Clas Ohlson och Hemtex sågas – här är orsaken

2024 11 19

Clas Ohlson och Hemtex sågas i en undersökning av ett specifikt skäl.

Clas Ohlson och Hemtex är två av måra mest populära och framgångsrika butikskedjor.

Men i en ny undersökning framkommer någonting som kanske inte gläder deras annars nöjda kunder.

Har inte sänkt priset

Clas Ohlson och Hemtex pekas nämligen ut som två av de butikskedjor som har valt att inte sänka priset på plastpåsar, trots att plastpåseskatten har avskaffats.

En kartläggning från jämförelsetjänsten Zmarta visar att långt ifrån alla har sänkt priset på plastpåsar sedan skatten avskaffades den 1 november, rapporterar DI.

Skattesänkningen innebär att priset på plastpåsar bör gå ner med 3 kronor styck.

Men flera butiker väljer alltså att behålla de gamla, höga priserna på plastpåsar, enligt undersökningen.

Behåller priset trots slopad skatt

Det är dock inte bara Clas Ohlson och Hemtex som pekas ut.

I undersökningen har Zmarta besökt 100 butikskedjor i Stockholm, före och efter att plastpåseskatten slopades, rapporterar tidningen.

Av dessa butiker var det dock bara 19 som sålde plastkassar, eftersom övriga sålde papperskassar istället.

13 av de 19 butiker som fortfarande sålde plastkassar hade inte sänkt priset trots den slopade skatten.

Det handlar framför allt om butiker inom exempelvis heminredning, sport och kläder.

När det gäller dagligvarukedjor så är det flera som uppger att varje enskild butik själva får bestämma priset, enligt tidningen.

Det gäller bland annat Axfood- och Ica-butiker.

Omdebatterad fråga

Plastpåseskatten har varit väldigt omdebatterad.

Det var en väldigt impopulär skatt, samtidigt som den ledde till att svenskar använde färre plastpåsar per år.

Men den 1 november avskaffades alltså skatten, vilket bland annat välkomnades av Svensk Handel.

Samtidigt uppmanar Svensk Handel butikerna att se till att hålla nere konsumtionen av plastpåsar.

– Svensk Handel uppmanar handelsföretagen att göra förnyade ansträngningar med informationsinsatser för att säkerställa att konsumtionen inte ökar drastiskt. Det kan exempelvis ske genom att sätta upp skyltar om vikten av att hushålla med bärkassar och att erbjuda flergångsalternativ i butik, skriver Svensk Handel på sin hemsida.

Foto: Holger Ellgaard resp Vargklo Wikipedia

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen