Danmark inför flaggförbud – endast åtta flaggor tillåts

2024 12 03

En majoritet i danska Folketinget har antagit ett lagförslag som gör det förbjudet att hissa andra länders flaggor i Danmark.

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2025.

Förbudet omfattar nästan samtliga flaggor från världens länder.

Endast åtta undantag beviljas. Invånare i Danmark kommer fortfarande tillåtas hissa flaggor från följande länder:

- Danmark

- Sverige

- Norge

- Finland

- Island

- Grönland

- Färöarna

- Tyskland

Undantag görs också för FN- och EU-flaggan.

Dessutom kommer polisen kunna bevilja särskilda tillstånd för enstaka hissningar med utländsk flagga. Vid varje sådant tillfälle måste den som planerar att hissa flaggan ansöka om tillstånd hos polisen.

Danmarks justitieminister kommer även kunna bevilja undantag i ”exceptionella situationer” – till exempel förblir det tillåtet att hissa den ukrainska flaggan på grund av rådande omvärldsläge.

”Viktigaste nationalsymbolen”

Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard kommenterar beslutet i ett pressmeddelande.

Ministern pekar ut framhävandet av den danska flaggan som en viktig orsak till lagändringen.   

– Dannebrog (danska flaggan) är den viktigaste nationalsymbolen vi har i Danmark. En symbol som binder samman danskarna som folk, och som borde åtnjuta en mycket speciell status i Danmark, säger han och fortsätter:

– Därför är jag också glad att det danska parlamentet stöder denna särställning i och med antagandet.

Riskerar böter

Den som bryter mot flaggförbudet kommer straffas med böter.

Danmark har en lång historia av att förbjuda hissning av andra länders flaggor.

I över 100 år var det förbjudet att flagga med utländska flaggor.

Lagen revs upp av Högsta domstolen 2023, men nu har alltså en ny lag klubbats igenom.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml rasar mot vapenhot – ”kommer mötas av eld”

2025 10 23

Vladimir Putin varnar för ett kraftfullt ryskt svar.

Rysslands ledare varnar USA för eventuella amerikanska attacker med Tomahawk-missiler.

Under en presskonferens uppger Rysslands ledare att ett svar på en sådan attack kommer vara mycket stark från Rysslands sida, rapporterar Kyiv Post.

”Överväldigande”

På en presskonferens i Moskva efter ett tal vid Russian Geographical Society slår Putin fast att en eventuell amerikansk attack mot ryskt territorium kommer mötas med ”ett mycket starkt, om inte överväldigande” svar.

Bakgrunden till Putins uttalande är den ökade spänningen mellan länderna efter mötet mellan president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Under mötet framkom det dock att Zelensky inte fick klartecken att köpa amerikanska Tomahawk-missiler, trots tidigare antydningar från Trump om motsatsen.

LÄS MER: Oljepriset rusar – ”risk för eskalering”

Inställt möte

Det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin har oväntat ställts in, vilket enligt experter har ökat spänningarna mellan länderna ytterligare.

Anledningen sägs vara att Trump inte anser att Putin är redo för samtal just nu.

Trump har uttryckt sin frustration över tidigare samtal som inte lett någonstans och menar att ett möte är "slöseri med tid" om inte Ryssland är med på att förhandla om ett stopp av kriget i Ukraina.

Han ska ha betonat att han fortfarande är öppen för framtida samtal, men inte under de nuvarande omständigheterna.

Trots den hårda retoriken uppger Putin att Ryssland fortfarande är öppna för dialog.

– Dialog är alltid bättre än konfrontation eller tvister, och särskilt bättre än krig. Vi har alltid stött en fortsatt dialog, säger han och pekar på vikten av diplomatiska kanaler även under spända relationer.

Sanktioner allvarliga

Putin understryker även att de nyligen införda sanktionerna mot energijättarna Rosneft och Lukoil är ”allvarliga” men inte avgörande för landets ekonomi.

– De kommer visserligen att få vissa konsekvenser, men de kommer inte att påverka vårt ekonomiska välmående i någon större utsträckning, säger han.

Han kallar sanktionerna för ett ”ofruktbart och ovänligt drag” som inte stärker relationerna mellan Ryssland och USA, som just börjat återhämta sig.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

23 oktober 2025

JUST NU: Finland tvärvänder om Ukrainastöd

2025 10 23

Den finska regeringen omvärderar sin tidigare hållning om stöd till Ukraina.

Tidigare i år presenterade USA och Nato ett vapenpaket till Ukraina, där Natos medlemsländer uppmanades att köpa amerikanska vapen som stöd till det krigsdrabbade landet.

Flera länder har sedan tidigare anslutit sig till initiativet, men inte Finland som motiverat sitt beslut med att landet vill stödja den inhemska försvarsindustrin.

De övriga nordiska länderna har redan deltagit i den första stödomgången med 400 miljoner euro.

Nu tvärvänder den finska regeringen i frågan, rapporterar Iltalehti.

Köper för hundra miljoner euro

Finland har nu tagit ett beslut att köpa vapen från USA till Ukraina för hundra miljoner euro.

Beslutet fattades enhälligt.

– Situationen i Ukraina är så kritisk, vi måste vara delaktiga. Vi kan inte ta oss ur det här när alla nordiska och baltiska länder är med, säger den finske statsministern Petteri Orpo, uppger Iltalehti.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Process på några veckor

Den finske statsministern sa redan för ett par veckor sedan att Finland överväger att gå med i programmet, och stötta Ukraina med amerikanska vapen.

Finlands omläggning grundar sig på den kritiska utvecklingen av situationen i Ukraina och att USA har tillgång till, vad den finska regeringen beskriver som, livsviktiga vapen för Ukraina, uppger tidningen.

– Jag uttryckte vårt stöd för PURL-initiativet på ett allmänt plan redan i förra veckan, säger Finlands finansminister Riikka Purra, i ett uttalande, rapporterar Iltalehti.

– Jag meddelade också våra ståndpunkter direkt till Ukrainas finansminister och Förenta staternas biträdande finansminister. Finland kan inte stå bredvid och se på när civila systematiskt angrips.

Finland stöder också användningen av Rysslands frysta tillgångar till förmån för Ukraina.

– Frysta tillgångar kan användas inom ramen för internationell rätt, förutsatt att det skapas tillräckliga rättsliga garantier för att medlen kommer att göras tillgängliga vid behov för den enhet som förvaltar medlen, säger Riikka Purra.

LÄS OCKSÅ: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen