Då kan det ljusna för svenska hushåll

2022 12 21

Hög inflation och stigande räntor bidrar till att den svenska ekonomin går in i en lågkonjunktur 2023.

Det uppger Konjunkturinstitutet (KI) i dag, onsdag.

– Svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra länder till följd av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider. Hushållen pressas från flera håll och deras reala disponibla inkomster minskar både 2022 och 2023, framhåller KI och tillägger att hushållen därför kommer dra ner på konsumtionen under den kommande vintern och våren.

Tuffa år väntar

Myndigheten fastslår även att några tuffa år väntar hushåll och företag.

Men bättre tider kommer återigen. 

Lågkonjunkturen beräknas vara över till 2025.

– Det tar tid för ekonomin att återhämta sig och lågkonjunkturen förväntas vara till och med 2025, fastslår KI.

Viss fördröjning på arbetsmarknaden

Lågkonjunkturen slår igenom med viss fördröjning på arbetsmarknaden.

– Många företag rapporterar fortfarande om brist på arbetskraft, uppger KI.

Men arbetslösheten förväntas stiga när lågkonjunkturen successivt dämpar efterfrågan på arbetskraft.

Så blir räntan

Konjunkturinstitutets har även bedömt hur styrräntan kommer att utvecklas de kommande året.

Institutets bedömning är att Riksbanken höjer styrräntan till 2,75 procent i februari 2023 för att sedan börja sänkas mot slutet av året när lågkonjunkturen är tydlig och inflationen är nere på normala nivåer.

– Hög inflation, höga inflationsförväntningar och svaga konjunkturutsikter ställer Riksbanken inför en svår avvägning om hur penningpolitiken bäst bör utformas, framhåller KI.

Konjunkturinstitutets prognos

 

2022

2023

2024

2025

2026

2027

BNP till marknadspris

2,7

–1,1

1,3

3,1

3,4

2,1

BNP per invånare

2,1

–1,7

0,7

2,6

2,9

1,7

BNP, kalenderkorrigerad

2,8

–0,9

1,3

3,3

3,2

2,0

BNP, KIX-vägd (1)

3,0

0,7

1,9

2,2

2,1

2,0

KPI, KIX-vägd (1)

8,3

6,1

2,5

2,3

2,3

2,3

Bytesbalans (2)

4,5

5,5

5,3

5,4

5,0

4,5

Arbetade timmar (3)

2,3

0,6

0,9

1,5

1,0

0,6

Sysselsättning

2,7

–0,4

0,5

1,3

0,9

0,6

Arbetslöshet (4)

7,4

8,1

8,1

7,6

7,3

7,3

Arbetsmarknadsgap (4)

–0,2

–0,9

–1,0

–0,4

0,0

0,0

BNP-gap (6)

1,5

–1,8

–2,6

–1,4

–0,1

0,0

Timlön (7)

2,7

3,5

3,3

3,4

3,7

3,7

Arbetskostnad per timme (3,8)

3,4

4,1

3,4

3,4

3,7

3,7

Produktivitet (3)

1,2

–1,4

0,4

1,8

2,2

1,4

KPI

8,4

7,6

1,7

0,9

1,7

2,0

KPIF

7,7

5,2

1,0

1,6

1,8

2,0

Styrränta (9,10)

2,50

2,50

1,75

1,50

1,50

1,50

Tioårig statsobligationsränta (9)

1,5

1,8

1,9

2,1

2,2

2,4

Kronindex (KIX) (11)

120,9

122,0

120,1

117,9

115,7

113,6

Offentligt finansiellt sparande (2)

0,8

0,1

–0,3

–0,3

0,1

0,2

Strukturellt sparande (12)

0,4

1,5

0,9

0,3

0,3

0,3

Maastrichtskuld (2)

31,9

30,1

30,8

30,7

30,3

30,1

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.

Foto: T. Kent

Text: Redaktionen

SD sätter stopp: Får inte komma nära Åkesson

2025 11 19

Vissa personer får inte komma i närheten av Jimmie Åkesson (SD).

Sverigedemokraterna sätter tvärstopp för vissa personer som vill träffa partiledaren.

Det uppger SD:s stabschef Linus Bylund i SVT:s ”Politikbyrån”.

En del journalister får inte komma i närheten av Åkesson, förklarar han.

”Har inte i Jimmies närhet att göra”

SD-profilen berättar att journalister som partiet uppfattar som ”partiska”, hålls borta från Åkesson och nekas möjlighet att träffa partiledaren, rapporterar SVT.

– Det kan jag få som ett meddelande, att den här personen har gjort det här och det här. Vi tycker inte att han har i Jimmies närhet att göra på ett tag därför att han uppenbarligen inte kan vara objektiv, till exempel, säger Linus Bylund till kanalen.

Bylund berättar detta i programmet ”Politikbyrån”, och möts av kritik från den övriga panelen.

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, kallar det för att ”dödskallemärka” vissa journalister, medan Aftonbladets Åsa Linderborg frågar om Bylund förstår att journalistkåren undrar om SD är för fri journalistik.

Men Bylund slår ifrån sig kritiken.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga - flygningar förbjuds

Jämför med Nooshi Dadgostar

Linus Bylund understryker att det bara händer någon gång om året att en journalist hålls borta från Åkesson.

Samtidigt menar han att även andra partier borde resonera som SD.

– Om en journalist på Aftonbladet ger sig på Nooshi (Dadgostar) och bara kastar skit i flera veckor, varför skulle Nooshi då säga att "du får gärna intervjua mig”? Jag kan inte förstå den logiken, säger Linus Bylund till kanalen.

Sverigedemokraterna har ofta haft en ansträngd relation till medier.

Partiet har bland annat uttryckt hård kritik mot public service-kanaler som SVT och SR.

Förlorade på att attackera media

Man gick även till hårt angrepp mot TV4 efter kanalens avslöjanden om SD:s så kallade ”trollfabrik”.

I Sverigedemokraternas valanalys efter EU-valet 2024, där SD för första gången någonsin backade i ett val, drogs dock slutsatsen att partiet inte vann någonting på att attackera medier efter avslöjandet om trollfabriken.

– Tillgängliga data visar att försöken att öka konfliktnivån gentemot TV4 inte gav någon som helst effekt. Huruvida detta avskräckte väljare i någon omfattning är osäkert men sannolikt finns en negativ indirekt effekt genom att enskilda företrädares förtroende drabbades negativt, skrev SD i valanalysen, enligt TV4.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen 

19nov25

JUST NU: 50 procent är borta – Ryssland erkänner stort ras

2025 11 19

Ryssland erkänner en kraftig nedgång i en viktig bransch.

Det handlar om landets vapenexport som har minskat med hela 50 procent.

Beskedet kommer direkt från Rostec, ett statligt konglomerat, som är en av landets största tillverkare av vapen och militär utrustning.

Rostecs vd Sergej Chemezov förnekar att västerländska sanktioner ligger bakom nedgången. Han pekar i stället på en ökad efterfråga från den ryska militären på grund av kriget i Ukraina.

– Minskningen har skett på grund av att vi har varit tvungna att leverera merparten av vår produktion till vår armé, säger Chemezov enligt Reuters.

Amerikansk granskning ger annan bild

Sergej Chemezov bedömer att den ryska vapenindustrin kommer att återhämta sig.

– Vi har utökat vår kapacitet och ökat produktionen, så vi kommer inte bara att kunna möta vår militärs behov utan också leverera till våra partners, hävdar han.

Samtidigt ger västerländska analyser en annan bild.

En granskning från den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation visar att den ryska vapenexporten minskade med hela 91 procent mellan 2021 och 2024 – långt över de 50 procent som Rostec talar om.

Enligt tankesmedjan förklaras det dramatiska tappet av att ryska vapentillverkare har omdirigerat resurser till Ukraina – men också av hårda sanktioner, stigande inflation och stora finansieringsproblem.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Indien har övergett Ryssland

Det kraftiga raset kopplas också till att Indien vänt bort blicken från den ryska vapenindustrin. Landet har tidigare förlitat sig på ryska leveranser av försvarsmateriel, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Indien i stället vänt sig till västerländska leverantörer.

Enligt källor till Bloomberg har landet bland annat skrotat planerna på att utveckla och tillverka helikoptrar och avancerade stridsflygplan med Ryssland. Indien kommer inte heller gå vidare med att hyra en kärnkraftsdriven ubåt från Ryssland för att utbilda indisk besättning.

LÄS OCKSÅ: Rysslands hån – ”Det får oss bara att le”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen