JUST NU: Centern, V och MP nedröstade – Omtvistad lag klubbad

2022 11 30

Sveriges riksdag har nyss röstat ja till ett beslut som kraftigt kommer att påverka arbetskraftsinvandringen till Sverige.

Det handlar om en lagskärpning om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring, något som främst kan komma att påverka lågavlönade yrken så som städare, kockar och byggarbetare.

– Det är inte rimligt att man kommer till Sverige och jobbar för 13 000 kronor i månaden utan vi vill ha ett mycket högre fokus på den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) till SVT.

Motverka konkurrens

I en proposition från regeringen från 1 september lämnas förslag om att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ”ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd”. Förslaget syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

I år har cirka 45 000 människor utanför EU fått arbetstillstånd i Sverige.

Idag ligger lönekravet på 13 000 kronor i månaden. Men nu väntas alltså arbetskraftsinvandringen minska drastiskt.

– Migrationsministern vill ännu inte slå fast en nivå på vilken lön som kommer att krävas initialt eftersom möjligheten till att göra undantag, exempelvis för arbetskraft som Sverige för tillfället anses ha extra stort behov av, inte finns med i det här förslaget, rapporterar SVT.

Ökar gränsen successivt

Eventuellt sätter regeringen först en lite lägre gräns för att sedan höja den successivt, när möjlighet för undantag finns på plats.

Migrationsministern anser att en rimlig nivå är den som medianlönen ligger på i Sverige, 33 200 kronor.

V, MP, och C kommer rösta emot förslaget och Tidöpartierna och Socialdemokraterna för.

– Arbetskraftsinvandringen är helt nödvändig för svenska företag. Vi pratar om ett förslag som skulle innebära att tre av fyra undersköterskor som har ett arbetstillstånd skulle behöva lämna Sverige, säger Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Jonny Cato till SVT.

Från andra världskriget

Främst hade Sverige arbetskraftsinvandring efter andra världskriget och fram till mitten av 1970-talet.

Som högst var invandringen år 2016 då 163 000 personer invandrade till Sverige, rapporterar SCB.

Människor kommer till Sverige från hela världen för att arbeta. Inte mindre än 115 olika arbetskraftsmigranter invandrade till Sverige mellan 2011-2016.

Foto: A. Chaudhary resp. P. Dawn

Text: Redaktionen

Postnord går ut med varning till kunder

2026 05 22

Bedrägliga sms cirkulerar just nu.

Det gäller att se upp för bluff-sms den kommande tiden.

Just nu cirkulerar bedrägliga meddelanden som ser ut att komma från Postnord.

Men avsändaren är i själva verket en bedragare som försöker lura tilltänkta offer på pengar.

Så ser det ut

Sms:en skickas ut till svenskar till synes slumpmässigt.

Så här kan de se ut enligt Råd & Rön:

– Ditt paket har returnerats till lagret på grund av en felaktig adress. Om adressen inte uppdateras inom 12 timmar kommer en förvaringsavgift att tas ut.

Med 12 timmars-angivelsen hoppas bedragaren kunna stressa in mottagaren till att ta ogenomtänkta beslut och ange personliga uppgifter via en länk.

Klicka inte

Den som får den här typen av meddelanden bör radera direkt, alternativt anmäla.

Det är viktigt att inte under några omständigheter klicka på länkar eller följa uppmaningarna i sms:en.

Den som gör det kan bli lurad på pengar.

Läs mer: Desperation på Ica – tvingas flytta försäljningen

Postnord varnar

På grund av de bedrägliga sms:en som cirkulerar har Postnord tvingats gå ut med en varning till kunder.

– Bluff-sms eller bluff-mejl är skickade från bedragare som utger sig för att vara PostNord, eller annan stor aktör. Målet är att komma åt känsliga uppgifter som kontonummer eller Bank-ID, varnar Postnord.

Så känner du igen

Här är Postnords tips på hur man kan känna igen att det rör sig om bluff-sms:

- Meddelandet har länkar och bilagor

- Länkar leder till okända betalsidor

- Du väntar inte på något paket

- Du bes lämna ut personlig information

– Blir du tillfrågad om att lämna ut känsliga uppgifter? Då är det en bluff. Lämna aldrig ut lösenord, bankkortsnummer, banksaldo eller inloggning till ditt BankID till någon, fortsätter Postnord.

Läs mer: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Nästan dubbel avgift för pensionärer

2026 05 21

Äldre personer i Sverige betalar betydligt mer än många yngre.

Många svenskar sparar i fonder.

Men generellt betalar äldre svenskar nästan dubbelt så höga avgifter som yngre personer, enligt färska siffror från Finansinspektionen.

– Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga, säger Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark, i ett uttalande.

Nästa dubbelt

Bland personer mellan 35 och 44 år sparar omkring hälften i passiva fonder, exempelvis indexfonder.

Men bland de som är över 64 år är det endast 20 procent som väljer den typen av fonder.

I genomsnitt betalar den yngre gruppen 0,6 procent i avgift för aktiefonderna. För den äldre gruppen är motsvarande siffra 1,1 procent, enligt Finansinspektionen.

– Äldre sparare kan samtidigt ha äldre innehav som inte har bytts ut i samma takt, till exempel för att innehaven ligger på en fonddepå och att en försäljning sannolikt innebär att spararna behöver betala en kapitalskatt, säger Moa Langemark.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan de passiva globalfonderna och de aktivt förvaltade fonderna är stor.

Medianavgiften för de passiva är 0,35 procent. Motsvarande avgift för de aktivt förvaltade är 1,25 procent.

– Den som har sparat länge kan ha mycket att vinna på att se över sina fondavgifter. Även små skillnader i avgift kan få stor betydelse för avkastningen när sparandet växer under många år, säger Moa Langemark.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Så sparar de olika åldersgrupperna

Andelen som sparar i passiva fonder:

- 18–24 år: cirka 30 procent

- 25–34 år: cirka 45 procent

- 35–44 år: cirka 50 procent

- 45–54 år: cirka 35 procent

- 55–64 år: cirka 30 procent

- 64+ år: cirka 20 procent

I genomsnitt betalar de olika åldersgrupperna följande avgift för valda fonder:

- 18–24 år: 0,9 procent

- 25–34 år: 0,65 procent

- 35–44 år: 0,6 procent

- 45–54 år: 0,8 procent

- 55–64 år: 0,95 procent

- 64+ år: 1,1 procent

Källa: Finansinspektionen

LÄS MER: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen