INRIKES: Då kan nytt kärnkraftverk stå redo i Sverige

2022 09 06

Sverige kan mycket väl få se nya kärnkraftverk komma till liv inom en snar framtid.

Lagom till 2030 skulle nya kärnkraftverk kunna stå redo i Sverige.

Det uppger arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, rapporterar Ekot.

Däremot kommer det inte kunna ske om man inte förändrar nuvarande lagstiftning,.

– Vi behöver ta bort begränsningen på var det får byggas nya reaktorer och begränsningen på hur många reaktorer det kan byggas, säger Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv.

Nya M-förslag

På måndagsförmiddagen presenterar även Moderaterna nya åtgärder i ämnet.

– Vi befinner oss i en fullskalig energikris, säger Ulf Kristersson (M) på en pressträff enligt Svenska Dagbladet.

Ulf: S skyller på Putin

Kristersson är kritisk till att demokratier gjort sig beroende av diktaturer när det kommer till energiförsörjning.

Men han kritiserar samtidigt regeringen för att själva bära minst halva ansvaret för energikrisen i Sverige.

– Det är provocerande att nu låtsas att allt är Putin-priser. Jag förstår att S tycker det är fin analogi. Men jag tycker den är stötande också, för Putin-priser, det betalar Ukraina på riktigt, på allvar. Det här handlar om en kombination av dålig svensk energipolitik och kriget i Europa.

Fem åtgärder

I Moderaternas förslag tar man fram fem akuta åtgärder för att undgå risken för större sammanbrott.

Alla tillgängliga kraftanläggningar ska aktiveras för att producera mer el i södra Sverige.
Långsiktiga hinder för kraftvärmen måste avlägsnas.
Senast 1 november ska ett högkostnadsskydd för svenska elkonsumenter vara på plats.
Stöd ska erbjudas för energieffektivisering.
Elförbrukningen i offentlig verksamhet måste tvingas minska.

S: Kommuner och regioner ska spara

Punkten om att elförbrukning i offentlig verksamhet ska minska drivs även av regeringen, som vill att statliga myndigheter ska genomföra energibesparande åtgärder.

Däribland kommuner och regioner.

Länsstyrelsen ska nu få uppdrag i att stötta myndigheterna att minska sin elförbrukning.

– När vi minskar vår förbrukning av el så kan också priserna sjunka. Här är också många hushåll som redan i dag gör en stor insats, både för sin egen elräkning, men också för att minska förbrukningen, säger statsminister Magdalena Andersson till SVT.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen