Bussar slutar köra – efter ”bedrövligt beteende”

2023 09 25

Den som bor i tätorten Heby i närheten av Uppsala behöver inte vänta på bussen när solen har gått ner.

Bussarna kommer inte att köra in i området under kvällstid.

Mellan klockan sju på kvällen och fyra på morgonen kommer bussarna inte att stanna i Heby tätort.

Det har UL, som är ansvariga för kollektivtrafiken inom Region Uppsala, och trafikföretaget Keolis beslutat.

Anledningen till busstoppet är att det förekommit omfattande stenkastning mot bussar i området.

Ett tiotal incidenter har rapporterats i september, uppger SVT Nyheter.

– Det är ett bedrövligt beteende. För invånarna i Heby kommun är kollektivtrafiken väldigt viktigt. Vi är därför verkligen bekymrade över den här, säger Emma Burstedt, som är kommunchef i Heby kommun, till tv-kanalen.

Prioriterar resenärernas säkerhet

Lina Charlotta Lundberg, avdelningschef vid UL, hoppas att beslutet kommer att få effekt.

– Vi beklagar att vi behövt fatta det här beslutet, som påverkar alla som vill och behöver resa med buss 848 i Heby, men vi måste sätta resenärernas och förarnas säkerhet i först rummet. Vi hoppas att de som gör detta ska förstå allvaret och sluta kasta sten, säger hon i ett uttalande.

UL har under en längre tid försökt komma till bukt med situationen.

I början av förra veckan satte man in väktare under kvällarna för att försöka få stopp på stenkastningen.

– Vi ser allvarligt på händelserna i Heby och har en nära och bra dialog med UL om åtgärder. Det möjliggör att vi tillsammans med UL kan ta beslut som gynnar förarnas trygghet och säkerhet, framhåller Johan Rosengren, chef vid arbetsrätt- och arbetsmiljöavdelningen på Keolis.

Nytt möte i veckan

På onsdag väntar ett nytt möte mellan Heby kommun, polisen och UL.

Förhoppningen är att busstrafiken ska kunna återupptas som vanligt i slutet av veckan.

Men en förlängning av stoppet är även ett tänkbart scenario.

– Vi kan inte släppa in bussarna igen innan vi har en tydlig handlingsplan för att resorna ska vara säkra, säger Emma Burstedt till SVT.

Foto: D. Kopezhanov

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen