Chockhöjda priser för hushåll med fjärrvärme

2023 09 12

Bland flerfamiljshus är det ungefär 90 procent som är uppkopplade till fjärrvärmenätet.

Och nu meddelar flera bolag att man i år kommer att stå för en chockartad prishöjning, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

30 procent

Flera bolag kommer att höja sina priser med upp till 30 procent.

En tung smäll för flera fastighetsägare – och i förlängningen exempelvis många hyresgäster.

– Det är ju en chock. 33 procent på ett enda år, det är en orimlig höjning, säger bland annat fastighetsägaren Dan Edlund till radiokanalen.

Han har själv tagit upp kampen och ansökt om medling i Fjärrvärmenämnden, vilket tillfälligt stoppat höjningen.

Ett tiotal kunder har hittills gjort samma sak.

Över hela landet

Energijätten Eon meddelade redan för ett år sedan att man tänkt höja priset på fjärrvärme med 20 procent.

Det sänktes sedan till 13 procent efter att anmälningarna haglat in till Konkurrensverket – då fjärrvärmeleverantörerna som bekant har monopol.

Men nu sprider sig höjningarna återigen över landet. Enligt bolagen själva beror det på att träflis och pellets, som används för att elda i fjärrvärmeverken, stigit med över 70 procent i en del fall.

– Det har stuckit iväg rejält den senaste tiden, säger Peter Bäckström, vd på Nevel som levererar fjärrvärme till mindre orter, till SR.

1 500 kronor per villa

I exempelvis Jönköpings län kommer fjärrvärmepriserna öka med i genomsnitt 15 procent nästa år. Det motsvarar en höjning på drygt 1 500 kronor per år för en villa, enligt SVT.

Och det har flaggats redan i våras för prishöjningarna – bland annat från Vattenfall – men exakt hur stora de skulle bli var inte fastställt.

– Vi kommer att behöva höja priset på fjärrvärme avsevärt mer än kommunicerat, sade Kurosh Beradari, marknads- och försäljningschef på Vattenfall Värme, till energijättens hemsida i våras.

– Som fjärrvärmekund kan man förvänta sig en betydligt större prisökning för 2024 än vad vi har haft historiskt.

"Olämpligt läge"

Flera bolag menar att man har gjort vad man kunnat för att dämpa de kraftiga höjningarna, men på grund av skyhöga priser på bränsle och biobränsle anser man sig inte ha något val.

– Det är ett olämpligt läge givetvis, det inser alla som behöver göra en höjning, säger exempelvis Dan Bruhn, som jobbar som affärsområdeschef på avdelningen för värme och kyla på Jönköping Energi, till SVT.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen