28 januari 2026

Regeringen chockhöjer återvandringsbidraget

2024 09 13

Regeringen och SD vill att fler utländska medborgare ska återvända till sina hemländer.

Nu höjs återvandringsbidraget kraftigt.

Summan höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person från och med 2026.

Det meddelar regeringen och SD på en pressträff.

– Vi är i full färd med ett paradigmskifte i migrationspolitiken, säger nytillsatte migrationsminister Johan Forsell (M) på pressträffen.

En person har ansökt 

Enligt nuvarande regelverk kan personer som har ett tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd i Sverige ansöka om återvandringsbidrag.

Under 2024 har endast en person valt att ansöka om det befintliga återvandringsbidraget på 10 000 kronor, enligt SVT Nyheters uppgifter.

Går emot utredningsförslag

En statlig utredning, som tillsattes av regeringen, har avrått från att höja återvandringsbidraget. Enligt utredaren Joakim Ruist riskerar en kraftig höjning att skicka signalen till utländska medborgare att de inte är välkomna i Sverige, vilket befaras ha en negativ påverkan på personernas vilja att intergreras. 

Regeringen och SD väljer trots det att gå fram med en kraftig höjning.

– Det kan finnas risker, men det finns också stora risker med att inte göra något alls, säger Johan Forsell.

"Inte så konstigt"

Forsell har tidigare argumenterat för att återvandringen måste öka från Sverige.

– Vad gäller själva sakfrågan så tycker jag inte att det är så konstigt om det finns personer i Sverige som har invandrat hit, som kanske upplever att det inte blev som man hade tänkt sig, att man har drömmar om att återvända hem men det inte har gått av praktiska skäl - att man kan bidra till det, sade han till Di i onsdag.

SD-krav

Sverigedemokraterna har tidigare utryckt att man velat se en höjning av återvandringsbidraget till 350 000 kronor per person. 

Återvandring är en hjärtefråga för partiet. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen