Danmark agerar drastiskt – bekräftar hot från USA

2025 05 07

Den danska utrikesministern agerar drastiskt efter de nya uppgifterna om amerikanskt spionage på Grönland.

En rapport från The Wall Street Journal gör gällande att USA avser att öka spionaget mot Grönland inom en snar framtid.

Detta är uppgifter som nu väcker stor oro i Danmark.

Nu väljer den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen att kalla landets amerikanska ambassadör till ett möte, enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Ett drastiskt drag, enligt danska experter.

Danska ministerns oro

The Wall Street Journals uppgifter, som kommer från två anonyma källor, väcker stor oro hos Løkke Rasmussen.

Han uttrycker sitt missnöje över hur USA – som Natoallierad – beter sig.

– Vi spionerar inte på våra vänner. Jag vet inte om det är sant eftersom det står i en tidning. Men det verkar inte bli särskilt starkt avvisat av dem som uttalar sig. Det oroar mig, uppger utrikesministern för reportrar på väg till ett möte.

Läs mer: ”Häpnadsväckande väderprognos” i Danmark – Sverige påverkas

Dansk underrättelsetjänst: “Föreligger hot”

Även den danska underrättelsetjänsten, PET, bedömer att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

– PET:s bedömning är att det, baserat på det amerikanska intresset och det ökade internationella fokuset på Grönland i allmänhet, finns ett ökat spionhot och hot för påverkan från främmande stater både mot Danmark och Grönland, heter det i ett uttalande.

Enligt Wall Street Journal är de amerikanska motiven för att spionera på Grönland att “lära sig mer om rörelsen mot självständighet, och för att undersöka attityden till amerikansk resursutvinning”.

“Drastiskt – händer väldigt sällan”

Lars Løkke Rasmussens beslut att kalla in USA:s ambassadör till samtal kallas för en “drastisk” åtgärd i Danmark som händer “väldigt, väldigt sällan”.

– Det finns inte många steg över det, och det är ett tecken på att detta betraktas som en fientlig handling, säger TV2:s politiska expert Søs Marie Serup.

Samtidigt menar hon att den danska regeringen måste känna till att det handlar om en “allvarlig situation”.

– Man tjuvlyssnar inte, man övervakar inte, och man spionerar inte på sina allierade. Det är en mycket fientlig handling om USA ökar övervakningen, uppger experten.

Läs också: Trump rasande – efter besked om Kamala Harris

Foto: Ninni Andersson – Regeringskansliet, PICRYL samt G. Skidmore (OBS! montage)

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen