Charlotte Kalla kräver ursäkt från staten

2023 11 15

Under de senaste tre åren har en sanningskommission utrett vittnesmål och övergrepp mot människor i Tornedalen, området som ligger på gränsen mellan Sverige och Finland.

Rapporten är nu klar.

Och utifrån kommissionens resultat har den tidigare skidstjärnan Charlotte Kalla ett mycket tydligt önskemål.

– Det vore fantastiskt om staten offentligt gick ut med en ursäkt. Det vore en upprättelse, säger hon till SVT Norrbotten.

Förbjud finska i praktiken

Charlotte Kalla talar om den försvenskningsprocess som bedrevs mot tornedalingar.

Bakgrunden går tillbaka många år i tiden.

Redan på 1800-talet, när statliga skolor infördes i Tornedalen som ligger på gränsen mellan Sverige och Finland, krävde Sverige att all undervisning skulle ske på svenska.

Detta trots att den större delen av befolkningen talade finska.

I praktiken infördes ett förbud mot att prata finska på skolan överhuvudtaget – en bra bit in på andra halvan av 1900-talet.

"Örfilarna small"

Den framgångsrika längdskidåkaren, med bland annat tre OS-guld på meritlistan, pratade enbart svenska med sin familj under uppväxten, trots att föräldrarna är finsktalande.

En anledning var skam och rädsla som levt kvar bland hennes föräldrar och släktingar efter att ha bestraffats då de talade finska.

– Örfilarna small så det ringde i öronen, säger hennes farfar Bengt Kalla till SVT.

"Ger barnen trygghet"

Den finska som talades i Tornedalen i slutet av 1800-talet är en variant som idag kallas för meänkieli.

Språket uppmärksammas särskilt 15 juli som är tornedalingarnas dag.

Bland annat brukar det firas även en bit söderut i Sverige, till exempel i Strängnäs kommun.

– Det är viktigt att barnen känner sig stolta över sitt språk och sin kultur. Att få prata sitt eget språk på förskolan ger barnen trygghet och gör att de också lär sig svenska bättre, sade förskollärarna Ida Gustafsson och Annelie Hammarstedt till kommunens hemsida vid förra årets firande.

Officiellt minoritetsspråk

Meänkieli uppmärksammas även den 27 februari då Meänkielidagen infaller. 

Den firar minnet av när meänkielitalare samlades i Pajala 1988 och utropade just meänkieli till ett eget språk.

Sedan 23 år tillbaka är det ett officiellt minoritetsspråk i Sverige.

Det innebär att språket enligt svensk lag både måste skyddas och främjas.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Svenska Skidförbundet

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen