JUST NU: Dåliga nyheter för Putin

2022 12 04

En ny undersökning visar att det ryska folkets stöd för Putins brutalas anfallskrig mot Ukraina minskar mycket kraftigt.

När ryska armén invaderade Ukraina var det många ryssar som åtminstone utåt sett stöttade Putin och hyllade hans initiativ.

Det brittiska försvarsministeriet uppger nu dock att det offentliga stödet ”faller avsevärt”.

55 procent föredrar fredssamtal

Oberoende rysk media har gjort anspråk på tillgång till data som samlats in av Rysslands federala skyddstjänst för internt bruk.

– Uppgifter visar att 55 procent av ryssarna föredrar fredssamtal med Ukraina och endast 25 procent hävdar att de stöder en fortsatt konflikt, uppger den brittiska underrättelsetjänsten.

I jämförelse genomfördes en undersökning i oktober då 57 procent av de tillfrågade sa att de var för samtal. Motsvarande omkring 80 procent av ryssarna sa då att de stödde operationen.

Stödet för kriget har med andra ord rasat från 80 procent till endast 25 procent enligt uppgifterna.

I takt med tiden har allt fler ryssar börjat förstå de negativa konsekvenserna som följt av kriget.

Som exempel har det ryska folket drabbats hårt ekonomiskt, bland annat till följd av sanktionerna från väst.

Stigande priser och en växande arbetslöshet är två exempel bland flera på vad som orsakat missnöje bland det ryska folket.

Annan undersökning

Levada Center, Rysslands främsta oberoende undersökningsledare, fann i en liknande undersökning i november att 53 procent av de tillfrågade stödde fredssamtal, 41 procent talade för att kriget skulle fortsätta och 6 procent uppgav att de var osäkra. Undersökningen hade 1600 deltagare och hade en felmarginal på högst 3,4 procent.

Trots de ryska myndigheternas ansträngningar att försöka få en genomgripande kontroll av informationsmiljön, har konflikten blivit alltmer påtaglig för många ryssar sedan den "partiella mobiliseringen" i september 2022.

– Då Ryssland högst troligen inte heller kommer att uppnå några större framgångar i kriget under de närmaste månaderna, blir det troligtvis svårare för Kreml att försöka upprätthålla tystnad hos befolkningen, uppger The Guardian.

Missnöje även bland soldater

Missnöjet är inte bara stort bland det ryska folket utan även bland de ryska soldaterna.

Häromdagen kom uppgifter om att ett hundratal ryska soldater från Moskva som nyligen rekryterats inte fått betalt, uppger  den oberoende ryska nyhetsförmedlaren Astra.

I början av november strejkade även soldater i Uljanovsk.

De var nyrekryterade och vägrade ta sig till Ukraina om de inte fick betalt som de skulle.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


14 aug 26

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

–  Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina 

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen