Chockbesked: Först då kommer räntan att sänkas

2023 06 29

Riksbanken höjde idag räntan med 25 punkter.

Det innebär att styrräntan höjs från 3,50 till 3,75 procent.

Men dagens besked är långt ifrån den sista räntehöjningen inom den närmaste tiden, åtminstone en till lär ske innan 2023 är över.

Har man därefter förväntat sig att räntan ska sänkas bör man redan nu tänka om.

Det är riksbankschefen Erik Thedéens budskap under torsdagsförmiddagen.

– Vår plan är att höja räntan och den kommer behöva ligga högt under en tid framöver, säger han enligt Expressen.

Chocken: först då sänks räntan

När året är till ända kommer styrräntan därmed att ligga på 4 procent.

Tidigast 2026 kommer den att vända nedåt och börja sjunka – ett mycket tungt besked för hushåll och bolånetagare i hela landet.

– Så långt fram är osäkerheten stor, säger Mattias Erlandsson, som är tillförordnad chef för avdelningen för penningpolitik, till samma tidning.

Kommer bli kännbart

Erik Thedéen medger att prognosen är en mycket kraftig smäll som kommer att bli kännbar, framför allt för personer med höga bolån.

– Men den höga inflationen påverkar alla. Den gröper ur köpkraften och skapar osäkerhet i svensk ekonomi vilket påverkar den långsiktiga välfärden, säger han enligt SVT.

Går emot storbankernas prognos

Riksbankschefens nya besked överensstämmer inte med Sveriges storbankers prognos för ränteutvecklingen.

Swedbanks analytiker har tidigare förutspått att svenska folket kan få se räntesänkningar under 2024.

– Med en hög inflation, som faller långsamt kommer Riksbanken fortsätta att höja räntan i närtid. Nästa år väntas Riksbanken genomföra en rad räntesänkningar om sammanlagt 125 punkter vilket slutligen ger en styrränta på 2,75 procent mot slutet av 2024, framhöll banken i ett pressmeddelande i slutet av april.

Även Handelsbanken har räknat med att räntan kommer att sänkas under 2024.

I slutet av maj framhöll bankens analytiker att man räknar med att en första räntesänkning från Riksbanken kan komma om "ungefär ett år".

– Vi räknar med en sista höjning i juni till 3,75 procent, sa Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom.

Primära anledningen

Det är den alltjämt höga inflationen som är anledningen till beslutet att idag höja styrräntan.

– Inflationen dämpas men är fortfarande alldeles för hög. Ny information, som att tjänstepriserna ökar oväntat snabbt och en svagare krona, tyder på att inflationen dämpas långsammare än väntat, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

Foto: J. Hanno

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen