SVERIGE: Bryter tystnaden om Erdogans bombningar

2022 11 25

Turkiets massiva robotattacker och flygangrepp mot kurdiska YPG och PKK i norra Syrien fortsätter.

Landets president Recep Tayyip Erdogan har bekräftat att Turkiet hittills har träffat 471 mål och att ”254 terrorister har neutraliserats”.

Samtidigt fortsätter presidenten att varna för att Turkiet kommer att inleda en markoperation.

– Vi fortsätter luftoperationen och kommer att slå hårt mot terroristerna på marken när det är lämpligt, sa Erdogan i det turkiska parlamentet tidigare i veckan.

Samtidigt pågår fortsatta Natoförhandlingar mellan Sverige och Turkiet. Efter Ungerns öppning återstår endast ett ja från Ankara för att Sverige ska bli en fullvärdig medlem av försvarsalliansen.

”Alla har rätt att försvara sig”

I en intervju med SvD betonar utrikesminister Tobias Billström (M) att Sverige för en ”gynnsam och positiv dialog med den turkiska regeringen kring det svenska Natomedlemskapet”.

När han får frågan om Turkiets offensiv i norra Syrien är rätt eller fel, svarar Billström:

– Alla stater har rätt att försvara sig mot terrorism och Turkiet har varit drabbat av detta. Vi följer naturligtvis utvecklingen noggrant. Sverige samråder inom EU om det här uppkomna läget och uppmanar alla parter till återhållsamhet och lugn. Det är viktigt att civila och civila objekt inte attackeras.

Krigsmateriel till Turkiet

I slutet av September öppnade Sverige för att återuppta en export av vapen till Turkiet.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) gav regeringen grönt ljus.

– För första gången sedan 2019 ger myndigheten tillstånd för följdleveranser av produkter till Turkiet som berörs av vapenexportlagstiftning, rapporterade SR Ekot.

Tobias Billström understryker att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har förändrat spelplanen.

– Sverige har en strikt exportkontroll när det gäller krigsmateriel och det är Inspektionen för strategiska produkter som är behörig tillstånds- och tillsyns­myndighet. Den fattar beslut självständigt efter att ha gjort en helhetsbedömning i varje enskilt ärende. Sveriges ansökan om medlemskap i Nato utgör också en förändrad försvars- och säkerhets­politisk omständighet. Den vägs in i en helhets­bedömning av ett ärende som rör export av krigsmateriel, säger han till SvD.

Foto: Axel Adolfsson resp President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen