Butiker riskerar konkurs

2024 04 13

Det råder en tuff situation i detaljhandeln just nu.

Det beror på de senaste årens ekonomiska problem, däribland inflationen.

Den har satt press på hushållen, vilket i sin tur ställer till problem för detaljhandeln.

Hela 402 bolag ligger risigt till, enligt en granskning från Market.

Svårt konkurrera

De stora lågpriskedjorna går som tåget när människor vill handla billigt.

– Nästan alla människor har jagat och jagar lägre priser. Det är bara att titta på de enorma tillväxttalen för Willys och Lidl, förklarar detaljhandelsanalytikern Jonas Arnberg i en kommentar, enligt DI.

Men för de mindre butikerna innebär det att det blir väldigt svårt att konkurrera.

– Samtidigt är det extremt tufft för mindre butiker med sjunkande volymer och inga marginaler att försöka möta lågpriskedjorna för att inte riskera att tappa ännu fler kunder, tillägger han.

Prekär situation

Hushållens försämrade ekonomi sedan 2022 har alltså medfört lägre försäljning för många företag inom detaljhandeln.

Samtidigt har de också fått högre kostnader på grund av bland annat inflationen och räntan.

Därför befinner sig många av bolagen nu i en mycket prekär situation.

De 402 bolag som enligt Market befinner sig i djup kris är företag som redovisar en soliditet på under fem procent i sina senaste årsredovisningar, rapporterar tidningen.

Runt 30 av bolagen på Markets lista har redan tvingats ansöka om konkurs. Som exempel nämns sko- och accessoarbolaget Rizzo Group, som ansökte om konkurs i början av april.

Beteendet förändras

Krisen i detaljhandeln har varit omdiskuterad de senaste två åren.

Redan 2022 varnade Svenska Handels analysinstitut, HUI, för den värsta krisen sedan 90-talet.

Kriser förändrar också konsumenternas beteende, vilket detaljhandeln kan behöva ta fasta på.

– Vanligtvis är det inte mycket som får kunder att förändra sina beteenden. Men en kris på den här nivån förändrar konsumentbeteenden i grunden, sade Jonas Collinder, forskare i konsumentbeteende, i samband med en expertpanel som Market hade 2023.

Foto: H Fin

Text: Redaktionen

Nästan dubbel avgift för pensionärer

2026 05 21

Många svenskar sparar i fonder.

Men generellt betalar äldre svenskar nästan dubbelt så höga avgifter som yngre personer, enligt färska siffror från Finansinspektionen.

– Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga, säger Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark, i ett uttalande.

Nästa dubbelt

Bland personer mellan 35 och 44 år sparar omkring hälften i passiva fonder, exempelvis indexfonder.

Men bland de som är över 64 år är det endast 20 procent som väljer den typen av fonder.

I genomsnitt betalar den yngre gruppen 0,6 procent i avgift för aktiefonderna. För den äldre gruppen är motsvarande siffra 1,1 procent, enligt Finansinspektionen.

– Äldre sparare kan samtidigt ha äldre innehav som inte har bytts ut i samma takt, till exempel för att innehaven ligger på en fonddepå och att en försäljning sannolikt innebär att spararna behöver betala en kapitalskatt, säger Moa Langemark.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan de passiva globalfonderna och de aktivt förvaltade fonderna är stor.

Medianavgiften för de passiva är 0,35 procent. Motsvarande avgift för de aktivt förvaltade är 1,25 procent.

– Den som har sparat länge kan ha mycket att vinna på att se över sina fondavgifter. Även små skillnader i avgift kan få stor betydelse för avkastningen när sparandet växer under många år, säger Moa Langemark.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Så sparar de olika åldersgrupperna

Andelen som sparar i passiva fonder:

- 18–24 år: cirka 30 procent

- 25–34 år: cirka 45 procent

- 35–44 år: cirka 50 procent

- 45–54 år: cirka 35 procent

- 55–64 år: cirka 30 procent

- 64+ år: cirka 20 procent

I genomsnitt betalar de olika åldersgrupperna följande avgift för valda fonder:

- 18–24 år: 0,9 procent

- 25–34 år: 0,65 procent

- 35–44 år: 0,6 procent

- 45–54 år: 0,8 procent

- 55–64 år: 0,95 procent

- 64+ år: 1,1 procent

Källa: Finansinspektionen

LÄS MER: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen