Därför klarar en del covid-19 mycket bättre än andra i samma ålder

2021 11 07

Gymnastik- och idrottshögskolan har genomfört en stor studie baserad på nästan 280 000 män och kvinnor i åldrarna 18 – 80 år för att få närmare fakta kring hur det kan slå så olika när man smittas av coronaviruset.

Omfattar en rad olika parametrar

Mellan åren 1992 och 2020 har personerna genomfört en hälsoprofilbedömning som omfattar en rad olika tester och mått inklusive konditionstest på cykel, mätning av vikt, längd, midjemått och blodtryck och frågor avseende levnadsvanor och hälsoupplevelser.

Låg kondition och övervikt

– Intressant var att låg kondition, övervikt och rökning förklarar en stor del av den förhöjda risk för allvarlig covid-19 som sågs hos personer i mer socioekonomiskt utsatta grupper, säger docent Elin Ekblom Bak i Gymnastik- och idrottshögskolans pressmeddelande. Hon är en av de ansvariga forskarna.

Två till tre gånger högre risk

Studierna visar att svag kondition, högt BMI och högt midjemått innebar så mycket som två till tre gånger högre risk för att insjukna i allvarlig covid-19. Samtidigt framgår det att hög stress ökar risken med hela 36 %.

– Att god kondition är kopplad till minskad risk för allvarlig covid-19 hos personer med fetma och högt blodtryck stämmer överens med den forskning som finns på andra sjukdomsutfall, som hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer, säger Amanda Lönn som är studiens så kallade sisteförfattare.

Viktigt fynd

Gymnastik- och idrottshögskolan fastslår att resultatet som kastar nytt ljus på varför grupper med låg utbildning och låg inkomst och arbetaryrken är av stort värde för att ha möjlighet att arbeta förebyggande.
– Detta är ett viktigt fynd, då man i många sammanhang gör en förenklad koppling mellan socioekonomi och sjukdomsrisk, utan att närmare studera vad som egentligen är själva orsaken till att ohälsa och sjukdom uppkommer, säger Elin Ekblom Bak.

Sämre sedan 1990-talet

Skolans forskargrupp har även konstaterat att andelen med både låg kondition och fetma har mer än fördubblats, från 2,1 procent till 5,3 procent sedan mitten av 1990-talet. Dessutom har kombinationen av hög kondition och normalvikt minskat från 13,2 procent till 9,3 procent.
– Dessa resultat belyser det akuta behovet av brett förebyggande arbete för att öka den fysiska aktiviteten, och därmed den framtida motståndskraften för såväl viruspandemier som vanliga livsstilsrelaterade sjukdomar.

Studien är ännu ett bevis på konditionens betydelse för hälsan och hur viktigt det är att testa kondition, framhåller Elin Ekblom Bak vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Foto: J. Hill

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen