Chockhöjning: ”Bortglömd” skatt har ökat med 46 procent

2024 09 17

En mindre uppmärksammad skatt har ökat kraftigt.

Den så kallade elektronikskatten, som även kallas kemikalieskatten, har stigit ordentligt.

Enligt branschorganisationen Elektronikbranschen så handlar det om en ökning på 46 procent.

Det fastslår organisationen i ett pressmeddelande.

Kraftig ökning

Elektronikbranschen har analyserat Skatteverkets siffror som visar ökningen som har skett på ett års tid.

– Elektronikskatten har ökat med 46 procent under perioden 1 juli 2023 till 30 juni 2024. Det visar nya siffror från Skatteverket, som branschorganisationen ElektronikBranschen har analyserat.

– Ökningen har skett trots regeringens löfte om att förändringar som trädde i kraft den 1 juli 2023 inte skulle leda till högre skatt. Det totala skatteuttaget för perioden uppgår till 2,34 miljarder kronor, jämfört med 1,6 miljarder kronor samma period ett år tidigare.

“Är djupt oroande”

Bland de största ökningarna finns tv-apparater och skärmar, där det handlar om ett skatteuttag som har stigit med 70 procent.

– Det är djupt oroande att se en så kraftig ökning av skatten, särskilt när vi från början fick garantier om att skattetrycket inte skulle öka. Det här är ett tydligt exempel på hur politiska löften inte hålls, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Även datorer och läsplattor har påverkats.

Drabbas hårt

Branschorganisationen förklarar vidare att de som drabbar hårdast av ökningen är hushåll med lägre ekonomiska marginaler.

De senaste åren har som bekant kännetecknats av högre kostnader för hushåll, och elektronikskatten bedöms bidra till det hårda trycket.

Uppmanar regeringen

Elektronikbranschen riktar en skarp uppmaning till regeringen om att agera för att vända på utvecklingen.

– ElektronikBranschen uppmanar regeringen att skyndsamt avskaffa elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, framhåller branschorganisationen.

– Skatten har kritiserats hårt av statens egna myndigheter, hållbarhetsforskare och av branschen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen