Danmark agerar kraftfullt – mot gängkriminellas barn

2024 04 08

Danmarks regering går fram med en ny åtgärd i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Snart kommer det bli möjligt för danska myndigheter att omhänderta barn till gängkriminella.

– Regeringen kommer att lägga fram ett lagförslag i parlamentet så att det i mycket större utsträckning ska bli möjligt för myndigheter att tvångsomhänderta barn till gängmedlemmar.

Det uppger danska Socialdemokraternas juridiska ombud Bjørn Brandenborg (S) till TV 2 på måndagsförmiddagen.

Ska stoppa processen i ett tidigt skede

Socialdemokraterna – som bildar regeringen med borgerliga Venstre och Moderaterne – beskriver åtgärden som en förebyggande insats mot brottsligheten i landet.

– Vi behöver helt enkelt ge myndigheterna det fulla stödet och auktoriteten för att kunna tvångsomhänderta barnen tidigt, så att vi bryter näringskedjan och barnen inte blir en del av gängmiljön, säger Bjørn Brandenborg till tv-kanalen.

”Måste bara trycka på knappen”

Lagförslaget är en del av den danska regeringens senaste åtgärdspaket mot den organiserade brottsligheten.

Enligt förslaget ska myndigheter kunna omhänderta barn till gängmedlemmar om det kan påvisas att en förälder är knuten till ett kriminellt gäng.

Socialdemokraten Bjørn Brandenborg är övertygad om att förslaget kommer få stöd av en majoritet i det danska parlamentet.

– Vi måste bara trycka på knappen, sedan röstas det igenom, säger han till TV2.

Omröstningen är planerad till den 26 april.

Om lagförslaget får grönt ljus kommer det dröja några månader innan det träder i kraft.

Stor debatt i Danmark

Debatten om gängkriminellas barn har intensifierats i Danmark den senaste veckan.

Förra veckan avslöjade TV2 att åtta kriminella familjer som bor i landets tredje största stad, Odense, har kostat kommunen 226,8 miljoner danska kronor sedan 2009.

– Jag blev chockad när jag hörde det. Vi har spenderat vansinnigt mycket pengar på de här familjerna. Det är förkastligt att vi har några familjer som begår sådana våldsbrott och som samtidigt är så extremt dyra för vårt samhälle, sa Christoffer Lilleholt, arbets- och socialborgarråd i Odense kommun, till tv-kanalen efter avslöjandet.

Foto: M. König resp Kim Matthäi Leland Politiet

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

"Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar".

Så lyder en rubrik i Newsweek nu i dagarna.

Den amerikanska tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

Drygt 100 miljoner kronor har i år lagts på att kontrollera och rusta upp skyddsrummen mot kärnvapen, meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB i veckan.

Det väcker alltså rubriker i USA.

MSB talar om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, står det också i samma broschyr.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek, över två månader senare.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Regeringen har återkommande framfört att det är det värsta säkerhetsläget i Sverige och Europa sedan andra världskriget, på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen