Centern tvärvänder – överger Annie Lööf-linje

2023 03 03

Centerpartiet vill göra en vänstersväng.

Traditionella vänsterfrågor som klassklyftor och välfärd ska prioriteras högt.

Nyliberalismen, som präglat partiet under Annie Lööfs styre, ska suddas ut.

Det meddelar nytillträdde partiledaren Muharrem Demirok i en intervju med DN.

– Vi ska vara ett parti som mer pratar om välfärden och sociala frågor. Vi behöver vara öppna och ärliga med att vi har talat för lite om de här frågorna. Vår analys av samhället har inte riktigt hållit. Det är inte ytterligare ett Rut-avdrag vi behöver, säger han.

Ingen nyliberal rörelse

Demirok framhåller att Centern måste tvätta bort den nyliberala stämpeln som partiet fått under elva år med Annie Lööf.

Centerpartiet har ofta förespråkat långtgående marknadsliberala lösningar. På den ekonomiska skalan är C antagligen det parti som ligger mest till höger.

– Det är klart att vi har haft en sådan stämpel på oss och vi har inte ansträngt oss tillräckligt för att tvätta bort den stämpeln. Som parti måste vi röra oss i en mer socialliberal riktning, för det är de frågorna vi behöver ha svar på i dag. Vi gör en resa som parti här, säger Muharrem Demirok till DN.

Vänstern ska inte få ensamrätt

Centerpartiets förflyttning kommer inte nödvändigtvis innebära att partiet krokar arm med Socialdemokraterna.

Det betonar partiledare Demirok.

–  Världen är för komplicerad för att dela upp i höger och vänster. Däremot tror jag att vi i många delar kan dela problemformuleringen med S. Jag tror dock inte att vi ska ge vänstern och S ensamrätt på begrepp som välfärd, rättvisa eller solidaritet. Vi har krupit undan alldeles för mycket från det där och varit rädda för de begreppen, säger han till DN.

Lågt förtroende

Centerpartiet kan behöva en nystart.

Partiet har tappat i opinionen sedan valet.

Förtroendet för Muharrem Demirok är ännu lägre än väljarstödet. 

En tidigare undersökning från Novus visar att Demiroks förtroendesiffra ligger på omkring 3 procent, den lägsta siffran som opinionsinstitutet någonsin uppmätt.

– Jag har varit på posten i drygt 2,5 veckor och kommit in i en situation där partiet har en resa att göra, sa Demirok till Ekot i en kommentar till den låga siffran.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen


30nov2025

”Slutgiltig varning” – USA ställer ultimatum till rysk granne

2025 11 30

Flera medlemmar i den amerikanska senaten slår larm om utvecklingen i ett av Rysslands grannländer.

Larmet kommer från båda sidor av senaten.

Utvecklingen går åt helt fel håll i det ryska grannlandet Georgien, menar senatorerna.

– Frustrationen över Tbilisi närmar sig en brytpunkt på båda sidor av gången, säger en anonym republikans rådgivare, till Kyiv Post.

– De äventyrar aktivt decennier av partnerskap. Detta uttalande är en slutgiltig, tydlig varning innan straffåtgärder träder i kraft.

”Mörkt nytt kapitel”

Det var vid förra årets val i Georgien som partiet Georgisk dröm kom till makten.

Valresultatet utlöste stora protester i landet.

Utvecklingen är djupt oroande, menar senatorerna James Risch som är republikan och Jeanne Shaheen som är demokrat.

– Senatorerna ramar in det gångna året som ett "mörkt nytt kapitel", vilket markerar en skarp vändning från de provästliga löften som Georgisk dröm gav under sin valkampanj, rapporterar Kyiv Post.

– Protesterna var mer än rutinmässig politisk opposition – de var ett försvar för Georgiens postsovjetiska demokratiska och provästliga utveckling.

Förvärras

De amerikanska senatorerna menar att det styrande partiet i Georgien driver landet mot ett alltmer auktoritärt styre.

– Georgisk dröm har antagit auktoritära lagar för att undertrycka oliktänkande, riktat in sig på politisk opposition genom fängelser och partiförbud, skrämt ledare i civilsamhället och förtalat USA och dess ambassadpersonal, säger de i ett gemensamt uttalande, rapporterar tidningen.

– Dessa aldrig tidigare skådade åtgärder utgör ett betydande nedslag mot det georgiska folket.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Konsekvenser

I uttalandet ställer senatorerna ett ultimatum till det georgiska styret.

– Den georgiska regeringen måste omedelbart vända kurs, återställa politiska friheter och återigen engagera sig i demokratisk styrning, framhåller senatorerna.

– Återgå till den demokratiska väg som ligger till grund för Georgiens postsovjetiska ambitioner – eller riskera isolering, intern oro och ett växande främlingskap från Washington.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: Steve Abraham

Text: Redaktionen