JUST NU: Centern, V och MP nedröstade – Omtvistad lag klubbad

2022 11 30

Det handlar om en lagskärpning om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring, något som främst kan komma att påverka lågavlönade yrken så som städare, kockar och byggarbetare.

– Det är inte rimligt att man kommer till Sverige och jobbar för 13 000 kronor i månaden utan vi vill ha ett mycket högre fokus på den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) till SVT.

Motverka konkurrens

I en proposition från regeringen från 1 september lämnas förslag om att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ”ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd”. Förslaget syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

I år har cirka 45 000 människor utanför EU fått arbetstillstånd i Sverige.

Idag ligger lönekravet på 13 000 kronor i månaden. Men nu väntas alltså arbetskraftsinvandringen minska drastiskt.

– Migrationsministern vill ännu inte slå fast en nivå på vilken lön som kommer att krävas initialt eftersom möjligheten till att göra undantag, exempelvis för arbetskraft som Sverige för tillfället anses ha extra stort behov av, inte finns med i det här förslaget, rapporterar SVT.

Ökar gränsen successivt

Eventuellt sätter regeringen först en lite lägre gräns för att sedan höja den successivt, när möjlighet för undantag finns på plats.

Migrationsministern anser att en rimlig nivå är den som medianlönen ligger på i Sverige, 33 200 kronor.

V, MP, och C kommer rösta emot förslaget och Tidöpartierna och Socialdemokraterna för.

– Arbetskraftsinvandringen är helt nödvändig för svenska företag. Vi pratar om ett förslag som skulle innebära att tre av fyra undersköterskor som har ett arbetstillstånd skulle behöva lämna Sverige, säger Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Jonny Cato till SVT.

Från andra världskriget

Främst hade Sverige arbetskraftsinvandring efter andra världskriget och fram till mitten av 1970-talet.

Som högst var invandringen år 2016 då 163 000 personer invandrade till Sverige, rapporterar SCB.

Människor kommer till Sverige från hela världen för att arbeta. Inte mindre än 115 olika arbetskraftsmigranter invandrade till Sverige mellan 2011-2016.

Foto: A. Chaudhary resp. P. Dawn

Text: Redaktionen

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 09

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto: Magnus D

Text: Redaktionen