Då kan det ljusna för svenska hushåll

2022 12 21

Hög inflation och stigande räntor bidrar till att den svenska ekonomin går in i en lågkonjunktur 2023.

Det uppger Konjunkturinstitutet (KI) i dag, onsdag.

– Svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra länder till följd av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider. Hushållen pressas från flera håll och deras reala disponibla inkomster minskar både 2022 och 2023, framhåller KI och tillägger att hushållen därför kommer dra ner på konsumtionen under den kommande vintern och våren.

Tuffa år väntar

Myndigheten fastslår även att några tuffa år väntar hushåll och företag.

Men bättre tider kommer återigen. 

Lågkonjunkturen beräknas vara över till 2025.

– Det tar tid för ekonomin att återhämta sig och lågkonjunkturen förväntas vara till och med 2025, fastslår KI.

Viss fördröjning på arbetsmarknaden

Lågkonjunkturen slår igenom med viss fördröjning på arbetsmarknaden.

– Många företag rapporterar fortfarande om brist på arbetskraft, uppger KI.

Men arbetslösheten förväntas stiga när lågkonjunkturen successivt dämpar efterfrågan på arbetskraft.

Så blir räntan

Konjunkturinstitutets har även bedömt hur styrräntan kommer att utvecklas de kommande året.

Institutets bedömning är att Riksbanken höjer styrräntan till 2,75 procent i februari 2023 för att sedan börja sänkas mot slutet av året när lågkonjunkturen är tydlig och inflationen är nere på normala nivåer.

– Hög inflation, höga inflationsförväntningar och svaga konjunkturutsikter ställer Riksbanken inför en svår avvägning om hur penningpolitiken bäst bör utformas, framhåller KI.

Konjunkturinstitutets prognos

 

2022

2023

2024

2025

2026

2027

BNP till marknadspris

2,7

–1,1

1,3

3,1

3,4

2,1

BNP per invånare

2,1

–1,7

0,7

2,6

2,9

1,7

BNP, kalenderkorrigerad

2,8

–0,9

1,3

3,3

3,2

2,0

BNP, KIX-vägd (1)

3,0

0,7

1,9

2,2

2,1

2,0

KPI, KIX-vägd (1)

8,3

6,1

2,5

2,3

2,3

2,3

Bytesbalans (2)

4,5

5,5

5,3

5,4

5,0

4,5

Arbetade timmar (3)

2,3

0,6

0,9

1,5

1,0

0,6

Sysselsättning

2,7

–0,4

0,5

1,3

0,9

0,6

Arbetslöshet (4)

7,4

8,1

8,1

7,6

7,3

7,3

Arbetsmarknadsgap (4)

–0,2

–0,9

–1,0

–0,4

0,0

0,0

BNP-gap (6)

1,5

–1,8

–2,6

–1,4

–0,1

0,0

Timlön (7)

2,7

3,5

3,3

3,4

3,7

3,7

Arbetskostnad per timme (3,8)

3,4

4,1

3,4

3,4

3,7

3,7

Produktivitet (3)

1,2

–1,4

0,4

1,8

2,2

1,4

KPI

8,4

7,6

1,7

0,9

1,7

2,0

KPIF

7,7

5,2

1,0

1,6

1,8

2,0

Styrränta (9,10)

2,50

2,50

1,75

1,50

1,50

1,50

Tioårig statsobligationsränta (9)

1,5

1,8

1,9

2,1

2,2

2,4

Kronindex (KIX) (11)

120,9

122,0

120,1

117,9

115,7

113,6

Offentligt finansiellt sparande (2)

0,8

0,1

–0,3

–0,3

0,1

0,2

Strukturellt sparande (12)

0,4

1,5

0,9

0,3

0,3

0,3

Maastrichtskuld (2)

31,9

30,1

30,8

30,7

30,3

30,1

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.

Foto: T. Kent

Text: Redaktionen

2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 02

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige och EU har ”förlorat hela internet”

2026 01 02

Sverige och övriga Europa har "förlorat hela internet”.

Det larmet kommer nu från den belgiska cybersäkerhetschefen Miguel De Bruckyer på fredagen.

Experten syftar på hur beroende EU, däribland Sverige, har blivit av amerikanska molntjänster och annan digital infrastruktur. 

– Om jag skulle vilja att min information stannade inom EU så är det bara att fortsätta drömma. Det är ett mål som helt enkelt inte är realistiskt, säger Miguel De Bryckyer till Financial Times.

Varningen: kan stänga ned Sverige

Det är inte första gången experter eller myndigheter varnar för att EU är för beroende av USA när det gäller tekniken, i synnerhet internet.

– Om vi som land skulle få en hård sanktion från USA, då står vi i bästa fall på fötterna i 30 dagar, sade exempelvis Gabor Sebastiani från Arbetsförmedlingen, ansvarig för digital riskhantering på myndigheten, till DN i somras.

I synnerhet är Sverige särskilt beroende av Microsoft. Hela offentliga sektorn använder sig mer eller mindre av dess tjänster, exempelvis Teams och Officepaketet.

Gabor Sebastiani menar att techjättarna är “ett vapen” för USA. 

LÄS OCKSÅ: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Kan släcka Danmark "på en timme"

Även Danmark har flaggat för liknande scenarier.

I Sveriges grannland bedöms en omfattande amerikansk cyberattack som realistisk, enligt Jacob Herbst, chef för Cyber Security Control.

Enligt den danska regeringsrådgivaren skulle USA kunna stänga ned Danmark, som är enormt beroende av molntjänster från exempelvis Microsoft och Apple,  inom loppet av en timme.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst till TV2 förra året.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch trotsar Trump – ”Nödvändigt”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen