Coop tvingas till akutåtgärd – ”en tuff dag”

2025 03 20

De senaste åren har matjätten gjort miljardförluster.

I Coop Syd, där bolaget har över 90 butiker, rasar förlusterna som värst.

Nu tvingas koncernen till en akut åtgärd.

Coop Syd inleder ett sparprogram och varslar 160 tjänster. Varslen berör både butikspersonal och medarbetare på servicekontoren.

– Det är en tuff dag för våra medarbetare, men det är tyvärr ett oundvikligt beslut. Coop Syd har dragits med lönsamhetsproblem för länge, och nu behöver vi genomföra vår plan för att få Coop Syd att både växa och vara lönsamt. Vårt mål är att så snart som möjligt skapa tillväxt av marknadsandelar och en stabil lönsamhet, säger Stefan Nyrinder, interim vd för Coop Syd. 

”Säkra långsiktig ekonomisk hållbarhet”

Sparprogrammet lanseras för att säkra Coop Syds framtida lönsamhet.

Olika insatser ska genomföras för att minska utgifterna. Den största delen handlar om att pressa ner personalkostnaderna. Varslet berör cirka 140 tjänster i butiksverksamheten och cirka 20 tjänster på servicekontoren. 

– Skåne och Blekinge är växande och viktiga marknader för hela Coop, och vi kommer att fortsätta utvecklas med våra medlemmar och kunder i dessa regioner, men vi måste göra det med lönsamma butiker. Vi arbetar med en rad olika scenarios för att säkra långsiktig ekonomisk hållbarhet för Coop Syd, säger Stefan Nyrinder.

Coop Syd inleder förhandlingar med facket under torsdagen. De beräknas vara avslutade inom 6-8 veckor.

Fakta Coop Syd

- Coop Syd är en konsumentkooperativ förening med cirka 545 000 medlemmar.

- Föreningen driver matbutiker i Skåne och Blekinge län.

Källa: Coop

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen