BEKRÄFTAT: Då betalas nya elstödet ut

2023 04 19

Regeringen och Försäkringskassan förbereder utbetalningarna av det andra elstödet till hushåll i Sverige.

Det nya stödet kommer att betalas ut till berättigade hushåll i hela Sverige.

Regeringen har tidigare utryckt att utbetalningarna kommer att inledas under våren.

Men nu meddelar Försäkringskassan att svenska folket får vänta på pengarna ytterligare ett tag.

Utbetalningarna kommer att inledas i början av sommaren.

Den 9 juni beräknas samtliga utbetalningar vara hanterade.

Det uppger Försäkringskassan i dag, enligt flera svenska medier.

Försening

Det nya datumet innebär att utbetalningen av det andra elstödet försenas.

I mars meddelade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) att pengarna skulle komma under våren.

– Förordningen träder i kraft i slutet av mars och det är under våren som det kommer att betalas ut, sa hon till Aftonbladet.

I april uppgav ministern att arbetet med det andra elstödet går enligt planen.

– Arbetet med elstöd omgång 2 till hela Sverige går bra och flyter på enligt plan. Försäkringskassan kommer att återkomma med exakt datum, det är ännu för tidigt att sätta. Påståenden om försening är felaktigt, skrev Ebba Busch på Twitter.

I en intervju med P1 Morgon försäkrade hon att pengarna skulle börjas betalas ut under våren – före midsommar.

– Vi har meddelat att det blir under våren. Men exakt datum måste Försäkringskassan svara på. Det är ganska mycket pengar i omgång två och det var en rejäl slant även i första, sa Ebba Busch till radion.

Nya elstödet

Det nya elstödet kommer att betalas ut till berättigade hushåll i hela Sverige.

Stödet  baseras på elförbrukningen under perioden november – december 2022 och betalas ut retroaktivt.

Cirka 10 miljarder kommer att fördelas mellan hushållen.

Utformningen av det nya stödet utgår från samma modell som det första elstödet, som betalades ut till hushåll i elområde 3 och 4 i februari.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen