Danmark öppnar för militärt ingripande

2024 10 01

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) ser ingen lösning på konflikten i Mellanöstern.

Nu öppnar hon för en internationell militär intervention.

Det säger Frederiksen till nyhetsbyrån Ritzau.

– Enligt min egen bedömning ser det inte ut att finnas någon lösning på konflikten. Och det kan inte bara få fortsätta.

På frågan om ingripandet skulle innehålla militära åtgärder, svarar Frederiksen:

- Ja, det kan det göra.

Det är oklart var den militära aktionen skulle äga rum. Strider pågår i Gaza, Libanon, Syrien och Jemen.

Mette Frederiksen vill inte gå ut med några närmare detaljer om var den militära aktionen kan ske, eller under vilket mandat den kan genomföras.

– Jag tror inte man kan definiera det helt exakt. Det internationella världssamfundet har trots allt gått in i andra konflikter och krig och tvingat igenom något. Jag tror inte att man kan skapa en exakt mall.

Statsministern tar upp FN-operationer som exempel, men vill inte ge ett besked om en exakt modell.

Kritiken: Alla påverkas

I intervjun med Ritzau kommenterar Mette Frederiksen konflikten mellan Palestina och Israel. Hon framhåller att en tvåstatslösning är den enda vägen framåt.

– De har inte bara fångat sina egna länder och befolkningar i det här, utan faktiskt alla oss andra också. Jag tycker att priset har blivit för högt för oss alla.

Frederiksen anser att konflikten har eskalerat till en punkt där båda sidorna saknar rationella och pragmatiska krafter.

En tvåstatslösning kan endast uppnås om det internationella samfundet griper in, konstaterar Danmarks statsminister.

– Det kan bara hända om vi någon gång säger att nu måste vi genomföra det.

Strider på flera fronter

Striderna i Mellanöstern har intensifierats under de senaste dygnen.

Israel har gått in med marktrupper i södra Libanon i ett försöka att slå ut den terrorstämplade organisationen Hizbollah.

Samtidigt fortsätter kriget att rasa i Gaza. Totalt har över 40 000 människor dödats i området sedan krigets start. De flesta av dödsoffren är kvinnor och barn, enligt FN.

Den israeliska krigsinsatsen är ett svar på terrororganisationen Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023, då 1 200 israeler dödades, varav majoriteten civila.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Finland trotsar Europa – slår till mot Ryssland

2026 11 02

Finland tar till krafttag mot Ryssland.

Finland planerar ett oväntat drag mot ryska idrottare.

Landet vill agera på egen hand – utan att invänta EU, rapporterar Yle.

Ska stoppa ryska idrottare

Finlands utrikesminister Elina Valtonen (Samlingspartiet) uppger att landet tänker driva igenom ett nationellt inreseförbud mot ryska idrottare.

Frågan har tidigare diskuterats på EU-nivå. Finland vill dock inte invänta ett gemensamt beslut från medlemsländerna, utan planerar att gå vidare med egna nationella åtgärder för att stoppa ryska idrottare från att resa in i landet.

– Om Ryssland fortsätter sitt anfallskrig kommer ryska idrottare inte att ha något att göra i Finland nästa år, skriver Elina Valtonen i ett inlägg på X.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Kan påverka alla

Valtonen antyder att åtgärderna kan omfatta samtliga ryska idrottare, även dem som tävlar under neutral flagg.

– När det gäller exempelvis visumlagstiftningen är den kopplad till medborgarskap och inte till vilka symboler man tävlar under, säger hon till Helsingin Sanomat.

Exakt hur förbudet ska genomföras är ännu inte klart. Enligt Helsingin Sanomat handlar det sannolikt om förändringar i visumreglerna. Med dagens regler kan idrottare från Ryssland i vissa fall resa in i Finland för att arbeta, om de uppfyller villkoren.

I slutet av november väntas ryska längdskidåkare till Ruka för en deltävling i världscupen. Nästa vecka väntas även ryska hockeyspelare till Finland för NHL-matcher.

Uppmanar fler länder

Samtidigt har frågan om ryskt deltagande i internationell ishockey blivit alltmer aktuell.

Finlands idrottsminister Mika Poutala (KD) säger att han inte tror att Finland kommer att spela mot Ryssland i hockey-VM.

– Jag ser inte någon situation där idrottsförbundet och staten skulle ha olika uppfattningar i en fråga. Jag tror att slutresultatet blir att vi inte kommer att spela mot Ryssland i tävlingar, säger han till Helsingin Sanomat.

Finlands ishockeyförbund har under helgen varit i kontakt med flera stora europeiska hockeynationer för att undersöka möjligheten till en gemensam lösning.

Poutala menar att en bojkott från ett enskilt land inte skulle sätta särskilt stor press på det internationella ishockeyförbundet.

– Men om plötsligt fem eller sex stora hockeynationer säger att vi vägrar spela om Ryssland är med, då blir trycket på det internationella förbundet något helt annat, säger ministern.

Bakgrunden är ett beslut från idrottens skiljedomstol Cas, som innebär att Internationella ishockeyförbundet ska tillåta ryska landslag att delta i turneringar igen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen