Dåliga nyheter för bolånetagare

2023 06 14

Efter flera höjningar i följd har den genomsnittliga månadsräntan för svenska bolån landat på över 4 procent.

Närmare bestämt 4,19 procent, rapporterar Di.

Och värre kommer det att bli.

Det uppger storbanken Swedbank i en ny prognos.

I likhet med flera andra stora aktörer räknar Swedbank med att Riksbanken höjer styrräntan i juni.  

Men storbanken förutspår även att Riksbanken går fram med ytterligare en höjning i september.

Då inträffar boräntetoppen

Swedbanks färska prognos är dyster läsning för dem som hade hoppats på sjunkande räntor i slutet av året.

Prognosen indikerar nämligen att räntan kommer att stiga stadigt under 2023.

En boräntetopp väntas i december. Då beräknas den genomsnittliga räntan landa på 4,7 procent, rapporterar Di.

– Om prognosen slår in har boräntan trefaldigats på mindre än två år, framhåller tidningen.

Flera faktorer

Swedbank har vägt in flera faktorer i sin nya prognos.

Storbanken lyfter bland annat den höga inflationen och den svaga kronan som två exempel som talar för nya räntehöjningar.

Då vänder det

Den som väntar på räntesänkningar uppmanas att ha tålamod.

Om 12 månader beräknar Swedbank att rörliga boräntor är tillbaka på dagens nivåer.

I december 2024 har boräntan fallit till 3,7 procent, enligt storbankens prognos.

Rekordlåg köpkraft

Swedbank rapporterar även om att svenska hushåll pressas hårt av stigande boendeutgifter.

Hushållens köpkraft har nått rekordlåga nivåer.

Det framgår av Swedbanks senaste Boindex.

–  Hushållen pressas allt mer av stigande boendeutgifter. Sannolikheten att fler hushåll kan få problem med att betala för sitt boende har ökat, säger Arturo Arques Swedbank och sparbankernas privatekonom.

Bovarna i dramat

Det är framför allt högre bolåneräntor och stigande bostadspriser som har urholkat köpkraften.

Störst är fallet för bostadsrätter.

– Boindex har fallit mest för bostadsrätter. Ökade räntekostnader och högre månadsavgifter gräver allt djupare hål i bostadsrättshavarnas plånböcker, förklarar Arturo Arques.

Enligt Swedbanks boindex behöver den som köper en bostadsrätt i dag i genomsnitt lägga 32 procent av sin disponibla inkomst på boendeutgifter. I Stockholm och Göteborg behöver ensamstående som köper en bostadsrätt i genomsnitt lägga 71 respektive 59 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. 

 

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen