SVERIGE: Bryter tystnaden om Erdogans bombningar

2022 11 25

Turkiets massiva robotattacker och flygangrepp mot kurdiska YPG och PKK i norra Syrien fortsätter.

Landets president Recep Tayyip Erdogan har bekräftat att Turkiet hittills har träffat 471 mål och att ”254 terrorister har neutraliserats”.

Samtidigt fortsätter presidenten att varna för att Turkiet kommer att inleda en markoperation.

– Vi fortsätter luftoperationen och kommer att slå hårt mot terroristerna på marken när det är lämpligt, sa Erdogan i det turkiska parlamentet tidigare i veckan.

Samtidigt pågår fortsatta Natoförhandlingar mellan Sverige och Turkiet. Efter Ungerns öppning återstår endast ett ja från Ankara för att Sverige ska bli en fullvärdig medlem av försvarsalliansen.

”Alla har rätt att försvara sig”

I en intervju med SvD betonar utrikesminister Tobias Billström (M) att Sverige för en ”gynnsam och positiv dialog med den turkiska regeringen kring det svenska Natomedlemskapet”.

När han får frågan om Turkiets offensiv i norra Syrien är rätt eller fel, svarar Billström:

– Alla stater har rätt att försvara sig mot terrorism och Turkiet har varit drabbat av detta. Vi följer naturligtvis utvecklingen noggrant. Sverige samråder inom EU om det här uppkomna läget och uppmanar alla parter till återhållsamhet och lugn. Det är viktigt att civila och civila objekt inte attackeras.

Krigsmateriel till Turkiet

I slutet av September öppnade Sverige för att återuppta en export av vapen till Turkiet.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) gav regeringen grönt ljus.

– För första gången sedan 2019 ger myndigheten tillstånd för följdleveranser av produkter till Turkiet som berörs av vapenexportlagstiftning, rapporterade SR Ekot.

Tobias Billström understryker att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har förändrat spelplanen.

– Sverige har en strikt exportkontroll när det gäller krigsmateriel och det är Inspektionen för strategiska produkter som är behörig tillstånds- och tillsynsmyndighet. Den fattar beslut självständigt efter att ha gjort en helhetsbedömning i varje enskilt ärende. Sveriges ansökan om medlemskap i Nato utgör också en förändrad försvars- och säkerhetspolitisk omständighet. Den vägs in i en helhetsbedömning av ett ärende som rör export av krigsmateriel, säger han till SvD.

Foto: Axel Adolfsson resp President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen