Danmark sätter in militären

2023 12 03

Danmark agerar nu för att säkerställa säkerheten bland judar i landet.

I samband med att kriget mellan Hamas och Israel bröt ut har mängden antisemitism som cirkulerar på sociala medier ökat.

Samtidigt känner sig många judar i Europa osäkra på grund av utvecklingen, och i bland annat Sverige visar siffror att allt fler judar kan tänka sig flytta på grund av säkerhetsläget.

Nu agerar Danmark genom att sätta in militären för att säkerställa judarnas säkerhet.

Det rapporterar Bloomberg.

Vaktar flera platser

Den danska regeringen menar att ökningen av antisemitism i samhället är oacceptabel.

Militären får nu i uppdrag att bistå polisen och vakta fler platser, däribland Köpenhamns synagoga och Israels ambassad.

De polisiära resurserna har lagt stort fokus på att kontrollera såväl koranbränningar som demonstrationer om kriget mellan Hamas och Israel under den senaste tiden.

“Hotet är allvarligt”

Landets försvarsminister Troels Lund Poulsen har uttalat sig om situationen.

– Terrorhotet mot Danmark är allvarligt och den rådande konflikten i Mellanöstern har lett till en oacceptabel ökning av antisemitism och större osäkerhet bland judar i Danmark, säger han enligt Bloomberg.

Omkring 7 000 judar bor i Danmark.

Stora satsningar

Även i Sverige har regeringen aviserat att man kommer att försöka slå tillbaka mot vågen av antisemitism.

– Bland annat tillförs Judiska museet, Forum för levande historia och Judiska centralrådet medel och statsbidragen till säkerhetshöjande åtgärder förstärks, framhåller regeringen.

“Behövs kunskap”

Regeringen avsätter också resurser för att bland annat genomföra utbildningsinsatser och hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

– Genom att utöka, uppdatera och fördjupa kunskapen om antisemitismens förekomst i befolkningen, liksom dess spridning på nätet, skapas bättre förutsättningar att kunna förebygga antisemitism, meddelar regeringen via sin webbsida.

– Arbetet mot antisemitism är högt prioriterat för regeringen.

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


3 augusti 2026

Total kollaps – helt land har slocknat

2026 08 03

Omkring tio miljoner människor famlar i mörker.

Elnätet har kollapsat.

Allt ljus slocknade bums.

Nu är hela Kuba utan ström, rapporterar Reuters.

– Avbrottet följer tre landsomfattande strömavbrott i juli och kommer samtidigt som en USA-införd oljeblockad ytterligare belastar öns åldrande energiinfrastruktur, skriver nyhetsbyrån.

"Total frånkoppling"

Den oljeblockad som USA och president Donald Trump satte in efter att ha tillfångatagit Venezuelas diktator Nicolás Maduro i januari har slagit hårt mot Kuba, som köpt majoriteten av sin olja från just Venezuela.

Nattens haveri kom strax före klockan 23 i natt, lokal tid.

– En total frånkoppling av det nationella elkraftsystemet har inträffat, skriver det statliga elbolaget UNE på X.

Stort missnöje utbröt

När ljuset plötsligt slocknade i huvudstaden Havanna i natt utbröt ett stort missnöje bland invånarna på stan, rapporterar AFP.

Avbrottet kommer bara 24 timmar efter att västra delen av Kuba satts i mörker.

Strömavbrotten har gjort det normala livet nästan omöjligt, och varje avbrott innebär också att vattenförsörjningen sipprar ut och takfläktarna stannar av, skriver nyhetsbyrån.

Andra läser: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

Sätter eld på sopor

I de värst drabbade områdena har många invånare uttryckt sin frustration genom att sätta eld på sopor eller skapa oväsen genom att slå på grytor och stekpannor.

– Det är en växande påfrestning för ett samhälle som är vant vid motgångar men nu fast i en flera månader lång kris som inte har något uppenbart slut i sikte, erfar AFP.

Det är kombinationen av brist på bränsle och en föråldrad infrastruktur som får elnätet på Kuba att återkommande kollapsa.

USA har fortsatt att vägra släppa in ny olja till önationen.

Andra läser: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Arkivfoto: X

Text: Redaktionen