Oväntat besked för ICA – inte hänt på 14 år

2024 03 26

Ica tvingas att konfrontera ett riktigt praktfiasko.

Sveriges överlägset största livsmedelskoncern har fått problem.

Efter att länge ha stått högt upp konsumenternas lista över den mest föredragna matbutiken måste nu Ica istället inse att kundernas förtroende har fullständigt rasat.

Det står klart efter att Medieakademin idag publicerat årets förtroendebarometer som mäter svenska folkets förtroende för bland annat företag och myndigheter i landet.

– Historiskt ras för Ica, konstaterar Medieakademin i en kommentar.

Värsta på 14 år

Ica ligger visserligen på fjärde plats bland företagen med mest förtroende – men livsmedelsjätten står för ett enormt tapp.

På bara ett år har man tappat elva procentenheter bland de som uppger att man har mycket eller ganska stort förtroende för företaget.

– Det innebär att på två år har drygt var femte svensk, 22 procent, tappat förtroende för Ica, framhåller Medieakademin.

Det är det största raset bland alla undersökta bolag, föreningar, banker, organisationer och myndigheter och det värsta totalt sett på hela 14 år.

– Inte sedan SAAB:s konkurs 2010 har ett företag tappat så mycket förtroende, bekräftar mätinstitutet.

Även Coop tappar

Ica är dock inte ensamma.

Även Coop tappar i förtroende, men tappet är betydligt mer blygsamt och parkerar på två procentenheter – från 39 procent med mycket eller ganska stort förtroende förra året till 37 procent 2024.

De näst största rasen står SJ och Trafikverket för som tappar tio respektive elva procentenheter i förtroende sedan fjolåret.

Systembolaget i topp

Bland företagen är det återigen Systembolaget som toppar listan medan Polisen uppnår högst förtroende bland samhällsinstitutioner..

Systembolaget har prenumererat på förstaplatsen sedan 2013, men tappar visserligen två procentenheter från 71 till 69 procent i år.

Tvåa på listan är Ikea följt av Volvo.

Nedan ser du topp 10 över företagen med högst andel som angett att man har mycket eller ganska stort förtroende.. Inom parentes anges förändringen i procentenheter från 2023.

Systembolaget 69 procent (-2)
Ikea 57 procent (-2)
Volvo 42 procent (-5)
ICA 38 procent (-11)
Coop 37 procent (-2)
Vattenfall 32 procent (-1)
Postnord 19 procent (-1)
SAS 18 procent (-3)
H&M 15 procent (-1)
SJ 13 procent (-10)

Källa: Medieakademin

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen