Chockbesked: Först då kommer räntan att sänkas

2023 06 29

Riksbanken höjde idag räntan med 25 punkter.

Det innebär att styrräntan höjs från 3,50 till 3,75 procent.

Men dagens besked är långt ifrån den sista räntehöjningen inom den närmaste tiden, åtminstone en till lär ske innan 2023 är över.

Har man därefter förväntat sig att räntan ska sänkas bör man redan nu tänka om.

Det är riksbankschefen Erik Thedéens budskap under torsdagsförmiddagen.

– Vår plan är att höja räntan och den kommer behöva ligga högt under en tid framöver, säger han enligt Expressen.

Chocken: först då sänks räntan

När året är till ända kommer styrräntan därmed att ligga på 4 procent.

Tidigast 2026 kommer den att vända nedåt och börja sjunka – ett mycket tungt besked för hushåll och bolånetagare i hela landet.

– Så långt fram är osäkerheten stor, säger Mattias Erlandsson, som är tillförordnad chef för avdelningen för penningpolitik, till samma tidning.

Kommer bli kännbart

Erik Thedéen medger att prognosen är en mycket kraftig smäll som kommer att bli kännbar, framför allt för personer med höga bolån.

– Men den höga inflationen påverkar alla. Den gröper ur köpkraften och skapar osäkerhet i svensk ekonomi vilket påverkar den långsiktiga välfärden, säger han enligt SVT.

Går emot storbankernas prognos

Riksbankschefens nya besked överensstämmer inte med Sveriges storbankers prognos för ränteutvecklingen.

Swedbanks analytiker har tidigare förutspått att svenska folket kan få se räntesänkningar under 2024.

– Med en hög inflation, som faller långsamt kommer Riksbanken fortsätta att höja räntan i närtid. Nästa år väntas Riksbanken genomföra en rad räntesänkningar om sammanlagt 125 punkter vilket slutligen ger en styrränta på 2,75 procent mot slutet av 2024, framhöll banken i ett pressmeddelande i slutet av april.

Även Handelsbanken har räknat med att räntan kommer att sänkas under 2024.

I slutet av maj framhöll bankens analytiker att man räknar med att en första räntesänkning från Riksbanken kan komma om "ungefär ett år".

– Vi räknar med en sista höjning i juni till 3,75 procent, sa Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom.

Primära anledningen

Det är den alltjämt höga inflationen som är anledningen till beslutet att idag höja styrräntan.

– Inflationen dämpas men är fortfarande alldeles för hög. Ny information, som att tjänstepriserna ökar oväntat snabbt och en svagare krona, tyder på att inflationen dämpas långsammare än väntat, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

Foto: J. Hanno

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras.

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen