Cloetta slutar tillverka älskad fika-klassiker

2023 07 05

Ett klassiskt svenskt tilltugg till fikan går i graven.

Livsmedelsföretaget Cloetta producerar bland annat choklad, konfektyrer och nötter.

Några av dess mest älskade produkter är exempelvis chokladkakorna Plopp, Kexchoklad och Ahlgrens bilar.

Men nu är det slut på tillverkningen av en av Cloettas mest ikoniska varor, rapporterar matsajten Tjock.se.

Stopp efter 90 år

Det gäller klassikern Mums-Mums – skumbollen som består av chokladdoppat äggviteskum med kexbotten.

Beskedet markerar slutet på en lång era då Mums-Mums har tillverkats sedan 1933.

Efter 90 år på marknaden blir det inget mer.

– Man tillverkade Mums-Mums i Cloettas fabrik i Ljungsbro och i förra veckan var det den sista tillverkningsdagen, skriver Tjock.se.

Dålig lönsamhet

Den som tycker om Mums-Mums gör med andra ord bäst att illa kvickt handla produkten i sin lokala livsmedelsbutik.

För när den väl är slut i butikshyllan är det alltså slut på riktigt.

Anledningen till beslutet var dock relativt självklart för Cloetta.

– Mums-Mums har sett en minskad efterfrågan och lönsamheten har varit låg, framhåller Cloetta enligt Tjock.se.

Försvinner

Michaela Ekelund, Cloettas kommunikatör, vidareutvecklar motiveringen för tidningen Corren.

– Beslutet om att sluta tillverka Mums-Mums beror på flera faktorer.

– Sammantaget gör detta att vi inte har möjlighet att behålla Mums-Mums i sortimentet.

Kan göra egna

För den som dock verkligen inte kan få nog av Mums-Mums är det fullt möjligt att göra egna varianter.

Det menar kocken Camilla Hamid, som ofta syns i TV4:s Nyhetsmorgon. 

– Busenkla att göra och löjligt goda att äta! uttrycker hon om receptet som du kan hitta här. 

Anor från 1800-talet

Cloettas verksamhet i Sverige startade redan 1873. 

Idag har man drygt 650 anställda som arbetar på kontoret i Malmö.

– Våra främsta varumärken är Läkerol, Malaco, Ahlgrens bilar, Kexchoklad, Polly, CandyKing, Center, Juleskum, Plopp, Sportlunch och Nutisal, beskriver man sig själva på sin hemsida.

Foto: Cloetta

Text: Redaktionen

JUST NU: Svenskt stridsflyg i luften vid rysk attack

2025 06 10

Under natten mot måndagen utförde Ryssland en av sina största luftattacker mot Ukraina.

Enligt det ukrainska flygvapnet avfyrades 479 drönare och 20 robotar mot Ukraina. Det största luftanfallet hittills under kriget, rapporterar Kyiv Independent.

Den massiva attacken fick Polen att skicka upp stridsflyg för att bevaka sitt luftrum.

Nu meddelar Nato att det polska flygvapnet fick hjälp av Sverige.

Enligt försvarsalliansen beordrades svenskt stridsflyg upp i luften i samband med den ryska attacken.

– Det var två Jas-Gripen hemmahörande på F 17 i Kallinge som lyfte tillsammans med flyg från det polska flygvapnet, rapporterar P4 Blekinge.

Stationerade i Polen

Sverige har sex stridsflygplan stationerade i Polen.

Den svenska styrkan deltar i Natos förstärkta luftrumsövervakning och incidentberedskap, enhanced NATO Air Policing. 

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i ett uttalande.

Försvarsminister Pål Jonson (M) har också uttalat sig om de svenska stridsflygplanens uppdrag.

– Det är första gången som svenska stridsflygplan deltar i luftrumsövervakningen från en annan allierads territorium. Det är också första gången som svenska stridsflyg deltar utomlands i Natos förstärkta luftrumsövervakning under Natos ledning.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Brutal attack av Ryssland – “något helt utöver det vanliga"

FÖRSVARSMAKTEN: Så kan Ryssland attackera Sverige

UPPGIFTER: Massiv eskalering – ”ska krossa Ukraina”

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Planerar jättebro till Sverige – 317 miljarder kronor

2025 06 10

I början av 2024 meddelade Finland att de första stegen har tagits för att bygga en bro mellan Sverige och Finland.

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan öronmärkt stora pengar till projektet.

–  Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle.

Här är prislappen

Nu är förstudien klar.

Enligt den finska rapporten är det tekniskt möjligt att bygga bron och den preliminära prislappen beräknas till 5–29 miljarder euro beroende på hur bygget genomförs. Den högsta summan motsvarar cirka 317 miljarder kronor och utgår från att bron trafikeras av både järnvägs- och biltrafik.

– Enligt prognosen skulle cirka 2 000–3 000 fordon använda den fasta förbindelsen per dag i persontrafiken och 500–600 fordon i godstrafiken. Trafikmängderna motsvarar till sin storleksklass de typiska trafikmängderna i förbindelserna mellan landskapscentrumen i Finland, framhåller Trafikledsverket i förstudien.

Vidare skriver myndigheten att restiden mellan Vasa och Umeå skulle förkortas avsevärt och att bron skulle fylla en särskild stor funktion för fritidsresor, militära transporter och energiöverföring.

LÄS MER: Tung varning om rysk ekonomi – inifrån Ryssland | Ekonomibladet

Sex förslag

Här är samtliga genomförbara lösningar, enligt studien:

  • Landsväg (94 kilometer, varav 30 km på fastlandet, 18 km på vägbankar och 46 km på broar). Kostnadskalkyl 4,9–8,4 miljarder euro.

  • Landsväg delvis i tunnel (94 kilometer, varav 30 km på fastlandet, 18 km på vägbankar, 39 km på broar och 7 km i tunnel). Kostnadskalkyl 6,2–10,5 miljarder euro.

  • Järnväg (114 km, varav 53 km på fastlandet, 14 km på vägbankar och 47 km på broar). Kostnadskalkyl 5,5–9,3 miljarder euro.

  • Järnväg delvis i tunnel (114 km, varav 53 km på fastlandet, 7 km på vägbankar, 39 km på broar och 15 km i tunnel). Kostnadskalkyl 10,3–17,5 miljarder euro.

  • Järnväg i sin helhet i tunnel (105 km, varav 2 km på fastlandet och 103 km i tunnel). Kostnadskalkyl 17–28,9 miljarder euro.

  • Kombination av landsväg och järnväg (114 kilometer, varav 53 km på fastlandet, 7 km på vägbankar, 39 km på broar och 15 km i tunnel). Kostnadskalkyl 16,7–28,3 miljarder euro.

LÄS MER: Ica-butik slår larm – “Blir bara värre och värre” | Ekonomibladet

Exempelbild: Chuttersnap

Text: Redaktionen