Carl Bildt kommenterar Lundin Oil

2023 09 06

I veckan inleddes det som har kallats för den största rättegången i svensk historia.

De två tidigare Lundin Oil-topparna Ian Lundin och Alexandre Schneiter ställs inför rätta, anklagade för medhjälp till grovt krigsbrott i Sudan mellan 1999-2003.

Enligt åklagarsidan har Lundin Oils närvaro i det krigsdrabbade landet kostat över 10 000 människoliv.

Den sudanesiska regimen uppges ha beordrat milisgrupper att säkra områden som var av intresse för Lundin Oil.

Enligt rapporter från flera olika människorättsorganisationer ska 160 000 personer fördrivits från områdena. Cirka 12 000 människor förlorade livet. Diverse rapporter beskriver brutala våldshandlingar – allt från flygattacker till massavrättningar och mordbränder.

Rättegången, som kommer att pågå i över två år och väntas nå ett slut i början av 2026, ska reda ut Ian Lundin och Alexandre Schneiter potentiella roll i Sudan-regimens övergrepp.

Åklagarsidan anser att männen gjort sig skyldiga för medhjälp till folkrättsbrott. Lundin och Schneiter nekar till brott.

Carl Bildt satt i styrelsen

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt satt i Lundin Oils styrelse när våldsamheterna inträffade i Sudan.

Nu kommenterar han rättsfallet.

Carl Bildt riktar skarp kritik mot rättsväsendet.

– Det är bisarrt att detta har pågått under en så lång tid. Jag gav vittnesmål för tio år sedan har jag inte fått någon information över huvud taget, säger han i SVT:s Morgonstudio.

Ska vittna

Carl Bildt har kallats in för att vittna under rättegången.

Hans vittnesmål kommer dock att dröja.

Bildt är inte välkommen förrän i februari 2025.

En alldeles för lång väntetid, enligt ex-ministern.

– Jag kommer gärna i morgon. Så här kan inte rättsväsendet hålla på, säger Bildt till SVT.

Avslutningsvis förutspår Carl Bildt rättegångens utfall. Han är tämligen säker på att åklagarsidan kommer att förlora målet.

– Det jag har sett saknar substans, säger han till tv-kanalen.

Carl Bildt pekar på att oljebolagets dåvarande kunskap om Sudan-regimens agerande troligtvis kommer att leda till en friande dom.

Sex år

Carl Bildt satt i Lundin Oils styrelse mellan 2001-2006.

Han är inte misstänkt för något brott

Foto: Joakim Berndes

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen