Då får svenska folket mer i plånboken

2024 12 18

Efter årsskiftet väntar en ekonomisk vändning för svenska hushåll.

Lägre ränteutgifter och stigande reallöner kommer leda till att många svenskar får mer kvar i plånboken.

Det visar Finansdepartementets nya prognos för den ekonomiska utvecklingen.

Enligt prognosen väntas återhämtningen i ekonomin ta fart i början av nästa år.

– Hushållens konsumtion bedöms öka eftersom lägre ränteutgifter och stigande reallöner får större genomslag. Även bostadsmarknaden visar vissa tecken på återhämtning, det väntas dock ta tid innan bostadsbyggandet tar fart, framhåller Finansdepartementet.

Den sammantagna bilden är att lågkonjunkturen dröjer sig kvar men att den ekonomiska återhämtningen är i sikte, uppger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Sverige befinner sig i fortsatt lågkonjunktur, men Sverige står finansiellt starkt och vår potential för återhämtning under 2025 och 2026 är i grunden god, säger hon. 

Osäkert omvärldsläge

Tillväxten i Sveriges viktigaste exportländer beräknas också stiga under 2025 och 2026.

Elisabeth Svantesson flaggar dock för att det fortfarande finns stora globala osäkerheter.

– Utvecklingen är osäker och både de geopolitiska och geoekonomiska riskerna har ökat under hösten, säger hon och tillägger:

– Svensk export skulle kunna utvecklas svagare än väntat om efterfrågan från Sveriges viktigaste handelspartners blir lägre än väntat. En eskalering av konflikten i Mellanöstern eller kriget i Ukraina kan påverka den ekonomiska utvecklingen negativt.

LÄS MER EKONOMINYHETER HÄR: 

En grupp pensionärer har fått fel utbetalning – i tio år

UPPGIFTER: Två biljättar på väg att slås samman

JULHANDELN: Ny trend i Sverige – 25 procent gör samma sak

Foto: J. Mast

Text: Redaktionen

NYTT LAND VARNAR: 10 000 ryska soldater på väg

2025 06 05

Ryssland vill stationera ytterligare 10 000 soldater i Transnistrien, en utbrytarstat i östra Moldavien som får ekonomiskt och militärt bistånd från Moskva.

Det framhåller Moldaviens premiärminister Dorin Recean. Han hänvisar till underrättelseuppgifter som slår fast att Ryssland ”vill befästa sin militära närvaro i Transnistrien”.

Enligt samma uppgifter försöker Ryssland påverka Moldaviens kommande parlamentsval i september. Moskvas förhoppning är att en ryssvänlig regering kommer tillåta stora truppförflyttningar till Transnistrien.

– Detta är en enorm ansträngning för att undergräva den moldaviska demokratin, säger Dorin Recean till Financial Times.

– Man kan också föreställa sig vilket tryck 10 000 soldater skulle sätta på sydvästra Ukraina. Dessutom skulle de vara stationerade nära Rumänien, som är ett Natoland, fortsätter premiärministern.

Varningen: ”Kan stärka sitt grepp”

Ryska soldater har varit stationerade i Transnistrien sedan början av 1990-talet, då regionen hävdade självständighet från Moldavien.

Men under 2000-talet har Rysslands militära närvaro stadigt minskat. I dag uppgår den ryska styrkan till cirka 1 500 soldater. De flesta av soldaterna är dock lokalinvånare. Endast en handfull har skickats från det ryska fastlandet.

– För närvarande är deras styrkor nästintill betydelselösa. Men med en större militär närvaro i Transnistrien, som en ryssvänlig regering kan tillåta, kan de stärka sitt grepp, varnar premiärminister Dorin Recean.

”Moldavien näst på tur”

Flera västländer har varnat för att Ryssland kan vända blicken mot Moldavien om kriget i Ukraina slutar i rysk favör.

Om Ukraina faller står Moldavien näst på tur, hävdade Tysklands dåvarande utrikesminister Annalena Baerbock när hon besökte landet i höstas.

– Det är tydligt vad det moldaviska folkets största bekymmer är. Om Ukraina faller så står Moldavien näst på tur, sade Baerbock på en gemensam pressträff med Moldaviens president Maia Sandu.

En högt uppsatt försvarschef inom Nato har också pekat ut Moldavien som Rysslands nästa mål.

LÄS MER HÄR: NATO-general pekar ut land – ”Kommer att attackeras av Putin”

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Grönt ljus för Trump – kan slå till stenhårt mot Putin

2025 06 05

Senaten ger klartecken till Donald Trump att slå till med stor kraft mot den ryska diktaturen.

Det meddelar den republikanska senatorn Lindsey Graham på torsdagen.

Enligt Graham behövs mer för hantera Vladimir Putins "oresonliga beteende” i fredsförhandlingarna med USA och Ukraina.

– Det är tydligt för mig att med tanke på Putins beteende och vägran att vara resonlig kommer senaten snart att ge president Trump fler verktyg i sin verktygslåda, och det kommer inte att vara morötter, framhåller senatorn på X.

"Benkrossande"

Exakt vilka verktyg det handlar om utvecklas inte i beskedet.

Tidigare har den amerikanska senatorn Richard Blumenthal beskrivit föreslagna sanktioner mot Ryssland som “benkrossande”. 

– Jag har alltid trott att Donald Trump är den mest lämpade personen – och kanske den enda personen – som kan avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina på ett hederligt och rättvist sätt, fortsätter Lindsey Graham.

– Jag uppskattar att president Trump har gjort det lilla extra genom att engagera Putin på ett positivt sätt för att försöka få honom att komma till förhandlingsbordet. Jag har alltid stöttat detta tillvägagångssätt, men för att skapa fred måste man ha villiga partners.

Ökar pressen på Trump

Förra veckan ökade pressen på Trump ska agera mot Putin efter att 82 senatorer, både republikaner och demokrater, höjt rösten och krävt att Ryssland ska straffas för sin aggression mot Ukraina.

Det är just Lindsey Graham som leder sanktionskampanjen.

– Förändringen i senaten tyder på en alltmer hökaktig stämning på Capitol Hill och en växande frustration över Rysslands omedgörlighet bland republikanerna, som ökar sina krav på beslutsamma åtgärder, uppger New York Times.

Oklart om Trump slår till

I samma veva uppgav Wall Street Journal att Trump börjat överväga nya sanktioner mot Ryssland. Bakgrunden är en frustration över att Moskva fortsätter att attackera Ukraina parallellt med att fredsförhandlingarna mer eller mindre strandat.

– Jag gillar inte vad Putin gör. Han dödar massa människor och jag vet inte vad fan som har hänt med Putin, sade Trump i en videointervju från Air Force One efter att Ryssland i slutet av maj genomfört sin största luftattack mot Ukraina sedan invasionen.

Under gårdagen samtalade Trump direkt med Putin på telefon.

– Vi diskuterade Ukrainas attack mot Rysslands dockade flygplan, och även olika andra attacker som har ägt rum från båda sidor. Det var ett bra samtal, men inte ett samtal som kommer att leda till omedelbar fred, berättar Trump på Truth Social.

LÄS MER: Stort ras i Ryssland – Donald Trump bär skulden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen