FRAMTIDSBESKED: Då lämnar Morgan Johansson politiken

2022 12 23

Tidigare justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) uttalar sig nu om sin politiska framtid.

Det har varit ett händelserikt år för den tidigare S-ministern, numera utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

I somras var han en röst från att få sparken efter en dramatisk omröstning i samband med en misstroendeförklaring från Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Efter att därefter ha förlorat valet, trots att S gick framåt i opinionen, har många undrat om han orkar fortsätta med politiken på riksnivå.

Nu ger Morgan Johansson besked om hur länge han blir kvar, rapporterar Expressen.

– Så länge som jag kan göra någon nytta. Nu är det ju nya arbetsuppgifter i och med utrikespolitiken. Jag sitter så länge som jag har stöd – inte minst från mitt parti, säger Johansson till tidningen.

Kritiken som betyder mest

Morgan Johansson betonar att det är just det interna förtroendet inom Socialdemokraterna som är avgörande.

– Internkritik betyder mycket. När det gäller kritik från moderater eller Sverigedemokrater så tänker jag igenom om det finns något fog för det. Det är ju ofta partipolitiskt men kritik som kommer inifrån tar ofta hårdare, säger exministern.

Ångrar ingenting

I den långa intervjun med Expressen berättar även Morgan Johansson att han inte ångrar någonting från sin period i regeringen. 

Han menar att mycket som exempelvis rör gängkriminaliteten ligger utanför kriminalpolitiken. Bland annat försvarar han satsningar på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet.

12 år som minister

Totalt satt Morgan Johansson som minister i olika departement i tolv år och jobbade under sammanlagt tre statsministrar: Göran Persson, Stefan Löfven och Magdalena Andersson.

När det blåste som mest i samband med misstroendeförklaringen tidigare i år red den sistnämnda ut till försvar för sin partikamrat.

– I Sverige har vi kollektivt beslutfattande i regeringen. Om man avsätter en minister (Morgan Johansson, red. anm) på grund av politiska beslut, då avsätter man naturligtvis hela regeringen. Det är en självklarhet, sade dåvarande statsminister Andersson (S) i juni.

Politisk vilde lade ned röst

Efter att den politiska vilden Amineh Kakabaveh lade ned sin röst satt som bekant Johansson kvar på sin post.

– Statsministern har hävdat att ett misstroende mot en enskild minister betyder att hela regeringen måste avgå. Det stämmer inte, den enda som hotat med regeringskris är statsministern själv. Det är ett cyniskt försök att skrämma riksdagen, sa Ulf Kristersson (M) efter beskedet, enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen