JUST NU: Centern, V och MP nedröstade – Omtvistad lag klubbad

2022 11 30

Sveriges riksdag har nyss röstat ja till ett beslut som kraftigt kommer att påverka arbetskraftsinvandringen till Sverige.

Det handlar om en lagskärpning om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring, något som främst kan komma att påverka lågavlönade yrken så som städare, kockar och byggarbetare.

– Det är inte rimligt att man kommer till Sverige och jobbar för 13 000 kronor i månaden utan vi vill ha ett mycket högre fokus på den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) till SVT.

Motverka konkurrens

I en proposition från regeringen från 1 september lämnas förslag om att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ”ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd”. Förslaget syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

I år har cirka 45 000 människor utanför EU fått arbetstillstånd i Sverige.

Idag ligger lönekravet på 13 000 kronor i månaden. Men nu väntas alltså arbetskraftsinvandringen minska drastiskt.

– Migrationsministern vill ännu inte slå fast en nivå på vilken lön som kommer att krävas initialt eftersom möjligheten till att göra undantag, exempelvis för arbetskraft som Sverige för tillfället anses ha extra stort behov av, inte finns med i det här förslaget, rapporterar SVT.

Ökar gränsen successivt

Eventuellt sätter regeringen först en lite lägre gräns för att sedan höja den successivt, när möjlighet för undantag finns på plats.

Migrationsministern anser att en rimlig nivå är den som medianlönen ligger på i Sverige, 33 200 kronor.

V, MP, och C kommer rösta emot förslaget och Tidöpartierna och Socialdemokraterna för.

– Arbetskraftsinvandringen är helt nödvändig för svenska företag. Vi pratar om ett förslag som skulle innebära att tre av fyra undersköterskor som har ett arbetstillstånd skulle behöva lämna Sverige, säger Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Jonny Cato till SVT.

Från andra världskriget

Främst hade Sverige arbetskraftsinvandring efter andra världskriget och fram till mitten av 1970-talet.

Som högst var invandringen år 2016 då 163 000 personer invandrade till Sverige, rapporterar SCB.

Människor kommer till Sverige från hela världen för att arbeta. Inte mindre än 115 olika arbetskraftsmigranter invandrade till Sverige mellan 2011-2016.

Foto: A. Chaudhary resp. P. Dawn

Text: Redaktionen

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen