Jobbigt besked för alla bolånetagare

2023 06 23

Nu ökar risken för nya räntehöjningar i Sverige.

Och det kan bli större höjningar än väntat.  

Det varnar storbanken SEB för, rapporterar SvD.

”Besk höjning”

– Höjningarna ökar sannolikheten för att Riksbanken går hårdare fram. Beskeden från Norge och Storbritannien har stärkt behovet av en besk höjning från Riksbanken, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, till tidningen.

Både Norges och Storbritanniens centralbank gick fram med en dubbelhöjning av räntan i veckan. 

I Norges höjdes räntan från 3.25 till 3.75 procent.

I Storbritannien steg räntan till 5,0 procent.

Risken har ökat

Nu förutspår Robert Bergqvist ett liknande scenario i Sverige.  

– Två för Riksbanken viktiga centralbanker har nu brutit mönstret, frångått pausläge & gett oss dubbel-höjningar. Lönerisk mindre i Sverige men kron-& inflationsproblem är besvärande likartade. Riksbanken levererar räntebeslut 29/6 och 21/9. Ökad risk för en höjning med +50 punkter nästa vecka, framhåller ekonomen i ett inlägg på Twitter.

Går emot prognosen

I april höjde Riksbanken styrräntan med 50 punkter (0,5 procentenheter) till 3,5 procent.

Samtidigt flaggade Riksbanken för ytterligare en höjning i juni. Men den gången med endast 25 punkter.

– Prognosen visar att styrräntan troligen kommer att höjas med ytterligare 0,25 procentenheter i juni eller september, skrev Riksbanken.

Men efter Norges och Storbritanniens höjningar bör prognosen revideras uppåt.

Det anser SEB:s Robert Bergqvist.

Han framhåller att Sverige har viktiga handelsförbindelser med båda länderna – vilket ökar pressen på Riksbanken.

Vidare konstaterar ekonomen att Sverige fortfarande tampas med en hög inflation och en ekonomisk konjunktur som utvecklas starkare än väntat.

–  Det räcker inte med en normal höjning med 0,25 procent. Riksbanken måste visa att de är beredda att gå vidare och då krävs en mer hökaktig höjning, säger Robert Bergqvist till SvD och tillägger att svenska folket bör stålsätta sig för ytterligare en höjning i september.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen