Danmark agerar kraftfullt – mot gängkriminellas barn

2024 04 08

Danmarks regering går fram med en ny åtgärd i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Snart kommer det bli möjligt för danska myndigheter att omhänderta barn till gängkriminella.

– Regeringen kommer att lägga fram ett lagförslag i parlamentet så att det i mycket större utsträckning ska bli möjligt för myndigheter att tvångsomhänderta barn till gängmedlemmar.

Det uppger danska Socialdemokraternas juridiska ombud Bjørn Brandenborg (S) till TV 2 på måndagsförmiddagen.

Ska stoppa processen i ett tidigt skede

Socialdemokraterna – som bildar regeringen med borgerliga Venstre och Moderaterne – beskriver åtgärden som en förebyggande insats mot brottsligheten i landet.

– Vi behöver helt enkelt ge myndigheterna det fulla stödet och auktoriteten för att kunna tvångsomhänderta barnen tidigt, så att vi bryter näringskedjan och barnen inte blir en del av gängmiljön, säger Bjørn Brandenborg till tv-kanalen.

”Måste bara trycka på knappen”

Lagförslaget är en del av den danska regeringens senaste åtgärdspaket mot den organiserade brottsligheten.

Enligt förslaget ska myndigheter kunna omhänderta barn till gängmedlemmar om det kan påvisas att en förälder är knuten till ett kriminellt gäng.

Socialdemokraten Bjørn Brandenborg är övertygad om att förslaget kommer få stöd av en majoritet i det danska parlamentet.

– Vi måste bara trycka på knappen, sedan röstas det igenom, säger han till TV2.

Omröstningen är planerad till den 26 april.

Om lagförslaget får grönt ljus kommer det dröja några månader innan det träder i kraft.

Stor debatt i Danmark

Debatten om gängkriminellas barn har intensifierats i Danmark den senaste veckan.

Förra veckan avslöjade TV2 att åtta kriminella familjer som bor i landets tredje största stad, Odense, har kostat kommunen 226,8 miljoner danska kronor sedan 2009.

– Jag blev chockad när jag hörde det. Vi har spenderat vansinnigt mycket pengar på de här familjerna. Det är förkastligt att vi har några familjer som begår sådana våldsbrott och som samtidigt är så extremt dyra för vårt samhälle, sa Christoffer Lilleholt, arbets- och socialborgarråd i Odense kommun, till tv-kanalen efter avslöjandet.

Foto: M. König resp Kim Matthäi Leland Politiet

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen