Chockförslag från Swedbank – “bankens policy”

2024 01 24

Swedbank föreslår en kraftig höjning av utdelningen till bankens aktieägare.

Det framhåller storbanken i sitt bokslut för 2023.

Enligt Swedbank bör utdelningen ligga på 15,15 kronor per aktie.

Förra året låg motsvarande summa på 9,75 kronor.

I flera medier beskrivs ökningen på 55 procent som en “chockhöjning” och motsvarar totalt 17 miljarder kronor.

– Hälften av vinsten används för att öka kundnyttan och stärka banken, skriver Swedbank i sin delårsrapport för fjärde kvartalet 2023.

– Enligt bankens utdelningspolicy ska den andra halvan delas ut till aktieägarna. Styrelsen föreslår därför årsstämman att besluta om en utdelning på 15 kronor och 15 öre per aktie.

Ökar 64 procent

Swedbanks resultat före skatt för 2023 års sista kvartal landade på 11,1 miljarder kronor.

Det var något lägre än det tredje kvartalet, men totalt sett var 2023 ett makalöst år för banken rent ekonomiskt.

Resultatet parkerar på 43,6 miljarder kronor – en hisnande ökning med 63 procent jämfört med året dessförinnan.

Kräver ny bankskatt

Bankernas enorma vinster har under det senaste året kritiserats hårt från såväl vanliga hushåll till politiker.

Exempelvis har Socialdemokraterna krävt en bankskatt på övervinster där pengar ska gå tillbaka till hushåll och kunder.

– Vi gjorde samma sak under energikrisen – när elbolagen tjänade storkovan på hushållens skyhöga elräkningar införde vi en tillfällig skatt på elproducenternas övervinster. På samma sätt kan bankerna vara med och bidra nu för att stötta hushållen, sade partiledare Magdalena Andersson i ett pressmeddelande i december.

Finansministern: "Provocerande"

Regeringen och finansminister Elisabeth Svantesson (M) bekymras också över bankernas rekordvinster, som totalt delar ut 90 miljarder kronor till aktieägarna.

– Det är provocerande och det sticker i ögonen på väldigt många, även på mig, sade finansministern nyligen till Dagens Nyheter.

Hon förkastar dock S-förslaget om särskild skatt på bankvinster.

– Vi är övertygade om att de kostnaderna kommer att vältras över på kunderna. Jag ser inte det som lösningen.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen