Då sänks räntan

2023 08 09

Efter en lång tid av lägre räntor har Riksbanken höjt styrräntan i Sverige mycket snabbt.

Den första höjningen om 0,25 procent för denna cykeln genomfördes under våren förra året och styrräntan har sedan dess klättrat ordentligt till att idag ligga på 3,75 procent.

De aggressiva höjningarna sätter ordentligt press på svenska hushåll och företag, och många önskar en sänkning under den kommande tiden.

De som väntar på det kan få vänta ett tag till, menar flera svenska storbanker.

Minst ett år

Storbankerna menar att det dröjer åtminstone ett år innan vi får se någon sänkning.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman menar att ytterligare två höjningar lär ske under hösten, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Vår prognos är att en sänkning av räntan kommer någon gång kring halvårsskiftet 2024, säger hon till SvD.

Får medhåll

Nyman får medhåll av Swedbanks chefsekonom Mattias Persson, som även han framhåller att ytterligare två höjningar kommer att ske.

Enligt Swedbanks prognos så kommer räntan att sänkas först under andra kvartalet 2024.

– Svensk ekonomi är väldigt räntekänslig till skillnad från Europa. Vi tror att det kommer räcka med två höjningar till, säger han.

Även Nordea

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson tror att en höjning i september blir den sista.

Däremot förklarar han att även Nordea förutspår att den första sänkningen kommer ske i mitten av nästa år.

Trotsar lågkonjunkturen

I USA tycks inflationen falla betydligt fortare än i Europa och många bedömare menar att räntan kan vara nära att toppa på andra sidan Atlanten.

Gemensamt för den svenska och amerikanska ekonomin är att arbetsmarknaden är fortsatt motståndskraftig.

Enligt en prognos från Konjunkturinstitutet kommer Sverige gå in i en lågkonjunktur men i mindre omfattning.

– Den svenska ekonomin går 2023 in i en lågkonjunktur som består nästa år, men den kommer bara att synas i liten utsträckning på arbetsmarknaden och arbetslösheten ökar betydligt mindre än under tidigare lågkonjunkturer, framhåller myndigheten.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen