JIMMIE ÅKESSON: Då ska SD in i regeringen

2022 12 09

Om fyra år ska Sverigedemokraterna ta plats i en regering.

Det nuvarande samarbetet mellan regeringen och SD är ingen långsiktig lösning.

Det betonar Jimmie Åkesson (SD) i en intervju med Expressen.

– Jag ser det här som ett första steg mot ett fullskaligt regeringssamarbete. Det är min ambition. Sedan nådde vi inte dit den här gången, men senast om fyra år vill vi ingå i regeringen, säger SD-ledaren till tidningen.

Han fortsätter:

– Vi vet inte vad som händer under den här mandatperioden och hur den utvecklar sig. Men jag är fast inställd på att senast i nästa val ska vi ingå som en fullvärdig medlem av regeringen. Det är klart, det finns inget som hindrar en regeringsbildare att ombilda en regering också under mandatperioden, men det är inget vi förhandlat om. Men senast då är det helt rimligt att vi också är en del av regeringen.

Vill bli statsminister

Det kvarstår, om inget särskilt inträffar, fyra långa år innan Jimmie Åkessons regeringsdröm kan bli verklighet.

Men även om högersidan vinner nästa val och SD får en plats i regeringen kvarstår många frågor.

Vem skulle egentligen bli statsminister i en regering bestående av både M och SD?

För Jimmie Åkesson råder det inga tvivel. Han vill bli Sveriges nästa statsminister.

– Ja, det måste vara min ambition. Som ledare för Sveriges näst största parti så måste man ha den ambitionen. Det är klart att jag har den ambitionen. Och det är klart att om vi då är största parti i den regeringen, så är det inte orimligt att vi också slåss om att få leda den regeringen, säger han till Expressen.

Liberalerna säger nej – röd linje

En utmaning för Åkessons fyraårsplan blir att övertyga samarbetspartiet Liberalerna.

L har vid upprepade tillfällen understrukit att de inte kommer att rösta fram en regering där SD ingår.

– För Sveriges socialliberala parti är det inte aktuellt att släppa fram en regering med SD, sa L-ledaren Johan Pehrson till SvD innan riksdagsvalet.

– Sedan SD kom in i Sveriges riksdag har jag slagits för deras rätt att få arbeta i utskott och delta fullt ut i alla sammanhang. Det är väljarnas val. Jag kan ha synpunkter på om det är klokt eller inte men väljarna har aldrig fel, men jag ger också ett besked om att det här är en röd linje för mig, tillade Johan Pehrson.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen