Danmark varnar för helt nytt krig

2024 11 19

Danmarks statsminister Mette Frederiksen har anlänt till Kyiv för att träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Frederiksen resa sker vid ett speciellt tillfälle.

I dag, tisdag, är det 1 000 dagar sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

De senaste veckorna, efter Donalds Trumps valseger i USA, har det börjats prata om fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland.

Mette Frederiksen tror inte att Vladimir Putin vill förhandla. Hon bedömer att Ryssland kommer starta ett helt nytt krig om de inte stoppas i Ukraina.

– Grymheten är svår, och Ryssland kommer, tror jag, inte att stanna vid Ukraina, säger hon till danska TV2.

Ett utökat stöd till Ukraina är det enda sättet att undvika en sådan eskalering, menar statsministern.

Frederiksen vill ta bort ”röda linjer” för Ukraina och ge landet ännu större möjlighet att slå tillbaka.

Hon specificerar inte vilka röda linjer som behöver försvinna, men konstaterar att Europa måste leverera de vapen som Ukraina behöver och donera mer pengar.

– Jag tror inte att ryssarna kommer att sluta. Därför måste vi slå tillbaka.

Starka ryska reaktioner

Under tisdagen har Ukraina korsat en tidigare ”röd linje” i kriget mot Ryssland.

För första gången har Ukraina attackerat mål i Ryssland med amerikanska långdistansrobotar av modellen ATACMS. En militär anläggning i närheten av staden Krachev som ligger i Bryansk-regionen ska ha beskjutits framgångsrikt. Karachev ligger omkring 130 kilometer från den ukrainska gränsen.

USA har tidigare stoppat Ukraina från att attackera mål djupt in på ryskt territorium, men har svängt i frågan.

Det nya beskedet får Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att reagera.

Under det pågående G20-mötet i Rio de Janeiro kallar han attacken för en ”ny fas i västs krig mot Ryssland”.

– Vi kommer att svara därefter, säger Lavrov enligt AFP.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen