JUST NU: Bryssels flygplats tvingas ställa in samtliga avgångar

2022 06 20

Sanslösa köer gör att flygplatsen måste stänga under dagen.

Det är inte bara i Sverige och på Arlanda det råder fullständigt kaos på grund av enorma flygplatsköer.

I Bryssel tvingas nu flygplatsen ställa in samtliga passagerarflyg under måndagen, rapporterar belgiska tidningen De Standaard.

Strejk förvärrar

Precis som på Arlanda har de långa köerna sin bakgrund i brist på säkerhets- och screeningpersonal.

Till råga på allt har dessutom fackföreningarna utlyst en nationell strejkdag vilket förvärrar situationen ytterligare, skriver tidningen.

Ohållbar situation

Redan på söndagskvällen var det så ohållbart att Bryssels flygplats tog beslutet att ställa in alla 440 flyg som skulle avgått idag, måndag.

Anledningen är att de långa köerna har orsakat så svåra säkerhetsbrister att de inte vågar släppa ombord passagerarna på flygen.

– Vi kan inte garantera resenärernas säkerhet, säger talespersonen Nathalie Pierard till De Standaard.

Över åtta timmars kö

Den numerärt svaga bemanningen gjorde att flygplatsen beräknade att köerna skulle överstiga åtta timmar.

För närvarande är inget beslut taget om morgondagen, men det utesluts inte att det kan bli fortsatt långa väntetider.

– Men absolut inte i samma storleksordning, säger Nathalie Pierard.

“Kom inte hit”

Frustrerande resenärer uppmanas även att inte ta sig till flygplatsen för att få kontakt med sitt flygbolag eller för att boka om sin resa.

– Kom inte till flygplatsen. Det är bättre att kontakta ditt flygbolag direkt. Både för att få en återbetalning eller för att kunna boka om ditt flyg till ett senare datum, säger flygplatsens talesperson.

70 000 på gatorna

Den aktuella strejken har utlysts över hel landet i. I staden Charleroi, en dryg timme från Bryssel, kommer 70 000 strejkande demonstranter ta plats på stadens gator, skriver belgiska RTL.

Dagens flyg som planeras lyfta från Charlerois flygplats uppges dock hittills vara opåverkade.

Foto: L.Filipe resp C.Sousa

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter.

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan.

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen.

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen