Danmark skickar krigsfartyg

2023 12 29

Danmark har nu beslutat att skicka ett av sina krigsskepp.

Under den senaste tiden har mycket stora oroligheter kring Röda havet ställt till det ordentligt för sjöfarten.

Huthirebellerna i Jemen riktar attacker mot flera lastfartyg som passerar regionen.

Flera internationella fraktföretag har uttryckt stor oro angående situationen, och flera länder har valt att agera, däribland Danmark.

Sätter in fregatt

Det är i ett pressmeddelande som landets försvarsminister Troels Lund Poulsen klargör situationen.

– Danmark bidrar redan till sjöfartsskyddet i området och regeringen vill öka bidraget genom att sätta in en dansk fregatt. Vi kommer att lämna ett resolutionsförslag till det danska parlamentet om detta under det nya året, förklarar han.

“Vi är oroliga”

Fartyget kommer att bidra i en USA-ledd operation som påbörjas i januari månad.

Detta efter att flera länder har kommit överens om att patrullera i regionen på grund av de återkommande attackerna.

– Vi är oroade över den allvarliga situation som utspelar sig i Röda havet, där oprovocerade attacker mot civil sjöfart fortsätter, fortsätter Poulsen enligt Reuters.

Stöttar Hamas

Huthirebellerna från Jemen har förklarat att man tydligt stöttar Hamas i det pågående kriget.

I samband med det har man attackerat flera internationella fraktfartyg som rör sig i regionen.

– Huthirebellerna förklarade sitt stöd för Hamas och sade att de kommer att rikta in sig på alla fartyg som är på väg till Israel. Det är inte säkert att alla de attackerade fartygen faktiskt var på väg dit, förklarar BBC.

Bildat koalition

Som svar på attackerna har flera länder, däribland Storbritannien, Kanada, Frankrike, Norge och Spanien bildat en koalition för att säkra sjöfarten i området.

Flera stora rederier har meddelat att man har stora problem vad gäller sina fraktfartyg.

Bland annat gäller det Maersk, Hapag-Lloyd och oljebolaget BP.

USA har varit involverade i bildandet av koalitionen och riktar skarp kritik mot Iran för att vara inblandade i attackerna vid Röda havet.

Foto: M. König

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen