Danmark kan säga ja till Trumps vädjan – på ett villkor

2025 05 15

Danmark öppnar för att gå till den amerikanska presidenten Donald Trump till mötes.

Redan innan Trump installerades i Vita huset var republikanen tydlig: han vill att alla medlemmar i Nato ska lägga minst fem procent av sitt lands BNP på försvaret.

Det är mer än dubbelt så mycket som nuvarande krav på två procent.

– Europa lägger bara en bråkdel av de pengar vi lägger. Vi har något som kallas för havet mellan oss, eller hur? Varför lägger vi miljarder och åter miljarder mer än Europa? sade Trump i ett uttalande i januari.

Beskrivits som "omöjligt"

Trumps vädjan utlöste en mindre chockvåg bland Natoländerna.

Kravet har beskrivits som “omöjligt”. Inget land lägger idag ens i närheten av fem procent av sitt BNP på försvaret. Närmast är Polen som lade 4,12 procent förra året. USA spenderade samma år 3,4 procent av sitt BNP på militära utgifter.

– Jag tror inte att det kommer att bli fem, vilket vid det här laget skulle vara omöjligt för nästan alla nationer i världen, sade Italiens försvarsminister Guido Corsetto tidigare i år enligt Politico.

Danmark kan säga ja – på ett villkor

Nu öppnar Danmark för det “omöjliga" målet.

Beskedet kommer från den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen i samband med ett Natomöte i Turkiet.

– Om man har det tillvägagångssättet, så kanske fem procent inte är helt orimligt, säger ministern till TV2.

Det skulle dock kräva att siffran även inkluderar utgifter för exempelvis beredskap, enligt Lars Løkke Rasmussen.

LÄS MER: USA gör sig redo – att spendera en biljon dollar

Natochefens förslag

Mark Rutte, generalsekreterare i Nato, har tidigare lagt fram ett förslag där 3,5 procent ska innehålla direkta utgifter för försvaret. Övriga 1,5 procent ska gå till andra säkerhetsrelaterade utgifter.

Sverige har redan deklarerat att man avser att möta målet på 3,5 procent. Enligt regeringen handlar det om drygt 300 miljarder kronor extra som kommer att läggas på försvaret.

Målet beräknas vara i hamn till 2030.

– För att klara en så stor upprustning på kort tid, är samarbetspartierna överens om att Sverige under en övergångsperiod behöver låna till nya militära försvarsutgifter och att upprustningen av försvaret inte får tränga ut viktiga välfärdsbehov eller satsningarna på inre säkerhet, framhåller Tidöpartierna i ett gemensamt uttalande.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Stora problem på Willys – tvingas stänga butiker

2025 05 15

Axfood upplever stora problem med betalningar i sina butiker just nu.

Just nu går det inte att betala kontaktlöst på varken Willys eller Hemköp.

Den svenska matjätten Axfood drabbas just nu av driftstörningar, och väljer därför nu att tillfälligt stänga vissa butiker.

Magnus Törnblom är pressansvarig på Willys. Han uppger att problemen ligger hos en underleverantör.

– Problemet ligger tidigare i kedjan, hos en leverantör som tillhandahåller vår betaltjänst, uppger Törnblom enligt Expressen.

“Jobbar så snabbt man kan”

Problemen ska dock bara gälla kontaktlösa betalningar, så kallade “blippbetalningar”.

Ännu finns heller ingen prognos för när problemen kan ha löst sig, rapporterar Aftonbladet.

Enligt tidningen arbetar man dock “så snabbt man kan” med att lösa strulet, samtidigt som man beklagar problemen.

Läs mer: Obehaglig upptäckt på Willys – bland grönsaker och bröd

Ännu en smäll för Hemköp

Enligt Barometern gäller problemen både för Willys- och Hemköpbutiker, vilka båda ägs av Axfood.

Detta innebär ytterligare en tuff smäll för Hemköp på senare tid. 

För bara några veckor sedan utnämndes nämligen butikens kundklubb till “Sveriges sämsta”, trots över två miljoner medlemmar.

– Vi fortsätter arbetet med att förbättra Klubb Hemköp och strävar så klart efter att bli ännu fler medlemmar, sade Joel Bergman, CRM-chef på Hemköpskedjan, i ett tidigare uttalande.

Läs också: Matjätte i botten – har “sämsta” kundklubben av alla

Foto: Axfood 

Text: Redaktionen

2,6 miljoner svenskar får pengar på kontot

2025 05 14

Senast till sommaren kommer 2,6 miljoner svenska kunder att få pengar tillbaka.

Det handlar om en återbäring, men inte den som Skatteverket betalar ut i form av skatteåterbäring och som många anställda fick ut i april.

Istället är det 500 miljoner kronor som ska delas ut till folk som är kunder i försäkringsbolaget Folksam.

Jens Wikström, chef Affärsområde Sak på bolaget, är nöjd över att kunna dela med sig av de glada nyheterna.

− Folksam är ett kundägt bolag och att vi nu kan ge drygt 2,6 miljoner kunder en återbäring på över 500 miljoner kronor att dela på känns väldigt bra och brukar vara ett välkommet tillskott hos våra kunder, säger han i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Utbetalningarna kommer att inledas under maj månad. Redan då kan kunder med autogiro förvänta sig pengar. Övriga får återbäringen från och med juni.

Hur mycket det handlar om beror på den inbetalda premien samt Folksams överskott under 2024.

Det är de som är så kallad sakförsäkringskunder som får del av återbäringen, det vill säga de som har en fordons-, boende-, barn-, olycksfalls-, djur- eller tilläggsförsäkring.

Redan förra månaden skickade Folksam ut återbäringsbesked till kunder med 100 kronor eller mer i intjänad återbäring. 

Den som har ett lägre belopp än så får sin återbäring nästa år.

LÄS MER: En av fem gör samma miss med banken

En av landets största

Folksam är en av Sveriges största kapitalförvaltare och erbjuder förutom försäkringar även pensionssparande.

Nästan varannan svensk är försäkrad i bolaget.

– Visionen är att våra kunder ska känna sig trygga i en hållbar värld, förklarar Folksam.

Försäkringsbolaget figurerade även nyligen i medierna efter att en skadereglerare på Folksams kontor i Helsingborg lurat företaget på 2,8 miljoner kronor.

Den anställda hade betalat ut ersättning för påhittade skador till totalt 77 personer under en period på fyra och en halv månad, rapporterade HD förra året.

Personen dömdes av Helsingborgs tingsrätt men ärendet togs tidigare i maj månad upp igen i hovrätten där skaderegleraren dömdes på nytt. Domen landade på fängelse i två år och åtta månader.

Foto: A. Poacquadio

Text: Redaktionen