Danmark kan säga ja till Trumps vädjan – på ett villkor

2025 05 15

Danmark öppnar för att gå till den amerikanska presidenten Donald Trump till mötes.

Redan innan Trump installerades i Vita huset var republikanen tydlig: han vill att alla medlemmar i Nato ska lägga minst fem procent av sitt lands BNP på försvaret.

Det är mer än dubbelt så mycket som nuvarande krav på två procent.

– Europa lägger bara en bråkdel av de pengar vi lägger. Vi har något som kallas för havet mellan oss, eller hur? Varför lägger vi miljarder och åter miljarder mer än Europa? sade Trump i ett uttalande i januari.

Beskrivits som "omöjligt"

Trumps vädjan utlöste en mindre chockvåg bland Natoländerna.

Kravet har beskrivits som “omöjligt”. Inget land lägger idag ens i närheten av fem procent av sitt BNP på försvaret. Närmast är Polen som lade 4,12 procent förra året. USA spenderade samma år 3,4 procent av sitt BNP på militära utgifter.

– Jag tror inte att det kommer att bli fem, vilket vid det här laget skulle vara omöjligt för nästan alla nationer i världen, sade Italiens försvarsminister Guido Corsetto tidigare i år enligt Politico.

Danmark kan säga ja – på ett villkor

Nu öppnar Danmark för det “omöjliga" målet.

Beskedet kommer från den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen i samband med ett Natomöte i Turkiet.

– Om man har det tillvägagångssättet, så kanske fem procent inte är helt orimligt, säger ministern till TV2.

Det skulle dock kräva att siffran även inkluderar utgifter för exempelvis beredskap, enligt Lars Løkke Rasmussen.

LÄS MER: USA gör sig redo – att spendera en biljon dollar

Natochefens förslag

Mark Rutte, generalsekreterare i Nato, har tidigare lagt fram ett förslag där 3,5 procent ska innehålla direkta utgifter för försvaret. Övriga 1,5 procent ska gå till andra säkerhetsrelaterade utgifter.

Sverige har redan deklarerat att man avser att möta målet på 3,5 procent. Enligt regeringen handlar det om drygt 300 miljarder kronor extra som kommer att läggas på försvaret.

Målet beräknas vara i hamn till 2030.

– För att klara en så stor upprustning på kort tid, är samarbetspartierna överens om att Sverige under en övergångsperiod behöver låna till nya militära försvarsutgifter och att upprustningen av försvaret inte får tränga ut viktiga välfärdsbehov eller satsningarna på inre säkerhet, framhåller Tidöpartierna i ett gemensamt uttalande.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen