JUST NU: Dåliga nyheter för Putin

2022 12 04

En ny undersökning visar att det ryska folkets stöd för Putins brutalas anfallskrig mot Ukraina minskar mycket kraftigt.

När ryska armén invaderade Ukraina var det många ryssar som åtminstone utåt sett stöttade Putin och hyllade hans initiativ.

Det brittiska försvarsministeriet uppger nu dock att det offentliga stödet ”faller avsevärt”.

55 procent föredrar fredssamtal

Oberoende rysk media har gjort anspråk på tillgång till data som samlats in av Rysslands federala skyddstjänst för internt bruk.

– Uppgifter visar att 55 procent av ryssarna föredrar fredssamtal med Ukraina och endast 25 procent hävdar att de stöder en fortsatt konflikt, uppger den brittiska underrättelsetjänsten.

I jämförelse genomfördes en undersökning i oktober då 57 procent av de tillfrågade sa att de var för samtal. Motsvarande omkring 80 procent av ryssarna sa då att de stödde operationen.

Stödet för kriget har med andra ord rasat från 80 procent till endast 25 procent enligt uppgifterna.

I takt med tiden har allt fler ryssar börjat förstå de negativa konsekvenserna som följt av kriget.

Som exempel har det ryska folket drabbats hårt ekonomiskt, bland annat till följd av sanktionerna från väst.

Stigande priser och en växande arbetslöshet är två exempel bland flera på vad som orsakat missnöje bland det ryska folket.

Annan undersökning

Levada Center, Rysslands främsta oberoende undersökningsledare, fann i en liknande undersökning i november att 53 procent av de tillfrågade stödde fredssamtal, 41 procent talade för att kriget skulle fortsätta och 6 procent uppgav att de var osäkra. Undersökningen hade 1600 deltagare och hade en felmarginal på högst 3,4 procent.

Trots de ryska myndigheternas ansträngningar att försöka få en genomgripande kontroll av informationsmiljön, har konflikten blivit alltmer påtaglig för många ryssar sedan den "partiella mobiliseringen" i september 2022.

– Då Ryssland högst troligen inte heller kommer att uppnå några större framgångar i kriget under de närmaste månaderna, blir det troligtvis svårare för Kreml att försöka upprätthålla tystnad hos befolkningen, uppger The Guardian.

Missnöje även bland soldater

Missnöjet är inte bara stort bland det ryska folket utan även bland de ryska soldaterna.

Häromdagen kom uppgifter om att ett hundratal ryska soldater från Moskva som nyligen rekryterats inte fått betalt, uppger  den oberoende ryska nyhetsförmedlaren Astra.

I början av november strejkade även soldater i Uljanovsk.

De var nyrekryterade och vägrade ta sig till Ukraina om de inte fick betalt som de skulle.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen