Danmark agerar drastiskt – bekräftar hot från USA

2025 05 07

Den danska utrikesministern agerar drastiskt efter de nya uppgifterna om amerikanskt spionage på Grönland.

En rapport från The Wall Street Journal gör gällande att USA avser att öka spionaget mot Grönland inom en snar framtid.

Detta är uppgifter som nu väcker stor oro i Danmark.

Nu väljer den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen att kalla landets amerikanska ambassadör till ett möte, enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Ett drastiskt drag, enligt danska experter.

Danska ministerns oro

The Wall Street Journals uppgifter, som kommer från två anonyma källor, väcker stor oro hos Løkke Rasmussen.

Han uttrycker sitt missnöje över hur USA – som Natoallierad – beter sig.

– Vi spionerar inte på våra vänner. Jag vet inte om det är sant eftersom det står i en tidning. Men det verkar inte bli särskilt starkt avvisat av dem som uttalar sig. Det oroar mig, uppger utrikesministern för reportrar på väg till ett möte.

Läs mer: ”Häpnadsväckande väderprognos” i Danmark – Sverige påverkas

Dansk underrättelsetjänst: “Föreligger hot”

Även den danska underrättelsetjänsten, PET, bedömer att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

– PET:s bedömning är att det, baserat på det amerikanska intresset och det ökade internationella fokuset på Grönland i allmänhet, finns ett ökat spionhot och hot för påverkan från främmande stater både mot Danmark och Grönland, heter det i ett uttalande.

Enligt Wall Street Journal är de amerikanska motiven för att spionera på Grönland att “lära sig mer om rörelsen mot självständighet, och för att undersöka attityden till amerikansk resursutvinning”.

“Drastiskt – händer väldigt sällan”

Lars Løkke Rasmussens beslut att kalla in USA:s ambassadör till samtal kallas för en “drastisk” åtgärd i Danmark som händer “väldigt, väldigt sällan”.

– Det finns inte många steg över det, och det är ett tecken på att detta betraktas som en fientlig handling, säger TV2:s politiska expert Søs Marie Serup.

Samtidigt menar hon att den danska regeringen måste känna till att det handlar om en “allvarlig situation”.

– Man tjuvlyssnar inte, man övervakar inte, och man spionerar inte på sina allierade. Det är en mycket fientlig handling om USA ökar övervakningen, uppger experten.

Läs också: Trump rasande – efter besked om Kamala Harris

Foto: Ninni Andersson – Regeringskansliet, PICRYL samt G. Skidmore (OBS! montage)

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen