Då chockhöjs bostadsrättsavgiften

2023 03 09

Många bostadsrättsföreningar beräknas höja månadsavgiften med 45-50 procent.

Det varnar Hans Arén för. Han är vd vid lånemäklaren Finopti som specialiserar sig på bostadsrättsföreningar.

– Vi gick ut i maj i fjol och varnade för 35–40 procent högre avgifter i landets bostadsrättsföreningar. Men nu tio månader senare bedömer vi att höjningarna behöver vara ännu större, 45 procent eller mer på grund av ränteutvecklingen, säger han till SvD.

Lånen löper ut

Anledningen till den drastiska höjningen är att snitträntorna för föreningars nya lån väntas stiga markant när de gamla lånen löper ut.

Snitträntor på gamla lån ligger ofta kring 1 procent, medan de nya väntas ligga kring 4 procent eller högre beroende av hur Riksbanken agerar framöver, uppger SvD.

– En ganska vanlig förening med årsavgift på 660 kronor per kvadratmeter kunde ha 10 000 kronor per kvadratmeter i föreningslån utan att räntekostnaden blev mer än 100 kronor per kvadratmeter. Men i en sådan ganska typisk förening ökar nu räntekostnaden till 400 kronor per kvadratmeter. Allt annat lika, betyder det att årsavgiften måste upp med cirka 300 kronor per kvadratmeter till 960 kronor per kvadratmeter, säger Hans Arén till tidningen.

Halv miljon hushåll

Kreditföretaget UC har granskat  hur ökad ränta och inflation kommer att påverka avgiftshöjningar i Sveriges bostadsrättsföreningar.

Hur hushåll kommer att påverkas beror främst på skuldsättningen i föreningen.

– Ungefär hälften av alla svenska hushåll som bor i en bostadsrättslägenhet har en förening med en relativt låg skuldsättning, säger Stephane Hedman, ansvarig för UC Bostad.

Hon tillägger:

–  Den andra hälften, drygt en halv miljon hushåll, bor i föreningar med medelhög till mycket hög skuldsättning. Många kommer att påverkas av ökade avgifter – i synnerhet de som bor i yngre föreningar. Vi observerar regionala skillnader, men överlag kan sägas att mönstret är likartat i exempelvis storstadsregionerna.

"Löper större risk"

Enligt UC beräkningar får hushåll som tillhör yngre föreningar räkna med höjda avgifter på över 40 procent.

–  Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst. Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar, framhåller Stephane Hedman.

Foto: B. Griggs

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen