INRIKES: Då kan nytt kärnkraftverk stå redo i Sverige

2022 09 06

Lagom till 2030 skulle nya kärnkraftverk kunna stå redo i Sverige.

Det uppger arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, rapporterar Ekot.

Däremot kommer det inte kunna ske om man inte förändrar nuvarande lagstiftning,.

– Vi behöver ta bort begränsningen på var det får byggas nya reaktorer och begränsningen på hur många reaktorer det kan byggas, säger Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv.

Nya M-förslag

På måndagsförmiddagen presenterar även Moderaterna nya åtgärder i ämnet.

– Vi befinner oss i en fullskalig energikris, säger Ulf Kristersson (M) på en pressträff enligt Svenska Dagbladet.

Ulf: S skyller på Putin

Kristersson är kritisk till att demokratier gjort sig beroende av diktaturer när det kommer till energiförsörjning.

Men han kritiserar samtidigt regeringen för att själva bära minst halva ansvaret för energikrisen i Sverige.

– Det är provocerande att nu låtsas att allt är Putin-priser. Jag förstår att S tycker det är fin analogi. Men jag tycker den är stötande också, för Putin-priser, det betalar Ukraina på riktigt, på allvar. Det här handlar om en kombination av dålig svensk energipolitik och kriget i Europa.

Fem åtgärder

I Moderaternas förslag tar man fram fem akuta åtgärder för att undgå risken för större sammanbrott.

• Alla tillgängliga kraftanläggningar ska aktiveras för att producera mer el i södra Sverige.
• Långsiktiga hinder för kraftvärmen måste avlägsnas.
• Senast 1 november ska ett högkostnadsskydd för svenska elkonsumenter vara på plats.
• Stöd ska erbjudas för energieffektivisering.
• Elförbrukningen i offentlig verksamhet måste tvingas minska.

S: Kommuner och regioner ska spara

Punkten om att elförbrukning i offentlig verksamhet ska minska drivs även av regeringen, som vill att statliga myndigheter ska genomföra energibesparande åtgärder.

Däribland kommuner och regioner.

Länsstyrelsen ska nu få uppdrag i att stötta myndigheterna att minska sin elförbrukning.

– När vi minskar vår förbrukning av el så kan också priserna sjunka. Här är också många hushåll som redan i dag gör en stor insats, både för sin egen elräkning, men också för att minska förbrukningen, säger statsminister Magdalena Andersson till SVT.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen