Därför klarar en del covid-19 mycket bättre än andra i samma ålder

2021 11 07

Gymnastik- och idrottshögskolan har genomfört en stor studie baserad på nästan 280 000 män och kvinnor i åldrarna 18 – 80 år för att få närmare fakta kring hur det kan slå så olika när man smittas av coronaviruset.

Omfattar en rad olika parametrar

Mellan åren 1992 och 2020 har personerna genomfört en hälsoprofilbedömning som omfattar en rad olika tester och mått inklusive konditionstest på cykel, mätning av vikt, längd, midjemått och blodtryck och frågor avseende levnadsvanor och hälsoupplevelser.

Låg kondition och övervikt

– Intressant var att låg kondition, övervikt och rökning förklarar en stor del av den förhöjda risk för allvarlig covid-19 som sågs hos personer i mer socioekonomiskt utsatta grupper, säger docent Elin Ekblom Bak i Gymnastik- och idrottshögskolans pressmeddelande. Hon är en av de ansvariga forskarna.

Två till tre gånger högre risk

Studierna visar att svag kondition, högt BMI och högt midjemått innebar så mycket som två till tre gånger högre risk för att insjukna i allvarlig covid-19. Samtidigt framgår det att hög stress ökar risken med hela 36 %.

– Att god kondition är kopplad till minskad risk för allvarlig covid-19 hos personer med fetma och högt blodtryck stämmer överens med den forskning som finns på andra sjukdomsutfall, som hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer, säger Amanda Lönn som är studiens så kallade sisteförfattare.

Viktigt fynd

Gymnastik- och idrottshögskolan fastslår att resultatet som kastar nytt ljus på varför grupper med låg utbildning och låg inkomst och arbetaryrken är av stort värde för att ha möjlighet att arbeta förebyggande.
– Detta är ett viktigt fynd, då man i många sammanhang gör en förenklad koppling mellan socioekonomi och sjukdomsrisk, utan att närmare studera vad som egentligen är själva orsaken till att ohälsa och sjukdom uppkommer, säger Elin Ekblom Bak.

Sämre sedan 1990-talet

Skolans forskargrupp har även konstaterat att andelen med både låg kondition och fetma har mer än fördubblats, från 2,1 procent till 5,3 procent sedan mitten av 1990-talet. Dessutom har kombinationen av hög kondition och normalvikt minskat från 13,2 procent till 9,3 procent.
– Dessa resultat belyser det akuta behovet av brett förebyggande arbete för att öka den fysiska aktiviteten, och därmed den framtida motståndskraften för såväl viruspandemier som vanliga livsstilsrelaterade sjukdomar.

Studien är ännu ett bevis på konditionens betydelse för hälsan och hur viktigt det är att testa kondition, framhåller Elin Ekblom Bak vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Foto: J. Hill

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen