Då chockhöjs bostadsrättsavgiften

2023 03 09

Hundratusentals av Sveriges drygt två miljoner bostadsrättshavare kan räkna med en rejäl ekonomisk smäll.

Många bostadsrättsföreningar beräknas höja månadsavgiften med 45-50 procent.

Det varnar Hans Arén för. Han är vd vid lånemäklaren Finopti som specialiserar sig på bostadsrättsföreningar.

– Vi gick ut i maj i fjol och varnade för 35–40 procent högre avgifter i landets bostadsrättsföreningar. Men nu tio månader senare bedömer vi att höjningarna behöver vara ännu större, 45 procent eller mer på grund av ränteutvecklingen, säger han till SvD.

Lånen löper ut

Anledningen till den drastiska höjningen är att snitträntorna för föreningars nya lån väntas stiga markant när de gamla lånen löper ut.

Snitträntor på gamla lån ligger ofta kring 1 procent, medan de nya väntas ligga kring 4 procent eller högre beroende av hur Riksbanken agerar framöver, uppger SvD.

– En ganska vanlig förening med årsavgift på 660 kronor per kvadratmeter kunde ha 10 000 kronor per kvadratmeter i föreningslån utan att räntekostnaden blev mer än 100 kronor per kvadratmeter. Men i en sådan ganska typisk förening ökar nu räntekostnaden till 400 kronor per kvadratmeter. Allt annat lika, betyder det att årsavgiften måste upp med cirka 300 kronor per kvadratmeter till 960 kronor per kvadratmeter, säger Hans Arén till tidningen.

Halv miljon hushåll

Kreditföretaget UC har granskat  hur ökad ränta och inflation kommer att påverka avgiftshöjningar i Sveriges bostadsrättsföreningar.

Hur hushåll kommer att påverkas beror främst på skuldsättningen i föreningen.

– Ungefär hälften av alla svenska hushåll som bor i en bostadsrättslägenhet har en förening med en relativt låg skuldsättning, säger Stephane Hedman, ansvarig för UC Bostad.

Hon tillägger:

 Den andra hälften, drygt en halv miljon hushåll, bor i föreningar med medelhög till mycket hög skuldsättning. Många kommer att påverkas av ökade avgifter – i synnerhet de som bor i yngre föreningar. Vi observerar regionala skillnader, men överlag kan sägas att mönstret är likartat i exempelvis storstadsregionerna.

"Löper större risk"

Enligt UC beräkningar får hushåll som tillhör yngre föreningar räkna med höjda avgifter på över 40 procent.

 Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst. Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar, framhåller Stephane Hedman.

Foto: B. Griggs

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen