JUST NU: Centern, V och MP nedröstade – Omtvistad lag klubbad

2022 11 30

Sveriges riksdag har nyss röstat ja till ett beslut som kraftigt kommer att påverka arbetskraftsinvandringen till Sverige.

Det handlar om en lagskärpning om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring, något som främst kan komma att påverka lågavlönade yrken så som städare, kockar och byggarbetare.

– Det är inte rimligt att man kommer till Sverige och jobbar för 13 000 kronor i månaden utan vi vill ha ett mycket högre fokus på den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) till SVT.

Motverka konkurrens

I en proposition från regeringen från 1 september lämnas förslag om att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ”ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd”. Förslaget syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

I år har cirka 45 000 människor utanför EU fått arbetstillstånd i Sverige.

Idag ligger lönekravet på 13 000 kronor i månaden. Men nu väntas alltså arbetskraftsinvandringen minska drastiskt.

– Migrationsministern vill ännu inte slå fast en nivå på vilken lön som kommer att krävas initialt eftersom möjligheten till att göra undantag, exempelvis för arbetskraft som Sverige för tillfället anses ha extra stort behov av, inte finns med i det här förslaget, rapporterar SVT.

Ökar gränsen successivt

Eventuellt sätter regeringen först en lite lägre gräns för att sedan höja den successivt, när möjlighet för undantag finns på plats.

Migrationsministern anser att en rimlig nivå är den som medianlönen ligger på i Sverige, 33 200 kronor.

V, MP, och C kommer rösta emot förslaget och Tidöpartierna och Socialdemokraterna för.

– Arbetskraftsinvandringen är helt nödvändig för svenska företag. Vi pratar om ett förslag som skulle innebära att tre av fyra undersköterskor som har ett arbetstillstånd skulle behöva lämna Sverige, säger Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Jonny Cato till SVT.

Från andra världskriget

Främst hade Sverige arbetskraftsinvandring efter andra världskriget och fram till mitten av 1970-talet.

Som högst var invandringen år 2016 då 163 000 personer invandrade till Sverige, rapporterar SCB.

Människor kommer till Sverige från hela världen för att arbeta. Inte mindre än 115 olika arbetskraftsmigranter invandrade till Sverige mellan 2011-2016.

Foto: A. Chaudhary resp. P. Dawn

Text: Redaktionen


SD sätter stopp: Får inte komma nära Åkesson

2025 11 19

Vissa personer får inte komma i närheten av Jimmie Åkesson (SD).

Sverigedemokraterna sätter tvärstopp för vissa personer som vill träffa partiledaren.

Det uppger SD:s stabschef Linus Bylund i SVT:s ”Politikbyrån”.

En del journalister får inte komma i närheten av Åkesson, förklarar han.

”Har inte i Jimmies närhet att göra”

SD-profilen berättar att journalister som partiet uppfattar som ”partiska”, hålls borta från Åkesson och nekas möjlighet att träffa partiledaren, rapporterar SVT.

– Det kan jag få som ett meddelande, att den här personen har gjort det här och det här. Vi tycker inte att han har i Jimmies närhet att göra på ett tag därför att han uppenbarligen inte kan vara objektiv, till exempel, säger Linus Bylund till kanalen.

Bylund berättar detta i programmet ”Politikbyrån”, och möts av kritik från den övriga panelen.

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, kallar det för att ”dödskallemärka” vissa journalister, medan Aftonbladets Åsa Linderborg frågar om Bylund förstår att journalistkåren undrar om SD är för fri journalistik.

Men Bylund slår ifrån sig kritiken.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga - flygningar förbjuds

Jämför med Nooshi Dadgostar

Linus Bylund understryker att det bara händer någon gång om året att en journalist hålls borta från Åkesson.

Samtidigt menar han att även andra partier borde resonera som SD.

– Om en journalist på Aftonbladet ger sig på Nooshi (Dadgostar) och bara kastar skit i flera veckor, varför skulle Nooshi då säga att "du får gärna intervjua mig”? Jag kan inte förstå den logiken, säger Linus Bylund till kanalen.

Sverigedemokraterna har ofta haft en ansträngd relation till medier.

Partiet har bland annat uttryckt hård kritik mot public service-kanaler som SVT och SR.

Förlorade på att attackera media

Man gick även till hårt angrepp mot TV4 efter kanalens avslöjanden om SD:s så kallade ”trollfabrik”.

I Sverigedemokraternas valanalys efter EU-valet 2024, där SD för första gången någonsin backade i ett val, drogs dock slutsatsen att partiet inte vann någonting på att attackera medier efter avslöjandet om trollfabriken.

– Tillgängliga data visar att försöken att öka konfliktnivån gentemot TV4 inte gav någon som helst effekt. Huruvida detta avskräckte väljare i någon omfattning är osäkert men sannolikt finns en negativ indirekt effekt genom att enskilda företrädares förtroende drabbades negativt, skrev SD i valanalysen, enligt TV4.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen 


19nov25

JUST NU: 50 procent är borta – Ryssland erkänner stort ras

2025 11 19

Ryssland erkänner en kraftig nedgång i en viktig bransch.

Det handlar om landets vapenexport som har minskat med hela 50 procent.

Beskedet kommer direkt från Rostec, ett statligt konglomerat, som är en av landets största tillverkare av vapen och militär utrustning.

Rostecs vd Sergej Chemezov förnekar att västerländska sanktioner ligger bakom nedgången. Han pekar i stället på en ökad efterfråga från den ryska militären på grund av kriget i Ukraina.

– Minskningen har skett på grund av att vi har varit tvungna att leverera merparten av vår produktion till vår armé, säger Chemezov enligt Reuters.

Amerikansk granskning ger annan bild

Sergej Chemezov bedömer att den ryska vapenindustrin kommer att återhämta sig.

– Vi har utökat vår kapacitet och ökat produktionen, så vi kommer inte bara att kunna möta vår militärs behov utan också leverera till våra partners, hävdar han.

Samtidigt ger västerländska analyser en annan bild.

En granskning från den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation visar att den ryska vapenexporten minskade med hela 91 procent mellan 2021 och 2024 – långt över de 50 procent som Rostec talar om.

Enligt tankesmedjan förklaras det dramatiska tappet av att ryska vapentillverkare har omdirigerat resurser till Ukraina – men också av hårda sanktioner, stigande inflation och stora finansieringsproblem.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Indien har övergett Ryssland

Det kraftiga raset kopplas också till att Indien vänt bort blicken från den ryska vapenindustrin. Landet har tidigare förlitat sig på ryska leveranser av försvarsmateriel, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Indien i stället vänt sig till västerländska leverantörer.

Enligt källor till Bloomberg har landet bland annat skrotat planerna på att utveckla och tillverka helikoptrar och avancerade stridsflygplan med Ryssland. Indien kommer inte heller gå vidare med att hyra en kärnkraftsdriven ubåt från Ryssland för att utbilda indisk besättning.

LÄS OCKSÅ: Rysslands hån – ”Det får oss bara att le”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen