Brutal order av Putin – “sök skydd”

2024 01 08

Den ryska militären har ännu en gång gått till ett omfattande anfall.

En storskalig attack av missiler har riktats mot flera ukrainska regioner på måndagsmorgonen, rapporterar Reuters.

Uppgifterna kommer direkt från Ukrainas militära tjänstemän som varnar hela landet för flygangrepp.

Flyglarmet ljuder nu i samtliga ukrainska regioner, inklusive huvudstaden.

– Kyiv, sök skydd! uppmanar Ukrainas flygvapen stadens invånare.

Enligt militären är det ballistiska missiler som riktas mot Ukraina.

"Massiv attack"

Även Zaporizhzhia, Charkiv, Dnipropetrovsk och Khmelnytskyi är under kraftigt angrepp.

– Massiv missilattack, framhåller tjänstemän från militären.

Morgonens attacker är en fortsättning på den kraftiga eskalering av anfall som Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade sedan årsskiftet.

I början av förra veckan uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelensky att Ryssland avfyrat 500 missiler och drönare mot Ukraina på blott fem dagar.

Attackerna mot Kyiv i början av året var de första på fem månader.

– De försöker alltid hitta ett bättre sätt att bryta våra luftförsvarssystem och göra deras attack mer effektiv, säger Oleksandr Musiyenko vid Ukrainas centrum för militärrättslig forskning till BBC.

Använder nordkoreanska vapen

Förra veckan uppgav amerikanska tjänstemän från underrättelsetjänsten att Ryssland använder sig av ballistiska missiler från Nordkorea.

– Nordkorea är numera en vapenleverantör till kriget. Jag tänker mig stora mängder billiga ballistiska robotar till den ryska militären, säger Jeffrey Lewis, verksam vid Middlebury Institute of International Studies, till Reuters.

"Djupt oroväckande"

Även svenska militärexperter håller med om att Nordkoreas inblandning är början på en tydlig eskalering från Rysslands sida.

– Det är en djupt oroväckande utveckling, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, till TV4 och tillägger att det ger Ryssland möjlighet att nå fler städer än tidigare.

Förekomsten bör tolkas som en signal till omvärlden.

– Det är oroväckande att skurkstater som Iran och Nordkorea kan fortsätta skicka vapen till Ryssland utan att det får konsekvenser, säger Joakim Paasikivi.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sex länder går samman – markerar mot Trump

2026 01 04

Sex länder markerar mot USA:s president efter attacken mot Venezuela.

USA:s attack mot Venezuela tidigt på lördagen har lett till kraftiga reaktioner världen över.

Nicolas Maduro har förts ut ur landet och befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Samtidigt går sex länder samman för att markera mot Donald Trump, rapporterar The Guardian.

Går samman

Spanien, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Uruguay har släppt ett gemensamt meddelande där de framhåller att USA:s aktioner “utgör ett extremt farligt prejudikat för fred och regional säkerhet och utsätter civilbefolkningen för fara”.

– Vi uttrycker vår djupa oro över och vårt avståndstagande från de militära handlingar som utförts ensidigt på venezuelanskt territorium, vilka strider mot folkrättens grundläggande principer, i synnerhet förbudet mot användning och hot om våld samt respekten för staters suveränitet och territoriella integritet.

“Oförenligt”

Det gemensamma meddelandet fortsätter.

– Vi uttrycker vår oro gällande varje försök till statlig kontroll, administration eller externt övertagande av naturresurser eller strategiska resurser, vilket är oförenligt med internationell rätt och hotar regionens politiska, ekonomiska och sociala stabilitet.

Läs mer: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Kristerssons kommentar

Många världsledare har kommenterat händelserna med olika uppfattningar om attacken.

En som uttryckt sina tankar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur, skriver statsministern på X.

– Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Domstol på Manhattan

Maduro och hans fru Cilia Flores väntas framträda i en federal domstol på Manhattan på måndagen.

Detta enligt en talesperson för domstolen, rapporterar BBC.

Läs mer: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Skatteverket meddelar ändring inför deklarationen 2026

2026 01 05

En viktig ändring inför deklarationen 2026 påverkar alla deklaranter.

I år inför Skatteverket en viktig förändring för deklarationen.

Sista dagen att lämna in deklarationen har flyttats till den 4 maj, och flera nya datum att hålla koll på gäller alla som deklarerar för inkomståret.

Nytt deklarationsdatum

En av de tydligaste ändringarna inför deklarationen 2026 är att sista dagen för inlämning ändrats jämfört med tidigare år.

Skatteverket har fastställt att den ordinarie sista deklarationsdag i år är den 4 maj – och enligt myndigheten är detta en justering för att datumet alltid ska infalla på en vardag.

– En förändring i år är att den sista dagen att lämna in deklarationen är den 4 maj om du inte har fått anstånd. Anledningen är att sista deklarationsdagen alltid ska vara en vardag, säger Johan Schauman deklarationsexpert på Skatteverket, till Börskollen.

LÄS MER: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Viktiga datum inför 2026

För den som vill vara förberedd finns flera datum att skriva upp i kalendern inför deklarationsperioden.

Först och främst är det viktigt att skaffa en digital brevlåda i god tid.

1 mars – sista dag att skaffa digital brevlåda för att få deklarationen digitalt.
2–6 mars – deklarationerna skickas ut digitalt, och från 6 mars finns de även som pdf på Mina sidor.
15 april – sista dag då pappersdeklarationen ska ha nått dig om du inte har digital brevlåda.

När det gäller själva inlämningen öppnar möjligheten att deklarera från och med 17 mars, och om du godkänner din deklaration digitalt utan ändringar senast 31 mars, kan du få skatteåterbäring redan tidigt i april.

Skatteåterbäring och fler datum

– Att ha koll på datumen gör det också lättare att planera för eventuell skatteåterbäring. Den som lämnar in i tid kan få besked om slutlig skatt och eventuell återbäring mellan 7 och 10 april, uppger Skatteverket.

Om du deklarerar senast 4 maj kommer Skatteverket att betala ut återbäringen i början av sommaren, vanligen mellan 9 och 11 juni, förutsatt att allt är i ordning.

För den som av någon anledning inte fått besked tidigare kan även senare utbetalningar ske, till exempel i augusti eller så sent som i december.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen