Bryter vapenvilan – ”största attacken under kriget”

2025 03 21

Ukraina har drabbats av en av de största drönarattackerna under kriget.

Under natten till fredagen avfyrade Ryssland omkring 200 drönare mot ukrainska städer och byar.

En stor andel av drönarna sköts i väg mot Odessa. Omfattande eldsvådor rapporteras från flera platser i staden. Enligt ukrainska uppgifter kan det röra sig om den största attacken mot Odessa under det över tre år långa kriget.  

Majoriteten av drönarna avfyrades mot kritisk infrastruktur i hamnstaden. Detta trots att Rysslands diktator Vladimir Putin lovat att stoppa attackerna mot infrastruktur och energianläggningar.

I ett samtal med USA:s president Donald Trump gick Putin med på en ”delvis vapenvila” som innebär att attacker mot infrastruktur och energianläggningar ska upphöra.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar att civil infrastruktur har attackerats.

– Som ett resultat av ockupanternas massiva bombningar i Odessaregionen bröt bränder ut i ett köpcentrum och flera butiker. Ett bostadshus har förstörts och tre barn har skadats, skriver han på X.

”Här har ni er vapenvilan”

Yevhen Shykats, som hjälper till att utreda attackerna i Odessa, anser att pratet om en vapenvila är tomma ord.

– Här har ni er vapenvila, säger ukrainaren till danska TV2 och hänvisar till  den enorma förstörelsen i staden.

– Vad är det för vapenvila? De fortsätter att attackera civil infrastruktur. Jag förstår inte hur vi ska kunna försonas med dem. Det är inte möjligt när de angriper oss på det här sättet och säger: "Låt oss sluta fred".

Premiärminister på besök

Den ryska attacken mot Odessa ägde rum under Tjeckiens premiärminister Petr Pavels besök i staden.  

Pavel träffade bland annat Ukrainas vice premiärminister Oleksij Kuleba. Under deras möte började flyglarmet tjuta. Flera ryska drönare noterades i luftrummet.

–  Det var under vårt möte som Ryssland avfyrade tre omgångar av Shahed-drönare mot staden. Hela den civiliserade världen borde se Rysslands brott mot Ukraina, säger Oleksij Kuleba enligt Kyiv Independent.

De iranskdesignade Shahed-drönarna är billiga att tillverka utifrån ett militärt perspektiv.

Exempelvis värderas modellen Shahed-136 till drygt 200 000 kronor, vilket innebär att varje nedskjutning av drönaren blir en dyr affär för Ukraina.

En luftvärnsrobot som bemöter attacken kostar mellan en och fem miljoner kronor, rapporterar New York Times.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen