Carl Bildt kommenterar Lundin Oil

2023 09 06

I veckan inleddes det som har kallats för den största rättegången i svensk historia.

De två tidigare Lundin Oil-topparna Ian Lundin och Alexandre Schneiter ställs inför rätta, anklagade för medhjälp till grovt krigsbrott i Sudan mellan 1999-2003.

Enligt åklagarsidan har Lundin Oils närvaro i det krigsdrabbade landet kostat över 10 000 människoliv.

Den sudanesiska regimen uppges ha beordrat milisgrupper att säkra områden som var av intresse för Lundin Oil.

Enligt rapporter från flera olika människorättsorganisationer ska 160 000 personer fördrivits från områdena. Cirka 12 000 människor förlorade livet. Diverse rapporter beskriver brutala våldshandlingar – allt från flygattacker till massavrättningar och mordbränder.

Rättegången, som kommer att pågå i över två år och väntas nå ett slut i början av 2026, ska reda ut Ian Lundin och Alexandre Schneiter potentiella roll i Sudan-regimens övergrepp.

Åklagarsidan anser att männen gjort sig skyldiga för medhjälp till folkrättsbrott.  Lundin och Schneiter nekar till brott.

Carl Bildt satt i styrelsen

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt satt i Lundin Oils styrelse när våldsamheterna inträffade i Sudan.

Nu kommenterar han rättsfallet.

Carl Bildt riktar skarp kritik mot rättsväsendet.

– Det är bisarrt att detta har pågått under en så lång tid. Jag gav vittnesmål för tio år sedan har jag inte fått någon information över huvud taget, säger han i SVT:s Morgonstudio.

Ska vittna

Carl Bildt har kallats in för att vittna under rättegången.

Hans vittnesmål kommer dock att dröja.

Bildt är inte välkommen förrän i februari 2025.

En alldeles för lång väntetid, enligt ex-ministern.

–  Jag kommer gärna i morgon. Så här kan inte rättsväsendet hålla på, säger Bildt till SVT.

Avslutningsvis förutspår Carl Bildt rättegångens utfall. Han är tämligen säker på att åklagarsidan kommer att förlora målet.

– Det jag har sett saknar substans, säger han till tv-kanalen.

Carl Bildt pekar på att oljebolagets dåvarande kunskap om Sudan-regimens agerande troligtvis kommer att leda till en friande dom.

Sex år

Carl Bildt satt i Lundin Oils styrelse mellan 2001-2006.

Han är inte misstänkt för något brott

Foto: Joakim Berndes

Text: Redaktionen

Sverige säger nej till USA – stormakten vädjar om hjälp

2025 03 17

Det råder stor brist på ägg i USA.

Efter flera utbrott av fågelinfluensan har över 50 miljoner höns tvingats avlivats i USA sedan oktober 2024.

Det har lett till ett kraftigt minskat utbud av ägg, vilket fått USA:s regering att vända blicken mot andra länder.

Stormakten har undersökt om flera europeiska länder, inklusive de nordiska, kan exportera ägg till USA.

Nu svarar Sverige.

Enligt Kronägg, en av Sveriges största äggproducenter, blir det svårt att transportera ägg till stormakten i väst.

– Det är inte helt okomplicerat att få tillstånd för export till USA. Jag tror inte vi kommer att exportera, säger Kronäggs vd Markus Lindström till GP.

– Vi har också äggbrist i Europa och där har vi redan exportkanaler vi använder oss av. Så det är snarare så att vi exporterar inom Europa.

Norge ger samma besked.

– Tyvärr har vi inte ett enda ägg att sälja. Alla ägg vi har kommer att gå till norska konsumenter, säger Kjell S. Rakkenes, vice vd för strategi, hållbarhet och kommunikation på äggproducenten Nortura, till norska TV2.

Enligt Rakkenes har USA kontaktat många länder runt om i världen.

– Jag har förstått att de har kontaktat flera länder med förfrågningar om att köpa ägg. Det visar att försörjningssituationen är krävande på fler håll än i Norge, säger han.

Finland och Danmark svarar

Finland och Danmark säger varken ja eller nej.

Båda länderna hänvisar dock till att nuvarande regelverk gör det svårt att exportera ägg till USA.

– Ett stort antal kontrollkrav i bland annat USA står i vägen för att kunna exportera ägg dit, har chefen för branschorganisationen Danske Æg sagt till jordbrukstidningen Fødevarewatch.

Public service-kanalen Yle rapporterar att finska producenter tampas med liknande problem.

– Svaret var att man egentligen inte kunde svara på frågan, eftersom man inte har förhandlat om att sälja ägg till USA. Därför känner man i Finland inte till de krav landet har på ägg och äggprodukter, uppger kanalen.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen