Låda kopplas till mobilen – ska förlänga livet

2024 09 23

En liten låda som går att koppla till mobilen.

Det är uppfinningen som ska ”revolutionera sjukvården”, enligt forskare från Aalborgs universitet i Danmark.  

Lådan kallas för Seismofit och ska placeras på bröstet. Med hjälp av vibrationssensorer registrerar den hjärtats rörelser.

Mätresultatet skickas vidare till en mobiltelefon som kopplats till den lilla lådan. I telefonen omvandlar en app hjärtrörelserna till ”VO2 max” – det vill säga den maximala volymen syre en person kan konsumera på en minut.

Forskarna bakom uppfinningen tror att den kan revolutionera sjukvården genom att minska vårdköerna och trycket på sjukhusen.

– Med den här utrustningen kommer vi kunna identifiera problem tidigare och på så sätt undvika att människor blir sjuka i samma utsträckning som i dag. Utöver kön, ålder och etnicitet är VO2 max den största indikatorn för dödlighet och sjukdomsförlopp.

Det säger Peter Søgaard, överläkare vid kardiologiska avdelningen på Aalborg Universitetssjukhus och en av forskarna bakom uppfinningen, till TV2.

Fem gånger högre risk

Søgaard bedömer att Seismofit kommer förlänga livet för många människor, eftersom VO2 max-värdet ger en tydlig indikation om risken för framtida sjukdomar.

– Om man tillhör gruppen personer med sämst konditionspoäng löper man fem gånger högre risk att dö inom åtta år, säger läkaren och fortsätter:

– Om du förbättrar din kondition under en sexmånadersperiod och förbättrar ditt VO2 max-värde med 10 procent kommer risken för sjukdomar och döden minska drastiskt.  

Søgaard tror att Seismofit kommer förlänga livet för många människor.

Fram tills nu har syreupptagningsförmågan varit svår att mäta, berättar läkaren. Det har krävts ett maximalt fysiskt prestationsprov, till exempel löpning eller cykling på full effekt i 15 till 20 minuter.

– Det är både opraktiskt och dyrt, och för svaga patienter är det inte utan risk, säger forskaren till TV2.

– Med Seismofit kan mätningen göras på några minuter, medan personen ligger stilla på en bänk.  Det öppnar för att betydligt fler kan få sina konditionssiffror mätta – till exempel i samband med en årlig hälsokontroll hos allmänläkaren.

Foto: K. McClintock

Text: Redaktionen


Flera delar av S: Inför tre nya skatter

2025 05 29

En vänsterfalang i Socialdemokraterna vill införa tre nya skatter.

Flera delar av partiet kräver att förmögenhetsskatten ska återinföras. Dessutom vill många S-politiker se arvskatt och fastighetsskatt, rapporterar SvD.

Frågorna ska diskuteras på S-kongressen i Göteborg som inleddes i onsdags.

Många i partiledningen är dock emot förslagen – bland annat Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg.

– Jag förstår att de är frustrerade över att vi har en väldigt orättvis ekonomisk politik i Sverige. Men när det gäller kapitalskatter så är det ju ganska viktigt hur de utformas, för historiskt har vi haft kapitalskatter som har haft snedvridande effekter, säger han till SvD.

”De allra rikaste behöver vara med”

Tidigare SSU-ordföranden Lisa Nåbo tror att några av skatterna kan bli verklighet om S återfår makten.

– Det finns goda chanser att slutprodukten kommer göra det tydligt att de allra rikaste i Sverige behöver vara med och bidra mer än vad man gör i dag, säger hon till tidningen.

Avskaffades 2007

Förmögenhetsskatten avskaffades 2007. När den fanns uppgick den till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

Skatten kritiserades eftersom den bara stod för en bråkdel av skatteintäkterna. Många förmögna svenskar valde att flytta sina tillgångar eller bosätta sig utomlands för att undvika skatten. Kritiker lyfte också att förmögenhetsskatten hämmade sparande och investeringar.

Det finns dock experter som förespråkar ett införande av förmögenhetsskatten. En av dem är den franske ekonomiprofessorn Gabriel Zucman.

– Vi har stärkta bevis för att de allra rikaste betalar väldigt lite i skatt, betydligt mindre i procent jämfört med andra grupper i samhället, säger han i en intervju med DN.

Enligt Zucman finns det andra sätt att hantera problemen som förmögenhetsskatten skapade – exempelvis landsflykten av framgångsrika entreprenörer.

– Och de principiella argumenten är starka. Har du gjort dig en stor förmögenhet i Sverige borde du också betala skatt i Sverige, säger experten.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen


JUST NU: Stort genombrott om postcovid

2025 05 29

Människors olika dna påverkar risken att drabbas av postcovid – det vill säga långvariga symptom efter att ha insjuknat i covid-19.

Det visar en finsk studie som publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.

I studien fastslår forskarna att personer med en riskvariant av genen FOXP4 löper signifikant större risk att drabbas av postcovid.

– Risken för postcovid ökar med ungefär 60 procent jämfört med personer som inte har den genetiska varianten.

Det framhåller Vilma Lammi, postdoktoral forskare vid Helsingfors universitet och huvudförfattare till studien, i en intervju med Yle.

– I vår forskning hittade vi, i samarbete med forskare från flera andra länder, en av de första genetiska riskfaktorerna kopplade till postcovid, konstaterar forskaren.

13 procent i Finland

Studien bygger på data från över 15 000 personer som drabbats av postcovid. Forskarna har jämfört personernas dna med nästan 1,9 miljoner friska personer.

Resultatet visade att höga nivåer av FOXP4 var associerat med ökad risk för postcovid.

FOXP4-genen är kopplad till lungorna och hypotalamus – en viktig del av hjärnan som styr kroppens autonoma funktioner.

I Finland bär 13 procent på riskvarianten av genen, rapporterar Yle.

Vanliga symptom

Långvariga symtom efter covid-19 kallas oftast för postcovid.

Vanliga symptom är huvudvärk, lukt- och smakbortfall, yrsel, trötthet, psykiska symtom eller svårigheter att sova.   

Socialstyrelsen har tagit fram stöd till hälso- och sjukvården för vård av patienter med postcovid.

– Det kan handla om medicinska insatser, men också stöd för att komma tillbaka till jobbet eller skolan, vilka olika typer av uppföljningar som bör erbjudas och hur man på bästa sätt – och gradvis – tar sig tillbaka till vardagen igen, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Foto: G. Pappas

Text: Redaktionen