Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


JUST NU: Partiledare har tvingats ta skydd

2025 10 05

En svensk partiledare har tvingats söka skydd.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar har tvingats söka skydd i skyddsrum.

Hon befann sig i Lviv i Ukraina som under natten till söndag utsattes för intensiva ryska bombningar.

Även den tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt tvingades söka skydd.

Dadgostar och Sjöstedt i skyddsrum

Jonas Sjöstedt, som var partiledare för Vänsterpartiet 2012-2020 och nu är ledamot av Europaparlamentet, berättar om händelsen på X.

– Vi har just passerar gränsen mellan Ukraina och Polen efter några dagar i Lviv, skriver Sjöstedt.

Han berättar att han och Dadgostar, tillsammans med Europaparlamentarikern Hanna Gedin, befann sig i Lviv när Ryssland attackerade.

– Inatt bombade ryssarna Lviv intensivt, skriver Sjöstedt.

– Vi har suttit i skyddsrum men känt och hört explosioner, tillägger den tidigare V-ledaren, som också delar en bild där han syns tillsammans med Nooshi Dadgostar och Hanna Gedin.

LÄS OCKSÅ: Putins största industri kollapsar - arbetare flyr

Såg röken stiga ur bombade hus

De tre har nu alltså lämnat Ukraina och rest över gränsen till Polen, men kunde under sin utresa se resultaten av de ryska bombningarna.  

– På väg ut ur stan steg röken från flera hus och industrier som ryssarna bombat, berättar Jonas Sjöstedt på X.

Även Nooshi Dadgostar har kommenterat händelsen.

– Det drog igång vid tre-tiden i natt så vi skyndade oss ner till skyddsrummet. Det var... ja, det var ju en slags chock, säger Nooshi Dadgostar till Aftonbladet.

Hon berättar att de var införstådda med att någonting kunde hända.

Trots det var det en omskakande upplevelse.

– Vi var ju ständigt beredda på det men det är plågsamt att se alla som springer ner mot skyddsrummen, säger V-ledaren till tidningen.

Fyra personer uppges ha dött i de ryska attackerna mot Lviv.

Flera regioner i Ukraina drabbades av intensiva attacker under natten, och totalt dödades fem människor och tio skadades, enligt ukrainska uppgifter.

LÄS OCKSÅ: Natoland går till hård attack - "dags för plan B"

Text: Redaktionen


Sverige vill köpa stridsfartyg i jätteaffär

2025 10 05

Sverige vill köpa nya stridsfartyg.

Sverige kan vara på väg att köpa nya stridsfartyg i en affär värd många miljarder.

Försvaret överväger att köpa brittiska och franska fartyg, vilket innebär att svenska Saab riskerar att tappa jätteaffären.

Kan köpa ytstridsfartyg

Sverige har under en längre tid velat skaffa nya ytstridsfartyg som ska vara större än de fem Visbykorvetter man har idag, rapporterar DN.

Svenska Saab vill bygga de nya fartygen – men Försvarets materielverk överväger istället att vända sig till brittiska eller franska tillverkare, enligt tidningen.

Nu tittar man på färdiga stridsfartyg som finns på marknaden, exempelvis brittiska Babcocks fregatt Type 31 och franska Naval Groups FDI-fregatt.

Man vill att fartygen ska kunna levereras senast år 2030.

– Jag tror att det är möjligt. Om man väljer en färdig design i dag och hittar lämpliga varv som har varvskapacitet, säger Johan Granholm, lärare på Försvarshögskolan, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Putins största industri kollapsar - arbetare flyr

”Positiva” samtal

Det har tidigare rapporterats att den brittiska regeringen förhandlar med Sverige om potentiella beställningar av Babcocks fregatt Type 31, enligt UK Defence Journal.

Samtalen med Sverige har uppgetts vara ”mycket positiva”, men komplexa – eftersom Sverige även överväger det franska alternativet.

Sverige överväger att beställa fyra fartyg, enligt tidningen.

Men än är det alltså inte bestämt, och både Naval Group och Saab konkurrerar om beställningen.

Mejllistor visar att den svenska försvarsmakten har haft flera möten med de brittiska och franska företagen, enligt DN.

Affären lär bli kostsam – en FDI-fregatt kan exempelvis kosta runt nio miljarder svenska kronor.

En viktig aspekt när man beställer nya ytstridsfartyg är luftförsvaret, med bland annat långskjutande luftvärnsrobotar.

Köper transportplan

Sverige satsar just nu stort på att bygga ut sin försvarsförmåga.

På måndag ska Sverige till exempel signera en affär där man köper fyra nya taktiska transportplan av modellen Embraer C-390, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

De nya planen ska ersätta C-130 Hercules, som är de transportplan Sverige använder idag.

Planen köps av Brasilien, ett land som tidigare har köpt Jas Gripen av Sverige.

LÄS OCKSÅ: Jätteföretag dumpar alla ryska kunder

Foto: Jimmie Adamsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen