21 okt 26

Då sänks räntan

2023 08 09

Svenska storbanker ger besked om kommande räntesänkningar.

Efter en lång tid av lägre räntor har Riksbanken höjt styrräntan i Sverige mycket snabbt.

Den första höjningen om 0,25 procent för denna cykeln genomfördes under våren förra året och styrräntan har sedan dess klättrat ordentligt till att idag ligga på 3,75 procent.

De aggressiva höjningarna sätter ordentligt press på svenska hushåll och företag, och många önskar en sänkning under den kommande tiden.

De som väntar på det kan få vänta ett tag till, menar flera svenska storbanker.

Minst ett år

Storbankerna menar att det dröjer åtminstone ett år innan vi får se någon sänkning.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman menar att ytterligare två höjningar lär ske under hösten, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Vår prognos är att en sänkning av räntan kommer någon gång kring halvårsskiftet 2024, säger hon till SvD.

Får medhåll

Nyman får medhåll av Swedbanks chefsekonom Mattias Persson, som även han framhåller att ytterligare två höjningar kommer att ske.

Enligt Swedbanks prognos så kommer räntan att sänkas först under andra kvartalet 2024.

– Svensk ekonomi är väldigt räntekänslig till skillnad från Europa. Vi tror att det kommer räcka med två höjningar till, säger han.

Även Nordea

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson tror att en höjning i september blir den sista.

Däremot förklarar han att även Nordea förutspår att den första sänkningen kommer ske i mitten av nästa år.

Trotsar lågkonjunkturen

I USA tycks inflationen falla betydligt fortare än i Europa och många bedömare menar att räntan kan vara nära att toppa på andra sidan Atlanten.

Gemensamt för den svenska och amerikanska ekonomin är att arbetsmarknaden är fortsatt motståndskraftig.

Enligt en prognos från Konjunkturinstitutet kommer Sverige gå in i en lågkonjunktur men i mindre omfattning.

– Den svenska ekonomin går 2023 in i en lågkonjunktur som består nästa år, men den kommer bara att synas i liten utsträckning på arbetsmarknaden och arbetslösheten ökar betydligt mindre än under tidigare lågkonjunkturer, framhåller myndigheten.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen