FRAMTIDSBESKED: Då lämnar Morgan Johansson politiken

2022 12 23

Tidigare justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) uttalar sig nu om sin politiska framtid.

Det har varit ett händelserikt år för den tidigare S-ministern, numera utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

I somras var han en röst från att få sparken efter en dramatisk omröstning i samband med en misstroendeförklaring från Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Efter att därefter ha förlorat valet, trots att S gick framåt i opinionen, har många undrat om han orkar fortsätta med politiken på riksnivå.

Nu ger Morgan Johansson besked om hur länge han blir kvar, rapporterar Expressen.

– Så länge som jag kan göra någon nytta. Nu är det ju nya arbetsuppgifter i och med utrikespolitiken. Jag sitter så länge som jag har stöd – inte minst från mitt parti, säger Johansson till tidningen.

Kritiken som betyder mest

Morgan Johansson betonar att det är just det interna förtroendet inom Socialdemokraterna som är avgörande.

– Internkritik betyder mycket. När det gäller kritik från moderater eller Sverigedemokrater så tänker jag igenom om det finns något fog för det. Det är ju ofta partipolitiskt men kritik som kommer inifrån tar ofta hårdare, säger exministern.

Ångrar ingenting

I den långa intervjun med Expressen berättar även Morgan Johansson att han inte ångrar någonting från sin period i regeringen. 

Han menar att mycket som exempelvis rör gängkriminaliteten ligger utanför kriminalpolitiken. Bland annat försvarar han satsningar på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet.

12 år som minister

Totalt satt Morgan Johansson som minister i olika departement i tolv år och jobbade under sammanlagt tre statsministrar: Göran Persson, Stefan Löfven och Magdalena Andersson.

När det blåste som mest i samband med misstroendeförklaringen tidigare i år red den sistnämnda ut till försvar för sin partikamrat.

– I Sverige har vi kollektivt beslutfattande i regeringen. Om man avsätter en minister (Morgan Johansson, red. anm) på grund av politiska beslut, då avsätter man naturligtvis hela regeringen. Det är en självklarhet, sade dåvarande statsminister Andersson (S) i juni.

Politisk vilde lade ned röst

Efter att den politiska vilden Amineh Kakabaveh lade ned sin röst satt som bekant Johansson kvar på sin post.

– Statsministern har hävdat att ett misstroende mot en enskild minister betyder att hela regeringen måste avgå. Det stämmer inte, den enda som hotat med regeringskris är statsministern själv. Det är ett cyniskt försök att skrämma riksdagen, sa Ulf Kristersson (M) efter beskedet, enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen