Chockhöjning inför midsommar – tre varor pekas ut

2023 06 14

Räkna med en dyr midsommarmiddag.

På årsbasis har matpriserna stigit med 14 procent.

En del varor har dessutom ökat mer än andra.

Inför nästa veckas firande sticker priserna på tre klassiska midsommarvaror ut.

Priserna på sill, saft och gräddfil har skjutit i höjden, rapporterar Statistiska centralbyrån, SCB.

På ett år har priserna stigit med över 20 procent.

En betydligt större ökning jämfört med de genomsnittliga livsmedelspriserna sedan maj förra året.

Över 20 procent

– Priserna på gräddfil och crème fraiche har stigit med 27 procent det senaste året och sillen har blivit 21 procent dyrare, berättar Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Sillpriserna gick upp med drygt 17 procent i maj jämfört med april i år.

Priserna på sill brukar dock sjunka i juni.

– Vid jul, påsk och midsommar gör livsmedelsbutikerna ofta rejäla prissänkningar på sill. De senaste tio åren har sillpriserna gått ner i juni jämfört med maj. I genomsnitt rör det sig om sänkningar på 13,7 procent, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Största ökningen

Den största ökningen står saftpriset för.

Priset på saft har ökat med 27,6 procent sedan maj 2022.

Potatispriset håller jämna steg

Men allt har inte blivit dyrare på midsommarbordet.

Potatis kostar nästan samma som vid motsvarande tidpunkt förra året.

– Potatispriserna gick ned med knappt 1,9 procent i maj jämfört med april och ligger nu på samma nivå som i maj förra året, säger Caroline Neander.

Prisutveckling på utvalda midsommarprodukter senaste året

Produkt Prisförändring sedan maj 2022

Saft 27,6 %

Gräddfil/Creme fraiche 27,0 %

Sill 21,0 %

Hårt bröd 19,6 %

Glass 19,3 %

Folköl 11,6 %

Färska bär 10,0 %

Läsk 9,4 %

Mineralvatten 8,2 %

Lättöl 7,9 %

Starköl 7,4 %

Brännvin 3,0 %

Potatis - 0,1 %

Källa: SCB

Foto: Pasi Mämmelä

Text: Redaktionen

Varning utfärdad till svenska hushåll – på trettondagsafton

2026 01 03

Femte januari anses vara den farligaste dagen för svenska hushåll.

I alla fall när det kommer till bränder i svenska hem.

Trots att julen är över inträffar flest bränder på trettondagsafton, enligt ny statistik från säkerhetsföretaget Verisure.

Januari – brandtopp

Varje dag sker i genomsnitt 16 bränder i svenska hem, enligt MSB.

Men när Verisure sammanställt statistik över husbränder under de senaste tio åren framgår att femte januari, trettondagsafton, sticker ut som den dag då flest bränder inträffar.

– Man kan säga att januari är något av en doldis. Många vet med sig att vara lite extra försiktiga i december, kring advent och julhelgen när det är extra mycket ljus, och tänker kanske att faran är över efter jul. Men med storhelgerna över och när vi återgår till vardagslunken kommer nya risker, säger Clas Starwing, trygghetsexpert på Verisure Sverige.

LÄS MER: Svagt år för marknaden – men en biltyp slår rekord

Röktimmarna – störst risk

De flesta bränder inträffar under så kallade röktimmar, sent på eftermiddagen och tidig kväll.

Då lagar människor mat, eldar i kaminer och tänder ljus. Därför är det viktigt att vara extra vaksam under dessa timmar.

Starwing rekommenderar också brandövningar i hemmet, för att alla ska veta hur de ska agera vid en brand:

– På arbetsplatser har vi gedigna utrymningsplaner, men hemma glömmer vi ofta det. Genomför en brandövning med familjen minst en gång om året, och bestäm en återsamlingsplats utanför hemmet, säger han.

Speciellt viktigt är det för familjer med små barn, som kan bli rädda och gömma sig när brandvarnaren piper.

Så minskar du riskerna

Se till att ha en uppkopplad brandvarnare.
Lämna aldrig spisen när den är på och håll saker som kan fatta eld på avstånd.
Placera levande ljus långt från gardiner eller annat brännbart och blås alltid ut ljusen när du lämnar rummet.
Samla aska från öppna spisen eller kaminen i ett metallkärl med lock.

LÄS MER: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Foto: J Wellington

Text: Redaktionen

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 03

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen