Då kan det ljusna för svenska hushåll

2022 12 21

Hög inflation och stigande räntor bidrar till att den svenska ekonomin går in i en lågkonjunktur 2023.

Det uppger Konjunkturinstitutet (KI) i dag, onsdag.

– Svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra länder till följd av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider. Hushållen pressas från flera håll och deras reala disponibla inkomster minskar både 2022 och 2023, framhåller KI och tillägger att hushållen därför kommer dra ner på konsumtionen under den kommande vintern och våren.

Tuffa år väntar

Myndigheten fastslår även att några tuffa år väntar hushåll och företag.

Men bättre tider kommer återigen. 

Lågkonjunkturen beräknas vara över till 2025.

– Det tar tid för ekonomin att återhämta sig och lågkonjunkturen förväntas vara till och med 2025, fastslår KI.

Viss fördröjning på arbetsmarknaden

Lågkonjunkturen slår igenom med viss fördröjning på arbetsmarknaden.

– Många företag rapporterar fortfarande om brist på arbetskraft, uppger KI.

Men arbetslösheten förväntas stiga när lågkonjunkturen successivt dämpar efterfrågan på arbetskraft.

Så blir räntan

Konjunkturinstitutets har även bedömt hur styrräntan kommer att utvecklas de kommande året.

Institutets bedömning är att Riksbanken höjer styrräntan till 2,75 procent i februari 2023 för att sedan börja sänkas mot slutet av året när lågkonjunkturen är tydlig och inflationen är nere på normala nivåer.

– Hög inflation, höga inflationsförväntningar och svaga konjunkturutsikter ställer Riksbanken inför en svår avvägning om hur penningpolitiken bäst bör utformas, framhåller KI.

Konjunkturinstitutets prognos

 

2022

2023

2024

2025

2026

2027

BNP till marknadspris

2,7

–1,1

1,3

3,1

3,4

2,1

BNP per invånare

2,1

–1,7

0,7

2,6

2,9

1,7

BNP, kalenderkorrigerad

2,8

–0,9

1,3

3,3

3,2

2,0

BNP, KIX-vägd (1)

3,0

0,7

1,9

2,2

2,1

2,0

KPI, KIX-vägd (1)

8,3

6,1

2,5

2,3

2,3

2,3

Bytesbalans (2)

4,5

5,5

5,3

5,4

5,0

4,5

Arbetade timmar (3)

2,3

0,6

0,9

1,5

1,0

0,6

Sysselsättning

2,7

–0,4

0,5

1,3

0,9

0,6

Arbetslöshet (4)

7,4

8,1

8,1

7,6

7,3

7,3

Arbetsmarknadsgap (4)

–0,2

–0,9

–1,0

–0,4

0,0

0,0

BNP-gap (6)

1,5

–1,8

–2,6

–1,4

–0,1

0,0

Timlön (7)

2,7

3,5

3,3

3,4

3,7

3,7

Arbetskostnad per timme (3,8)

3,4

4,1

3,4

3,4

3,7

3,7

Produktivitet (3)

1,2

–1,4

0,4

1,8

2,2

1,4

KPI

8,4

7,6

1,7

0,9

1,7

2,0

KPIF

7,7

5,2

1,0

1,6

1,8

2,0

Styrränta (9,10)

2,50

2,50

1,75

1,50

1,50

1,50

Tioårig statsobligationsränta (9)

1,5

1,8

1,9

2,1

2,2

2,4

Kronindex (KIX) (11)

120,9

122,0

120,1

117,9

115,7

113,6

Offentligt finansiellt sparande (2)

0,8

0,1

–0,3

–0,3

0,1

0,2

Strukturellt sparande (12)

0,4

1,5

0,9

0,3

0,3

0,3

Maastrichtskuld (2)

31,9

30,1

30,8

30,7

30,3

30,1

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.

Foto: T. Kent

Text: Redaktionen

8 jan 2026

UPPGIFTER: Ryssland bedraget – förlorar 40 miljarder

2026 01 08

Den ryska statskassan kan konstatera mångmiljardförluster.

Under fjolårets första elva månader förlorade Ryssland uppemot 4 miljarder dollar, motsvarande nästan 40 miljarder svenska kronor, till följd av ekonomisk brottslighet. 

Det handlar om allt grövre korruption, bedrägerier, förskingring och annan olaglig finansiell verksamhet, uppger Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst enligt RBC-Ukraine.

– Omkring 70 procent av all ekonomisk brottslighet i Ryssland har klassificerats som allvarlig eller särskilt allvarlig. Detta tyder på att problemet inte är isolerat utan systematiskt till sin natur och är kopplat till stora finansiella flöden som kontrolleras av staten eller enheter i dess närhet, erfar underrättelsetjänsten.

Långt ned på listan

I Transperancy Internationals korruptionsindex ligger Ryssland på 154:e plats i världen, bakom bland annat Iran, Mali, Kina, och Kuba. Bedrägeriet och korruptionen drabbar den ryska statskassan och i förlängningen det ryska folket. 

Enligt samma uppgifter har antalet fall av ekonomisk brottslighet egentligen inte blivit fler, utan det handlar om att varje enskilt brott blivit betydligt dyrare.

De största förlusterna har framförallt uppstått genom stöld av budgetmedel och missbruk inom stora företag.

– Den höga nivån av ekonomisk brottslighet upprätthålls till stor del av korruption inom statliga organ. Det högsta antalet sådana överträdelser registreras inom byggsektorn, bostads- och allmännyttiga sektorer samt det militärindustriella komplexet, skriver RBC-Ukraine med hänvisning till utrikesunderrättelsetjänstens uppgifter.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

Djupa problem

Enligt flera ekonomiska experter kan de stigande förlusterna peka på allt djupare problem i den ryska ekonomin.

En betydande del av landets resurser ligger i statens händer, vilket tillsammans med en svag tillsyn och hög grad av korruption anses göra landet mindre attraktivt för investerare.

Ukrainska underrättesleuppgifter erfar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina hittills har kostat de ryska skattebetalarna cirka 550 miljarder dollar.

Rysslands militära utgifter har dessutom fyrdubblats sedan 2021.

– Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst anser att Rysslands finansiella och institutionella system alltmer sjunker ner i ett tillstånd av kontrollerat kaos. Banker döljer ägarstrukturer, tjänstemän är undantagna från kravet på tillgångsdeklarationer och entreprenörer håller knappt sina företag flytande, skriver RBC-Ukraine.

LÄS MER: Rysslands bluff – lurar sin egen befolkning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 jan 2026

Ung kvinna försvunnen – polisen går ut med bild

2026 01 08

En ung kvinna har anmälts försvunnen.

Kvinnan, som är i 18-årsåldern, sågs senast i centrala Uddevalla i tisdags.

Samma dag inledde polisen en massiv sökinsats med flera resurser. Bland annat används drönare och hundar i insatsen.

– Under onsdagskvällen inkom ny information som gjorde att ett sökområde kunde etableras i terrängen söder om Uddevalla, framhåller polisen i ett uttalande.

Sökinsatsen fortsätter under torsdagen. Det finns i nuläget ingen misstanke om brott.

Signalement och bild

Polisen vädjar nu till allmänheten om hjälp. 

Myndigheten har gått ut med flera signalement på kvinnan. Det handlar om följande:

- Kvinnan har långt mellanblont hår

- Hon är cirka 166 centimeter lång

- Vid försvinnandet var hon klädd i jeans och en brun tröja

Polisen har också publicerat en bild på kvinnan.

Se bilden genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Uppmanas kontakta polisen

Den som sett kvinnan eller har information som kan leda till att hon hittas uppmanas att kontakta polisen på numret 114 14.

– Är läget akut ringer du 112, skriver polisen.

SE BILDEN HÄR (LÄNK TILL POLISENS HEMSIDA)

FAKTA: Polisens sökinsatser

- Varje år genomför polisen minst 300 räddningsinsatser för att söka efter personer som försvunnit under sådana omständigheter att det finns farhågor för att deras liv eller hälsa är utsatt för allvarlig fara.

- Under insatsen då polisen söker efter den försvunna personen bedömer en räddningsledare (som alltid är en polis när det gäller försvunna personer) vilka polisiära resurser som behövs vid sökandet, till exempel hundar, hästar, helikoptrar, motorcyklar och båtar.

- Polisen kan vid behov även ta hjälp av polisens insatsresurser eller andra myndigheter och organisationer, exempelvis Försvarsmakten.

- Polisen samlar information om den försvunna personen och tar fram en individuell profil. Den hjälper polisen att söka på rätt sätt och på rätt plats.

Källa: Polisen

LÄS OCKSÅ:

Storbank höjer räntorna

Bekräftat: Nya körkortsregler från 15 januari

Foto: Arkivfoto MarcusOscarsson.se
Text: Redaktionen