Då kan det ljusna för svenska hushåll
2022 12 21
Hög inflation och stigande räntor bidrar till att den svenska ekonomin går in i en lågkonjunktur 2023.
Det uppger Konjunkturinstitutet (KI) i dag, onsdag.
– Svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra länder till följd av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider. Hushållen pressas från flera håll och deras reala disponibla inkomster minskar både 2022 och 2023, framhåller KI och tillägger att hushållen därför kommer dra ner på konsumtionen under den kommande vintern och våren.
Tuffa år väntar
Myndigheten fastslår även att några tuffa år väntar hushåll och företag.
Men bättre tider kommer återigen.
Lågkonjunkturen beräknas vara över till 2025.
– Det tar tid för ekonomin att återhämta sig och lågkonjunkturen förväntas vara till och med 2025, fastslår KI.
Viss fördröjning på arbetsmarknaden
Lågkonjunkturen slår igenom med viss fördröjning på arbetsmarknaden.
– Många företag rapporterar fortfarande om brist på arbetskraft, uppger KI.
Men arbetslösheten förväntas stiga när lågkonjunkturen successivt dämpar efterfrågan på arbetskraft.
Så blir räntan
Konjunkturinstitutets har även bedömt hur styrräntan kommer att utvecklas de kommande året.
Institutets bedömning är att Riksbanken höjer styrräntan till 2,75 procent i februari 2023 för att sedan börja sänkas mot slutet av året när lågkonjunkturen är tydlig och inflationen är nere på normala nivåer.
– Hög inflation, höga inflationsförväntningar och svaga konjunkturutsikter ställer Riksbanken inför en svår avvägning om hur penningpolitiken bäst bör utformas, framhåller KI.
Konjunkturinstitutets prognos
|
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
|
BNP till marknadspris |
2,7 |
–1,1 |
1,3 |
3,1 |
3,4 |
2,1 |
|
BNP per invånare |
2,1 |
–1,7 |
0,7 |
2,6 |
2,9 |
1,7 |
|
BNP, kalenderkorrigerad |
2,8 |
–0,9 |
1,3 |
3,3 |
3,2 |
2,0 |
|
BNP, KIX-vägd (1) |
3,0 |
0,7 |
1,9 |
2,2 |
2,1 |
2,0 |
|
KPI, KIX-vägd (1) |
8,3 |
6,1 |
2,5 |
2,3 |
2,3 |
2,3 |
|
Bytesbalans (2) |
4,5 |
5,5 |
5,3 |
5,4 |
5,0 |
4,5 |
|
Arbetade timmar (3) |
2,3 |
0,6 |
0,9 |
1,5 |
1,0 |
0,6 |
|
Sysselsättning |
2,7 |
–0,4 |
0,5 |
1,3 |
0,9 |
0,6 |
|
Arbetslöshet (4) |
7,4 |
8,1 |
8,1 |
7,6 |
7,3 |
7,3 |
|
Arbetsmarknadsgap (4) |
–0,2 |
–0,9 |
–1,0 |
–0,4 |
0,0 |
0,0 |
|
BNP-gap (6) |
1,5 |
–1,8 |
–2,6 |
–1,4 |
–0,1 |
0,0 |
|
Timlön (7) |
2,7 |
3,5 |
3,3 |
3,4 |
3,7 |
3,7 |
|
Arbetskostnad per timme (3,8) |
3,4 |
4,1 |
3,4 |
3,4 |
3,7 |
3,7 |
|
Produktivitet (3) |
1,2 |
–1,4 |
0,4 |
1,8 |
2,2 |
1,4 |
|
KPI |
8,4 |
7,6 |
1,7 |
0,9 |
1,7 |
2,0 |
|
KPIF |
7,7 |
5,2 |
1,0 |
1,6 |
1,8 |
2,0 |
|
Styrränta (9,10) |
2,50 |
2,50 |
1,75 |
1,50 |
1,50 |
1,50 |
|
Tioårig statsobligationsränta (9) |
1,5 |
1,8 |
1,9 |
2,1 |
2,2 |
2,4 |
|
Kronindex (KIX) (11) |
120,9 |
122,0 |
120,1 |
117,9 |
115,7 |
113,6 |
|
Offentligt finansiellt sparande (2) |
0,8 |
0,1 |
–0,3 |
–0,3 |
0,1 |
0,2 |
|
Strukturellt sparande (12) |
0,4 |
1,5 |
0,9 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
|
Maastrichtskuld (2) |
31,9 |
30,1 |
30,8 |
30,7 |
30,3 |
30,1 |
Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunkturinstitutet.
Foto: T. Kent
Text: Redaktionen