15 jun 26

Dåliga nyheter för Putin – militärt bakslag

2025 09 02

Allt går inte enligt plan för Rysslands diktator.

Vladimir Putin visar inget intresse av att avsluta kriget i Ukraina – och Ryssland vill gärna måla upp en bild av att man har stora framgångar på slagfältet.

Men verkligheten ser annorlunda ut, enligt DeepState, som övervakar situationen vid frontlinjen.

”Praktiskt taget noll”

Takten på Rysslands framryckning i Ukraina har avtagit i augusti, rapporterar Kyiv Independent.

Enligt uppgifter från DeepState har de ryska framryckningarna avtagit med 18 procent.

Detta samtidigt som det kommer rapporter om att Ukraina har pressat tillbaka ryssarna i närheten av staden Dobropillia i Donetsk oblast, samt befriat närliggande byar.

Ryska styrkor ockuperar 19 procent av ukrainskt territorium, visar DeepStates rapport avseende augusti månad.

Men den nivån nåddes redan den 3 oktober 2022.

– Ökningen av ockuperat territorium under de senaste två åren och 11 månaderna är praktiskt taget noll, uppger DeepState, enligt tidningen.

– Det är dock också sant att vi i östra Ukraina har förlorat ungefär samma mängd mark som befriades på högra stranden av Kherson oblast under den tiden, tillägger man.

”Inga större operativa mål”

Enligt Black Bird Group i Finland, som också övervakar kriget, visar fakta att Ryssland har uppnått ganska lite under sommaren – även om ryssarna själva har velat måla upp en bild av stora framgångar, delvis för att påverka västerländska politikers syn på kriget.

– Ryska styrkor uppnådde egentligen inga större operativa mål. Allt de tog var främst mindre byar och mycket jordbruksmark, säger analytikern Emil Kastehelmi, enligt tidningen.

– Efter en taktisk seger kunde de inte expandera och utnyttja sina framgångar till något mer betydande, menar han.

Det finns emellertid en risk att Ryssland lanserar en ny offensiv i höst, enligt analytikern.

Kraftiga överdrifter

Men frågan är om Ryssland har förmågan att uppnå några större framgångar.

– Problemet för ryssarna är att de inte verkar ha många nya knep i rockärmen, säger Emil Kastehelmi.

Tankesmedjan ISW har nyligen sagt att Ryssland kraftigt har överdrivit sina framgångar på slagfältet i en organiserad desinformationskampanj.

Kremls syfte med det är att måla upp en bild av att en rysk seger är oundviklig – och att på så vis avskräcka väst från att ge alltför stort stöd till Ukraina, enligt tankesmedjan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen