JUST NU: Centern, V och MP nedröstade – Omtvistad lag klubbad

2022 11 30

Det handlar om en lagskärpning om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring, något som främst kan komma att påverka lågavlönade yrken så som städare, kockar och byggarbetare.

– Det är inte rimligt att man kommer till Sverige och jobbar för 13 000 kronor i månaden utan vi vill ha ett mycket högre fokus på den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) till SVT.

Motverka konkurrens

I en proposition från regeringen från 1 september lämnas förslag om att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ”ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd”. Förslaget syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

I år har cirka 45 000 människor utanför EU fått arbetstillstånd i Sverige.

Idag ligger lönekravet på 13 000 kronor i månaden. Men nu väntas alltså arbetskraftsinvandringen minska drastiskt.

– Migrationsministern vill ännu inte slå fast en nivå på vilken lön som kommer att krävas initialt eftersom möjligheten till att göra undantag, exempelvis för arbetskraft som Sverige för tillfället anses ha extra stort behov av, inte finns med i det här förslaget, rapporterar SVT.

Ökar gränsen successivt

Eventuellt sätter regeringen först en lite lägre gräns för att sedan höja den successivt, när möjlighet för undantag finns på plats.

Migrationsministern anser att en rimlig nivå är den som medianlönen ligger på i Sverige, 33 200 kronor.

V, MP, och C kommer rösta emot förslaget och Tidöpartierna och Socialdemokraterna för.

– Arbetskraftsinvandringen är helt nödvändig för svenska företag. Vi pratar om ett förslag som skulle innebära att tre av fyra undersköterskor som har ett arbetstillstånd skulle behöva lämna Sverige, säger Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Jonny Cato till SVT.

Från andra världskriget

Främst hade Sverige arbetskraftsinvandring efter andra världskriget och fram till mitten av 1970-talet.

Som högst var invandringen år 2016 då 163 000 personer invandrade till Sverige, rapporterar SCB.

Människor kommer till Sverige från hela världen för att arbeta. Inte mindre än 115 olika arbetskraftsmigranter invandrade till Sverige mellan 2011-2016.

Foto: A. Chaudhary resp. P. Dawn

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen