Chockhöjning: ”Bortglömd” skatt har ökat med 46 procent

2024 09 17

En mindre uppmärksammad skatt har ökat kraftigt.

Den så kallade elektronikskatten, som även kallas kemikalieskatten, har stigit ordentligt.

Enligt branschorganisationen Elektronikbranschen så handlar det om en ökning på 46 procent.

Det fastslår organisationen i ett pressmeddelande.

Kraftig ökning

Elektronikbranschen har analyserat Skatteverkets siffror som visar ökningen som har skett på ett års tid.

– Elektronikskatten har ökat med 46 procent under perioden 1 juli 2023 till 30 juni 2024. Det visar nya siffror från Skatteverket, som branschorganisationen ElektronikBranschen har analyserat.

– Ökningen har skett trots regeringens löfte om att förändringar som trädde i kraft den 1 juli 2023 inte skulle leda till högre skatt. Det totala skatteuttaget för perioden uppgår till 2,34 miljarder kronor, jämfört med 1,6 miljarder kronor samma period ett år tidigare.

“Är djupt oroande”

Bland de största ökningarna finns tv-apparater och skärmar, där det handlar om ett skatteuttag som har stigit med 70 procent.

– Det är djupt oroande att se en så kraftig ökning av skatten, särskilt när vi från början fick garantier om att skattetrycket inte skulle öka. Det här är ett tydligt exempel på hur politiska löften inte hålls, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Även datorer och läsplattor har påverkats.

Drabbas hårt

Branschorganisationen förklarar vidare att de som drabbar hårdast av ökningen är hushåll med lägre ekonomiska marginaler.

De senaste åren har som bekant kännetecknats av högre kostnader för hushåll, och elektronikskatten bedöms bidra till det hårda trycket.

Uppmanar regeringen

Elektronikbranschen riktar en skarp uppmaning till regeringen om att agera för att vända på utvecklingen.

– ElektronikBranschen uppmanar regeringen att skyndsamt avskaffa elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, framhåller branschorganisationen.

– Skatten har kritiserats hårt av statens egna myndigheter, hållbarhetsforskare och av branschen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen