Då kan det ljusna för svenska hushåll

2022 12 21

Hög inflation och stigande räntor bidrar till att den svenska ekonomin går in i en lågkonjunktur 2023.

Det uppger Konjunkturinstitutet (KI) i dag, onsdag.

– Svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra länder till följd av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider. Hushållen pressas från flera håll och deras reala disponibla inkomster minskar både 2022 och 2023, framhåller KI och tillägger att hushållen därför kommer dra ner på konsumtionen under den kommande vintern och våren.

Tuffa år väntar

Myndigheten fastslår även att några tuffa år väntar hushåll och företag.

Men bättre tider kommer återigen. 

Lågkonjunkturen beräknas vara över till 2025.

– Det tar tid för ekonomin att återhämta sig och lågkonjunkturen förväntas vara till och med 2025, fastslår KI.

Viss fördröjning på arbetsmarknaden

Lågkonjunkturen slår igenom med viss fördröjning på arbetsmarknaden.

– Många företag rapporterar fortfarande om brist på arbetskraft, uppger KI.

Men arbetslösheten förväntas stiga när lågkonjunkturen successivt dämpar efterfrågan på arbetskraft.

Så blir räntan

Konjunkturinstitutets har även bedömt hur styrräntan kommer att utvecklas de kommande året.

Institutets bedömning är att Riksbanken höjer styrräntan till 2,75 procent i februari 2023 för att sedan börja sänkas mot slutet av året när lågkonjunkturen är tydlig och inflationen är nere på normala nivåer.

– Hög inflation, höga inflationsförväntningar och svaga konjunkturutsikter ställer Riksbanken inför en svår avvägning om hur penningpolitiken bäst bör utformas, framhåller KI.

Konjunkturinstitutets prognos

 

2022

2023

2024

2025

2026

2027

BNP till marknadspris

2,7

–1,1

1,3

3,1

3,4

2,1

BNP per invånare

2,1

–1,7

0,7

2,6

2,9

1,7

BNP, kalenderkorrigerad

2,8

–0,9

1,3

3,3

3,2

2,0

BNP, KIX-vägd (1)

3,0

0,7

1,9

2,2

2,1

2,0

KPI, KIX-vägd (1)

8,3

6,1

2,5

2,3

2,3

2,3

Bytesbalans (2)

4,5

5,5

5,3

5,4

5,0

4,5

Arbetade timmar (3)

2,3

0,6

0,9

1,5

1,0

0,6

Sysselsättning

2,7

–0,4

0,5

1,3

0,9

0,6

Arbetslöshet (4)

7,4

8,1

8,1

7,6

7,3

7,3

Arbetsmarknadsgap (4)

–0,2

–0,9

–1,0

–0,4

0,0

0,0

BNP-gap (6)

1,5

–1,8

–2,6

–1,4

–0,1

0,0

Timlön (7)

2,7

3,5

3,3

3,4

3,7

3,7

Arbetskostnad per timme (3,8)

3,4

4,1

3,4

3,4

3,7

3,7

Produktivitet (3)

1,2

–1,4

0,4

1,8

2,2

1,4

KPI

8,4

7,6

1,7

0,9

1,7

2,0

KPIF

7,7

5,2

1,0

1,6

1,8

2,0

Styrränta (9,10)

2,50

2,50

1,75

1,50

1,50

1,50

Tioårig statsobligationsränta (9)

1,5

1,8

1,9

2,1

2,2

2,4

Kronindex (KIX) (11)

120,9

122,0

120,1

117,9

115,7

113,6

Offentligt finansiellt sparande (2)

0,8

0,1

–0,3

–0,3

0,1

0,2

Strukturellt sparande (12)

0,4

1,5

0,9

0,3

0,3

0,3

Maastrichtskuld (2)

31,9

30,1

30,8

30,7

30,3

30,1

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.

Foto: T. Kent

Text: Redaktionen

Svensk bilist fast i fartkameran – ursäkten väcker rubriker utomlands

2024 12 12

Två gånger i år har en svensk man i 50-årsåldern åkt fast för fortkörning.

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Rusning till ICA – kunderna väller in

2024 12 12

Kunderna har återvänt med råge till Sveriges största livsmedelskedja Ica.

Det visar nya siffror som presenteras på onsdagen.

På ett år har Ica-butikernas nettoomsättning ökat med 8,2 procent, rapporterar Dagligvarunytt i en stor granskning.

Ica-handlarna jublar efter beskedet.

Göran Blomberg, vd Ica-handlarnas Förbund, välkomnar de nya siffrorna och konstaterar att hårt arbete ligger bakom uppgången.

– Vi har jobbat mer med pris senaste åren. Samtidigt vet vi att hushållen uppskattar våra andra mervärden, säger han till tidningen och fortsätter:

– Därför kommer kunderna tillbaka till oss. Ica har växt mer än index i över ett år.

Starkt tredje kvartal

Försäljningsökningen är ett välkommet besked för Ica-koncernen.

Efter flera prishöjningar tappade Ica-butikerna marknadsandelar under både 2022 och 2023.

2024 har dock varit ett betydligt bättre år för Ica. I det tredje kvartalet ökade koncernens omsättning med 6,5 procent.

– Tredje kvartalet bjöd på volymtillväxt, ökade marknadsandelar på totalen 12 månader i rad och i kvartalet för Icas samtliga butiksprofiler, samt god lönsamhet i koncernen som helhet där Rimi Baltic gör ett riktigt bra kvartal, kommenterade Ica Gruppens vd Nina Jönsson.

– Matpriserna förblev stabila men pris är fortsatt av stor vikt. Samtidigt ser vi en viss optimism hos kunderna – man ser även till andra värden. Vi fortsätter att stärka vårt gemensamma erbjudande samtidigt som vi tar viktiga kliv i hållbarhetsarbetet.

Nina Jönsson passade även på att berömma Icas klimatarbete.

– Jag är mycket stolt över att Ica Gruppen nu har fått vetenskapligt baserade netto noll-klimatmål godkända av Science Based Targets Initiative (SBTi). Som en stor aktör i livsmedelkedjan vill Ica visa vägen och bidra till att minska den globala uppvärmningen i linje med Paris-avtalet. De godkända klimatmålen är därför ett viktigt steg framåt, där vi involverar både leverantörer och kunder på vår resa.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen