JUST NU: Dåliga nyheter för Putin

2022 12 04

En ny undersökning visar att det ryska folkets stöd för Putins brutalas anfallskrig mot Ukraina minskar mycket kraftigt.

När ryska armén invaderade Ukraina var det många ryssar som åtminstone utåt sett stöttade Putin och hyllade hans initiativ.

Det brittiska försvarsministeriet uppger nu dock att det offentliga stödet ”faller avsevärt”.

55 procent föredrar fredssamtal

Oberoende rysk media har gjort anspråk på tillgång till data som samlats in av Rysslands federala skyddstjänst för internt bruk.

– Uppgifter visar att 55 procent av ryssarna föredrar fredssamtal med Ukraina och endast 25 procent hävdar att de stöder en fortsatt konflikt, uppger den brittiska underrättelsetjänsten.

I jämförelse genomfördes en undersökning i oktober då 57 procent av de tillfrågade sa att de var för samtal. Motsvarande omkring 80 procent av ryssarna sa då att de stödde operationen.

Stödet för kriget har med andra ord rasat från 80 procent till endast 25 procent enligt uppgifterna.

I takt med tiden har allt fler ryssar börjat förstå de negativa konsekvenserna som följt av kriget.

Som exempel har det ryska folket drabbats hårt ekonomiskt, bland annat till följd av sanktionerna från väst.

Stigande priser och en växande arbetslöshet är två exempel bland flera på vad som orsakat missnöje bland det ryska folket.

Annan undersökning

Levada Center, Rysslands främsta oberoende undersökningsledare, fann i en liknande undersökning i november att 53 procent av de tillfrågade stödde fredssamtal, 41 procent talade för att kriget skulle fortsätta och 6 procent uppgav att de var osäkra. Undersökningen hade 1600 deltagare och hade en felmarginal på högst 3,4 procent.

Trots de ryska myndigheternas ansträngningar att försöka få en genomgripande kontroll av informationsmiljön, har konflikten blivit alltmer påtaglig för många ryssar sedan den "partiella mobiliseringen" i september 2022.

– Då Ryssland högst troligen inte heller kommer att uppnå några större framgångar i kriget under de närmaste månaderna, blir det troligtvis svårare för Kreml att försöka upprätthålla tystnad hos befolkningen, uppger The Guardian.

Missnöje även bland soldater

Missnöjet är inte bara stort bland det ryska folket utan även bland de ryska soldaterna.

Häromdagen kom uppgifter om att ett hundratal ryska soldater från Moskva som nyligen rekryterats inte fått betalt, uppger  den oberoende ryska nyhetsförmedlaren Astra.

I början av november strejkade även soldater i Uljanovsk.

De var nyrekryterade och vägrade ta sig till Ukraina om de inte fick betalt som de skulle.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen