Butiker riskerar konkurs

2024 04 13

Det råder en tuff situation i detaljhandeln just nu.

Det beror på de senaste årens ekonomiska problem, däribland inflationen.

Den har satt press på hushållen, vilket i sin tur ställer till problem för detaljhandeln.

Hela 402 bolag ligger risigt till, enligt en granskning från Market.

Svårt konkurrera

De stora lågpriskedjorna går som tåget när människor vill handla billigt.

– Nästan alla människor har jagat och jagar lägre priser. Det är bara att titta på de enorma tillväxttalen för Willys och Lidl, förklarar detaljhandelsanalytikern Jonas Arnberg i en kommentar, enligt DI.

Men för de mindre butikerna innebär det att det blir väldigt svårt att konkurrera.

– Samtidigt är det extremt tufft för mindre butiker med sjunkande volymer och inga marginaler att försöka möta lågpriskedjorna för att inte riskera att tappa ännu fler kunder, tillägger han.

Prekär situation

Hushållens försämrade ekonomi sedan 2022 har alltså medfört lägre försäljning för många företag inom detaljhandeln.

Samtidigt har de också fått högre kostnader på grund av bland annat inflationen och räntan.

Därför befinner sig många av bolagen nu i en mycket prekär situation.

De 402 bolag som enligt Market befinner sig i djup kris är företag som redovisar en soliditet på under fem procent i sina senaste årsredovisningar, rapporterar tidningen.

Runt 30 av bolagen på Markets lista har redan tvingats ansöka om konkurs. Som exempel nämns sko- och accessoarbolaget Rizzo Group, som ansökte om konkurs i början av april.

Beteendet förändras

Krisen i detaljhandeln har varit omdiskuterad de senaste två åren.

Redan 2022 varnade Svenska Handels analysinstitut, HUI, för den värsta krisen sedan 90-talet.

Kriser förändrar också konsumenternas beteende, vilket detaljhandeln kan behöva ta fasta på.

– Vanligtvis är det inte mycket som får kunder att förändra sina beteenden. Men en kris på den här nivån förändrar konsumentbeteenden i grunden, sade Jonas Collinder, forskare i konsumentbeteende, i samband med en expertpanel som Market hade 2023.

Foto: H Fin

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen