Chockhöjning: ”Bortglömd” skatt har ökat med 46 procent

2024 09 17

En mindre uppmärksammad skatt har ökat kraftigt.

Den så kallade elektronikskatten, som även kallas kemikalieskatten, har stigit ordentligt.

Enligt branschorganisationen Elektronikbranschen så handlar det om en ökning på 46 procent.

Det fastslår organisationen i ett pressmeddelande.

Kraftig ökning

Elektronikbranschen har analyserat Skatteverkets siffror som visar ökningen som har skett på ett års tid.

– Elektronikskatten har ökat med 46 procent under perioden 1 juli 2023 till 30 juni 2024. Det visar nya siffror från Skatteverket, som branschorganisationen ElektronikBranschen har analyserat.

– Ökningen har skett trots regeringens löfte om att förändringar som trädde i kraft den 1 juli 2023 inte skulle leda till högre skatt. Det totala skatteuttaget för perioden uppgår till 2,34 miljarder kronor, jämfört med 1,6 miljarder kronor samma period ett år tidigare.

“Är djupt oroande”

Bland de största ökningarna finns tv-apparater och skärmar, där det handlar om ett skatteuttag som har stigit med 70 procent.

– Det är djupt oroande att se en så kraftig ökning av skatten, särskilt när vi från början fick garantier om att skattetrycket inte skulle öka. Det här är ett tydligt exempel på hur politiska löften inte hålls, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Även datorer och läsplattor har påverkats.

Drabbas hårt

Branschorganisationen förklarar vidare att de som drabbar hårdast av ökningen är hushåll med lägre ekonomiska marginaler.

De senaste åren har som bekant kännetecknats av högre kostnader för hushåll, och elektronikskatten bedöms bidra till det hårda trycket.

Uppmanar regeringen

Elektronikbranschen riktar en skarp uppmaning till regeringen om att agera för att vända på utvecklingen.

– ElektronikBranschen uppmanar regeringen att skyndsamt avskaffa elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, framhåller branschorganisationen.

– Skatten har kritiserats hårt av statens egna myndigheter, hållbarhetsforskare och av branschen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Jätteras för ett parti – ny mätning är här

2026 08 21

Med bara några veckor kvar till valet nås Tidöpartierna av ett oroväckande besked.

Sannolikheten för att Liberalerna klarar riksdagsspärren har störtdykt.

Det visar en färsk mätning från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen är unik i sitt slag och bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Nu visar modellen att Liberalernas chanser att klara riksdagsspärren har minskat kraftigt. På bara en vecka har sannolikheten sjunkit från 44 till 29 procent.

Samtidigt bedöms sannolikheten för en Tidöseger i valet till mindre än 10 procent.

– Det är fortfarande en väldigt kännbar skillnad mellan blocken, och Liberalernas läge ser allt sämre ut. Allra mest troligt är att det blir ett maktskifte, säger Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy, till SvD.

”Ingen tendens till spurt”

I juni visade samma modell att Liberalerna hade 50 procents sannolikhet att klara fyraprocentsspärren.

Men den senaste veckan har situationen förändrats drastiskt. L har hamnat långt under spärren i flera opinionsundersökningar, vilket Newsworthy tagit hänsyn till.

– Det finns ingen tendens till spurt i datan så därför börjar det sjunka ned. Nu säger modellen: Okej, det är för lite tid kvar för att något ska hända, säger statistikern Jonas Wallin till tidningen.

Utan Liberalerna kommer Tidöpartierna få mycket svårt att samla en majoritet i riksdagen.

LÄS OCKSÅ: Svenskt Näringsliv: Tung smäll hotar Sverige efter valet

Utesluter stödröster

Kräftgången fortsätter för Liberalerna.

Och partiet kan inte räkna med någon hjälp från Sverigedemokraterna.

Det fastslår SD-ledaren Jimmie Åkesson. Han uppmanar SD-väljare att inte stödrösta på L, trots att partiets överlevnad är avgörande för högersidan.

– Jag uppmanar ingen att på något sätt stödrösta på dem. Man bör stödrösta på Sverigedemokraterna, säger han till TV4 och beskriver L som SD:s ”motpol” i Tidösamarbetet.

– Liberalernas förhandlingsposition kanske inte är den som sverigedemokratiska väljare vill ska vara den starka.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Svante Rinalder Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk förändring i Putins Ryssland – första gången någonsin

2026 08 21

För första gången under Vladimir Putins tid vid makten har missnöjet bland den ryska befolkningen stigit till nivåer som förknippas med Sovjettiden.

Det visar en färsk mätning från FOM – ett av Rysslands största och äldsta opinionsinstitut.

Enligt undersökningen har andelen ryssar som upplever att deras levnadsstandard försämrats stigit till den högsta nivå på två decennier, rapporterar Iltalehti.

Samtidigt uppger 50 procent av ryssarna att de är missnöjda med tillvaron i en mätning från det statliga opinionsinstitutet VTsIOM. I samma undersökning svarar åtta procent att de är ”väldigt missnöjda” – den högsta andelen sedan mätningarna inleddes för 36 år sedan.

Rekordmånga

Siffrorna bör samtidigt tolkas mot bakgrund av det repressiva samhällsklimatet i Ryssland, där öppen kritik mot Krem kan få konsekvenser. Många ryssar drar sig för att utrycka sitt missnöje av rädsla för repressalier.

Trots det uppger alltså rekordmånga ryska medborgare att de är missnöjda med tillvaron. Den kraftiga ökningen kopplas till ekonomiska problem, bränslebrist, strömavbrott, internetrestriktioner samt trötthet och osäkerhet kopplat till det utdragna kriget i Ukraina.

Men än så länge hotas inte Putins maktställning, enligt experter vid den internationella tankesmedjan Carnegie Center.

– Administrationen har omfattande repressiva verktyg till sitt förfogande, däribland censurlagar, AI-baserade övervakningssystem och starka säkerhetsorgan som slår ned på uttryck för missnöje, framhåller dem.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Förbereder extremt impopulär åtgärd

Kreml har reagerat på det folkliga missnöjet genom att skärpa kontrollen. Nedstängningar av internet har blivit vardagsmat och Ukrainakriget fortsätter i oförändrat styrka.

Dessutom rapporteras det om att Putin bestämt sig för att utlysa en fullskalig mobilisering efter Rysslands parlamentsval i september.

Ett sådant beslut väntas utlösa stora protester och beskrivs som ett politiskt riskabelt drag för diktatorn.

– Om Ryssland utlyser en militär mobilisering är det ett tecken på att regimen är under enorm press, säger Max Bergmann, analytiker vid tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, till Kyiv Independent.

För att slå ned oroligheterna planerar Putinregimen att vidta en nödåtgärd i hela landet.

– Kreml verkar skapa förutsättningar för att tillkännage en formell mobilisering och potentiellt införa undantagstillstånd i Ryssland för att förebygga civila oroligheter. Mobilisering är fortfarande extremt impopulärt i det ryska samhället, rapporterar tankesmedjan Institutet for the Study of War.

LÄS OCKSÅ: USA varnar för ekonomiskt krig

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen