Jobbigt besked för alla bolånetagare

2023 06 23

Efter flera räntehöjningar runt om i Europa är Riksbanken satt under press.

Nu ökar risken för nya räntehöjningar i Sverige.

Och det kan bli större höjningar än väntat.

Det varnar storbanken SEB för, rapporterar SvD.

”Besk höjning”

– Höjningarna ökar sannolikheten för att Riksbanken går hårdare fram. Beskeden från Norge och Storbritannien har stärkt behovet av en besk höjning från Riksbanken, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, till tidningen.

Både Norges och Storbritanniens centralbank gick fram med en dubbelhöjning av räntan i veckan.

I Norges höjdes räntan från 3.25 till 3.75 procent.

I Storbritannien steg räntan till 5,0 procent.

Risken har ökat

Nu förutspår Robert Bergqvist ett liknande scenario i Sverige.

– Två för Riksbanken viktiga centralbanker har nu brutit mönstret, frångått pausläge & gett oss dubbel-höjningar. Lönerisk mindre i Sverige men kron-& inflationsproblem är besvärande likartade. Riksbanken levererar räntebeslut 29/6 och 21/9. Ökad risk för en höjning med +50 punkter nästa vecka, framhåller ekonomen i ett inlägg på Twitter.

Går emot prognosen

I april höjde Riksbanken styrräntan med 50 punkter (0,5 procentenheter) till 3,5 procent.

Samtidigt flaggade Riksbanken för ytterligare en höjning i juni. Men den gången med endast 25 punkter.

– Prognosen visar att styrräntan troligen kommer att höjas med ytterligare 0,25 procentenheter i juni eller september, skrev Riksbanken.

Men efter Norges och Storbritanniens höjningar bör prognosen revideras uppåt.

Det anser SEB:s Robert Bergqvist.

Han framhåller att Sverige har viktiga handelsförbindelser med båda länderna – vilket ökar pressen på Riksbanken.

Vidare konstaterar ekonomen att Sverige fortfarande tampas med en hög inflation och en ekonomisk konjunktur som utvecklas starkare än väntat.

– Det räcker inte med en normal höjning med 0,25 procent. Riksbanken måste visa att de är beredda att gå vidare och då krävs en mer hökaktig höjning, säger Robert Bergqvist till SvD och tillägger att svenska folket bör stålsätta sig för ytterligare en höjning i september.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

65-årig kvinna död – viktig information nådde inte fram

2025 11 09

En kvinna i Skåne har förlorat livet – och nu Lex Maria-anmäls händelsen.

Det hela har ägt rum i Ystad.

En 65-årig kvinna hade sökt vård för feber och luftvägssymtom – men viktig information nådde inte fram till personalen och kvinnan skickades hem efter otillräcklig behandling.

65-åringen dog kort därefter – och nu Lex Maria-anmäler lasarettet händelsen, rapporterar Sveriges Radio.

Skickades hem från akuten

Kvinnan hade sökt vård vid akutmottagningen på lasarettet i Ystad med feber och luftvägssymtom.

Kort innan det hade hon vårdat närstående som hade en allvarlig bakteriell infektion.

Den närstående fick vård på Skånes universitetssjukhus – men viktig information om smittan nådde aldrig fram till personalen i Ystad.

Förlorade livet

Efter behandling fick den 65-åriga kvinnan skickas hem – men hennes tillstånd försämrades fort och kort efter fick hon komma in med ambulans.

Hennes liv gick inte att rädda.

Nu anmäler lasarettet händelsen enligt Lex Maria eftersom utgången kunde ha ändrats om personalen skulle kunna ha upprättat misstankar om allvarlig infektion.

Läs mer: En halv miljon arbetslösa – men stor brist i oväntad yrkesgrupp

Fortsatt problem

Samtidigt står vården i Sverige inför fortsatta problem vad gäller vårdplatserna.

Det konstaterar Sveriges läkarförbund.

– Bristen på vårdplatser är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Ytterst leder bristen till att patienter skadas eller dör. Trots det har regionerna genomfört nedskärningar det senaste året, i stället för att satsa på ökad vårdkapacitet, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

“Krävs medarbetare”

Rydgren Stale fortsätter.

– Fler vårdplatser kräver fler medarbetare. Regionerna behöver satsa på personalen och förbättra arbetsmiljön om man ska lyckas. Men det kräver också att den statliga finansieringen blir mer långsiktig, så att regionerna kan anställa.

Läs mer: Storbanker hotar – kunderna får betala

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen

Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen