Chockbesked: Först då kommer räntan att sänkas

2023 06 29

Det innebär att styrräntan höjs från 3,50 till 3,75 procent.

Men dagens besked är långt ifrån den sista räntehöjningen inom den närmaste tiden, åtminstone en till lär ske innan 2023 är över.

Har man därefter förväntat sig att räntan ska sänkas bör man redan nu tänka om.

Det är riksbankschefen Erik Thedéens budskap under torsdagsförmiddagen.

– Vår plan är att höja räntan och den kommer behöva ligga högt under en tid framöver, säger han enligt Expressen.

Chocken: först då sänks räntan

När året är till ända kommer styrräntan därmed att ligga på 4 procent.

Tidigast 2026 kommer den att vända nedåt och börja sjunka – ett mycket tungt besked för hushåll och bolånetagare i hela landet.

– Så långt fram är osäkerheten stor, säger Mattias Erlandsson, som är tillförordnad chef för avdelningen för penningpolitik, till samma tidning.

Kommer bli kännbart

Erik Thedéen medger att prognosen är en mycket kraftig smäll som kommer att bli kännbar, framför allt för personer med höga bolån.

– Men den höga inflationen påverkar alla. Den gröper ur köpkraften och skapar osäkerhet i svensk ekonomi vilket påverkar den långsiktiga välfärden, säger han enligt SVT.

Går emot storbankernas prognos

Riksbankschefens nya besked överensstämmer inte med Sveriges storbankers prognos för ränteutvecklingen. 

Swedbanks analytiker har tidigare förutspått att svenska folket kan få se räntesänkningar under 2024.

– Med en hög inflation, som faller långsamt kommer Riksbanken fortsätta att höja räntan i närtid. Nästa år väntas Riksbanken genomföra en rad räntesänkningar om sammanlagt 125 punkter vilket slutligen ger en styrränta på 2,75 procent mot slutet av 2024,  framhöll banken i ett pressmeddelande i slutet av april. 

Även Handelsbanken har räknat med att räntan kommer att sänkas under 2024. 

I slutet av maj framhöll bankens analytiker att man räknar med att en första räntesänkning från Riksbanken kan komma om "ungefär ett år". 

– Vi räknar med en sista höjning i juni till 3,75 procent, sa Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom.

Primära anledningen

Det är den alltjämt höga inflationen som är anledningen till beslutet att idag höja styrräntan.

– Inflationen dämpas men är fortfarande alldeles för hög. Ny information, som att tjänstepriserna ökar oväntat snabbt och en svagare krona, tyder på att inflationen dämpas långsammare än väntat, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

Foto: J. Hanno

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen