Chockbesked: Först då kommer räntan att sänkas

2023 06 29

Det innebär att styrräntan höjs från 3,50 till 3,75 procent.

Men dagens besked är långt ifrån den sista räntehöjningen inom den närmaste tiden, åtminstone en till lär ske innan 2023 är över.

Har man därefter förväntat sig att räntan ska sänkas bör man redan nu tänka om.

Det är riksbankschefen Erik Thedéens budskap under torsdagsförmiddagen.

– Vår plan är att höja räntan och den kommer behöva ligga högt under en tid framöver, säger han enligt Expressen.

Chocken: först då sänks räntan

När året är till ända kommer styrräntan därmed att ligga på 4 procent.

Tidigast 2026 kommer den att vända nedåt och börja sjunka – ett mycket tungt besked för hushåll och bolånetagare i hela landet.

– Så långt fram är osäkerheten stor, säger Mattias Erlandsson, som är tillförordnad chef för avdelningen för penningpolitik, till samma tidning.

Kommer bli kännbart

Erik Thedéen medger att prognosen är en mycket kraftig smäll som kommer att bli kännbar, framför allt för personer med höga bolån.

– Men den höga inflationen påverkar alla. Den gröper ur köpkraften och skapar osäkerhet i svensk ekonomi vilket påverkar den långsiktiga välfärden, säger han enligt SVT.

Går emot storbankernas prognos

Riksbankschefens nya besked överensstämmer inte med Sveriges storbankers prognos för ränteutvecklingen. 

Swedbanks analytiker har tidigare förutspått att svenska folket kan få se räntesänkningar under 2024.

– Med en hög inflation, som faller långsamt kommer Riksbanken fortsätta att höja räntan i närtid. Nästa år väntas Riksbanken genomföra en rad räntesänkningar om sammanlagt 125 punkter vilket slutligen ger en styrränta på 2,75 procent mot slutet av 2024,  framhöll banken i ett pressmeddelande i slutet av april. 

Även Handelsbanken har räknat med att räntan kommer att sänkas under 2024. 

I slutet av maj framhöll bankens analytiker att man räknar med att en första räntesänkning från Riksbanken kan komma om "ungefär ett år". 

– Vi räknar med en sista höjning i juni till 3,75 procent, sa Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom.

Primära anledningen

Det är den alltjämt höga inflationen som är anledningen till beslutet att idag höja styrräntan.

– Inflationen dämpas men är fortfarande alldeles för hög. Ny information, som att tjänstepriserna ökar oväntat snabbt och en svagare krona, tyder på att inflationen dämpas långsammare än väntat, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

Foto: J. Hanno

Text: Redaktionen

Skattebesked till svenska folket: Regeringen och SD överens

2026 08 14

Det meddelar regeringen och SD i dag, fredag.

Planen omfattar hur finansiering av kommande reformer ska utformas.

Överenskommelsen berör bland annat skattehöjningar. SD och regeringen lovar att två skatter inte kommer att höjas under några omständigheter.

– Framtida reformer ska inte finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande, fastslår Tidöpartierna.

Vidare meddelar parterna att man är överens om ytterligare två principer:

- Framtida finansiering av reformer bör inte motverka motståndskraften och konkurrenskraften i den svenska ekonomin.

- Åtgärder som minskar de arbetade timmarna i ekonomin bör också undvikas.

Effektivisera statlig verksamhet

Tidöpartierna är även enats om att tillsätta en slöserikommission, som ska granska myndigheter och andra statliga verksamheter. Målet är att upp till 70 miljarder kronor ska kunna sparas genom att kapa ”onödiga utgifter”, uppger Moderaterna.

– Det kommer vara ett viktigt steg för att kunna möta behoven i välfärden och försvaret samtidigt som vi stärker ekonomin för hårt arbetande svenskar, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare framhållit.

ANDRA LÄSER: Ryssland hotar Japan med ”monstruösa konsekvenser”

Verksamheter ska avvecklas

Regeringen har gett Åke Nordlander i uppdrag att utreda hur den nya slöserikommissionen ska utformas. Nordlander är tidigare budgetchef i Finansdepartementet och arbetar sedan den 1 september 2025 som generaldirektör vid Exportkreditnämnden.

Han får i uppdrag att:

- kartlägga hur statliga verksamheter och utgifterna för dem har utvecklats under det senaste decenniet,

- lämna förslag på vilka statliga verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned och hur tilldelningen av medel bör anpassas till förändringarna, och

- lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att statliga myndigheter kan fullgöra sina uppgifter mer kostnads­effektivt.

LÄS OCKSÅ: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen