JUST NU: Dåliga nyheter för Putin

2022 12 04

En ny undersökning visar att det ryska folkets stöd för Putins brutalas anfallskrig mot Ukraina minskar mycket kraftigt.

När ryska armén invaderade Ukraina var det många ryssar som åtminstone utåt sett stöttade Putin och hyllade hans initiativ.

Det brittiska försvarsministeriet uppger nu dock att det offentliga stödet ”faller avsevärt”.

55 procent föredrar fredssamtal

Oberoende rysk media har gjort anspråk på tillgång till data som samlats in av Rysslands federala skyddstjänst för internt bruk.

– Uppgifter visar att 55 procent av ryssarna föredrar fredssamtal med Ukraina och endast 25 procent hävdar att de stöder en fortsatt konflikt, uppger den brittiska underrättelsetjänsten.

I jämförelse genomfördes en undersökning i oktober då 57 procent av de tillfrågade sa att de var för samtal. Motsvarande omkring 80 procent av ryssarna sa då att de stödde operationen.

Stödet för kriget har med andra ord rasat från 80 procent till endast 25 procent enligt uppgifterna.

I takt med tiden har allt fler ryssar börjat förstå de negativa konsekvenserna som följt av kriget.

Som exempel har det ryska folket drabbats hårt ekonomiskt, bland annat till följd av sanktionerna från väst.

Stigande priser och en växande arbetslöshet är två exempel bland flera på vad som orsakat missnöje bland det ryska folket.

Annan undersökning

Levada Center, Rysslands främsta oberoende undersökningsledare, fann i en liknande undersökning i november att 53 procent av de tillfrågade stödde fredssamtal, 41 procent talade för att kriget skulle fortsätta och 6 procent uppgav att de var osäkra. Undersökningen hade 1600 deltagare och hade en felmarginal på högst 3,4 procent.

Trots de ryska myndigheternas ansträngningar att försöka få en genomgripande kontroll av informationsmiljön, har konflikten blivit alltmer påtaglig för många ryssar sedan den "partiella mobiliseringen" i september 2022.

– Då Ryssland högst troligen inte heller kommer att uppnå några större framgångar i kriget under de närmaste månaderna, blir det troligtvis svårare för Kreml att försöka upprätthålla tystnad hos befolkningen, uppger The Guardian.

Missnöje även bland soldater

Missnöjet är inte bara stort bland det ryska folket utan även bland de ryska soldaterna.

Häromdagen kom uppgifter om att ett hundratal ryska soldater från Moskva som nyligen rekryterats inte fått betalt, uppger  den oberoende ryska nyhetsförmedlaren Astra.

I början av november strejkade även soldater i Uljanovsk.

De var nyrekryterade och vägrade ta sig till Ukraina om de inte fick betalt som de skulle.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen