RÄNTAN: Chefsekonom orolig – “Skulle innebära en kris”

2023 11 23

Under torsdagen har Riksbanken gett besked om att man lämnar styrräntan oförändrad efter en längre tid av återkommande höjningar.

Pausen innebär en lättnad för många, men samtidigt understryker Riksbanken att flera höjningar absolut inte är en omöjlighet.

Nu går Nordeas chefsekonom Annika Winsth ut med en varning om att svensk ekonomi inte skulle klara av en till höjning så snart.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Skulle innebära kris”

Winsth förklarar att en svag krona kan leda till importerad inflation och därmed även ytterligare räntehöjningar.

– Då skulle man välja att knäcka ekonomin för trycka ner inflationen, smärtgränsen är för hög, säger hon till tidningen.

– Det skulle sannolikt innebära en kris för den kommersiella fastighetsmarknaden vilket vore ett väldigt högt pris att betala. Historiskt sett tar det tio år innan man är tillbaka till ruta ett efter en sådan bostadskris.

Stor osäkerhet

Trots att Riksbanken beslutade sig för att pausa räntehöjningarna idag råder stor osäkerhet kring vad som kan komma att ske i framtiden.

Det hela beror på de kommande inflationssiffrorna, men Winsth menar att ännu en höjning så här tätt inpå skulle knäcka ekonomin.

“Risker kvarstår”

Samtidigt som man pausar räntehöjningarna framhåller Riksbanken att risker alltjämt kvarstår.

– Direktionen bedömer att penningpolitiken behöver vara åtstramande och har beredskap att höja styrräntan ytterligare om inflationsutsikterna försämras.

Då kan den höjas

Man menar att det är möjligt att nya höjningar kommer inom kort.

– Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare i början av nästa år och att penningpolitiken behöver vara åtstramande en relativt lång period för att inflationen ska falla tillbaka och stabiliseras nära målet på 2 procent, förklarar Riksbanken.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att vara avgörande för hur penningpolitiken utformas.

Foto: Tierra Mallorca

Text: Redaktionen

Amerikansk bjässe öppnar i Sverige – tusentals ska jobba

2026 06 02

Börsvärdet ligger på över 4,5 biljoner dollar och det finns fler än 191 000 anställda i koncernen.

Det är ingen mindre än teknikgiganten Google som riktar blickarna mot svensk mark. På tisdagen meddelar jätten att man tänker bygga ett stort datacenter i Horndal, Avesta kommun.

– När bygget är i full gång kommer flera tusen personer jobba här. Vi hoppas vara klara 2028  och kommer då erbjuda 100 fasta tjänster, säger Google Sveriges samhällspolitiska chef Sara Överby enligt SVT Nyheter.

29 000 kvadratmeter

Google har ägt marken där datacentret ska stå i nio år. Det handlar om en plats på 109 hektar, lika stort som 150 fotbollsplaner, med skog.

Nu tas första spadtaget för den 29 000 kvadratmeter stora huvudbyggnaden som Google fått bygglov för. Utöver serverutrymme ska det även finnas kontor och personalytor i lokalen, rapporterar Di.

– Det här är en stor dag, säger Googles Sverigechef Anna Wikland enligt tidningen.

– Detta datacenter kommer att ge den breda allmänheten och företag och offentlig sektor ännu bättre och snabbare tillgång till Googles teknik, vilket i sin tur stödjer den digitala omställningen.

Välkomnas av regeringen

Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, välkomnar den amerikanska etableringen. 

Inte minst tack vare möjligheten för nya arbetstillfällen på både lång och kort sikt.

– Det här kommer skapa många jobb. Vi ser ju många underleverantörer här idag och också jobb i framtiden i kommunen, säger han till SVT.

Google har redan ett datacenter i finländska Hamina och bygger även en i norska Skien. Anläggningen i Avesta blir emellertid den första i Sverige. Den väntas stå klar 2028.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Flera företag

Det är andra gången på kort tid som världsledande amerikanska megaföretag satsar på Sverige. Så sent som i maj öppnade Thermo Fisher Scientific, en global jätte inom medicinteknikindustrin, ett 2 800 kvadratmeter stort laboratorium i Göteborg.

ANDRA LÄSER: Ikea öppnar flera nya butiker

Foto: Frida Drake/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen