Chockhöjda priser för hushåll med fjärrvärme

2023 09 12

Över hälften av alla Sveriges bostäder och lokaler värms upp av fjärrvärme.

Bland flerfamiljshus är det ungefär 90 procent som är uppkopplade till fjärrvärmenätet.

Och nu meddelar flera bolag att man i år kommer att stå för en chockartad prishöjning, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

30 procent

Flera bolag kommer att höja sina priser med upp till 30 procent.

En tung smäll för flera fastighetsägare – och i förlängningen exempelvis många hyresgäster.

– Det är ju en chock. 33 procent på ett enda år, det är en orimlig höjning, säger bland annat fastighetsägaren Dan Edlund till radiokanalen.

Han har själv tagit upp kampen och ansökt om medling i Fjärrvärmenämnden, vilket tillfälligt stoppat höjningen.

Ett tiotal kunder har hittills gjort samma sak.

Över hela landet

Energijätten Eon meddelade redan för ett år sedan att man tänkt höja priset på fjärrvärme med 20 procent.

Det sänktes sedan till 13 procent efter att anmälningarna haglat in till Konkurrensverket – då fjärrvärmeleverantörerna som bekant har monopol.

Men nu sprider sig höjningarna återigen över landet. Enligt bolagen själva beror det på att träflis och pellets, som används för att elda i fjärrvärmeverken, stigit med över 70 procent i en del fall.

– Det har stuckit iväg rejält den senaste tiden, säger Peter Bäckström, vd på Nevel som levererar fjärrvärme till mindre orter, till SR.

1 500 kronor per villa

I exempelvis Jönköpings län kommer fjärrvärmepriserna öka med i genomsnitt 15 procent nästa år. Det motsvarar en höjning på drygt 1 500 kronor per år för en villa, enligt SVT.

Och det har flaggats redan i våras för prishöjningarna – bland annat från Vattenfall – men exakt hur stora de skulle bli var inte fastställt.

– Vi kommer att behöva höja priset på fjärrvärme avsevärt mer än kommunicerat, sade Kurosh Beradari, marknads- och försäljningschef på Vattenfall Värme, till energijättens hemsida i våras.

– Som fjärrvärmekund kan man förvänta sig en betydligt större prisökning för 2024 än vad vi har haft historiskt.

"Olämpligt läge"

Flera bolag menar att man har gjort vad man kunnat för att dämpa de kraftiga höjningarna, men på grund av skyhöga priser på bränsle och biobränsle anser man sig inte ha något val.

– Det är ett olämpligt läge givetvis, det inser alla som behöver göra en höjning, säger exempelvis Dan Bruhn, som jobbar som affärsområdeschef på avdelningen för värme och kyla på Jönköping Energi, till SVT.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen